Pussa ditt barn

Pussar kan ge skydd mot allergi. Gosandet stärker barnens immunförsvar och minskar risken för att utveckla allergi. Det visar forskare vid Karolinska Institutet.
Slå två flugor i en smäll genom att pussa på sina barn och ge dem både immunförsvar och kärlek.

Föräldrar kan med fördel pussa och krama sina små barn så ofta som möjligt, menar Caroline Nilsson forskare vid Karolinska Institutet tillika barnläkare och barnallergolog vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Några av de vanligaste virusinfektionerna i Sverige verkar skydda barn mot att utveckla allergi.
– Ja, mitt råd är att pussa och krama sina barn. Det är det bästa sättet att överföra dessa virus, som smittar via saliv, säger Caroline Nilsson.

Sätter igång immunförsvaret

Caroline Nilsson har följt 250 barn från nyföddhetsstadiet till två års ålder. Med hjälp av blodprover och hudtester (samt hänsyn tagen till allergi i familjen) har hon undersökt förekomsten av 13 vanligt förekommande virus samt allergiantikroppar hos barnen. Barn med allergiantikroppar löper större risk än andra att utveckla allergi. Virusinfektioner kunde kopplas till minskad risk för allergiantikroppar, enligt Nilssons studie. Det gäller infektioner med virus som heter Epstein Barr virus (EBV) och cytomegalovirus (CMV).
Nästan vart fjärde barn av alla barn i studien hade ökad risk för allergi, men detta gällde bara drygt vart tionde barn som hade haft en EBV-infektion. Bland barn som dessutom hade haft CMV-infektion hade inte ens vart tjugonde barn allergiantikroppar i blodet.
Äldre barn, tonåringar och vuxna som infekteras med EBV för första gången kan få körtelfeber (så kallad ”kissing disease”) med inflammation i halsmandlarna, feber och trötthet. Små barn blir däremot inte särskilt sjuka alls. CMV ger liknande symtom som EBV.
Båda infektionerna ger kraftigare sjukdomssymtom hos äldre barn och vuxna än hos små barn. I Sverige har 72 procent av alla vuxna haft CMV och 99 procent har haft EBV.
– Bland de som genomgått EBV-infektioner före två års ålder hade betydligt färre barn allergiantikroppar i blodet jämfört med barn som inte hade haft EBV-infektioner, konstaterar Caroline Nilsson.
Hon förklarar att man tror att infektionerna sätter igång kroppens eget försvar, immunförsvaret.
– Att tidigt få några av våra vanligaste virusinfektioner ser ut att vara fördelaktigt, dels eftersom de verkar skydda mot allergi, dels eftersom symtomen i princip uteblir för barn under två års ålder, säger Nilsson.

En av flera faktorer

Caroline Nilsson har utgått från den så kallade ”hygienhypotesen” i sin studie. Enligt hygienhypotesen, som lades fram 1989, löper den som (till exempel har äldre syskon eller börjar tidigt på dagis och därför) har fler infektioner under barnaåren minskad risk för att senare utveckla allergi.
– Förr tuggade mammorna maten åt sina barn och tyckte det var en självklarhet, säger Caroline Nilsson och påpekar att i många utvecklingsländer är betydligt färre barn än i Sverige allergiska och omkring 95 procent har haft EBV och CMV före fem års ålder.
Hon vill däremot inte att föräldrar till allergiska barn ska tro att de inte har pussat sina barn tillräckligt. Det här är en bland flera faktorer som spelar in.

Fotnot: Caroline Nilssons forskningsresultat finns att läsa i sin helhet i den amerikanska tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, augusti 2005, sidan 438-444. Artikeln heter ”Does EBV-infection protect against IgE-sensitization?”

Text Annika Granstedt