Pollenallergi kostar samhället miljarder

Samhällskostnaderna för pollenallergi är stora, 13 miljarder kronor per år, där nedsatt kapacitet på jobbet är den största posten. Allergivaccination för fler skulle drastiskt minska kostnaden, enligt professor Lars-Olaf Cardell.

Lars-Olaf Cardell, professor vid enheten för öron-, näs- och halssjukdomar vid Karolinska institutet, har i flera olika studier de senaste tio åren undersökt kostnader vid pollenallergi. Framför allt har han tittat på de indirekta kostnaderna, det vill säga kostnader för sjukskrivning och produktionsnedsättning.
Att vara på jobbet men inte kunna producera fullt ut står för den absolut största kostnaden: 70 procent, medan total sjukfrånvaro, helt sjukskriven, står för åtta procent. Därtill kommer kostnader för mediciner, cirka 11 procent samt sjukvårdskontakter och -besök, 11 procent.
– 2016 kostade detta samhället 13 miljarder kronor. För en pollenallergisk individ var kostnaden för arbetsnedsättning 6700 kronor, vilket främst drabbar företaget där man jobbar, säger Lars-Olaf Cardell.

Stor effekt på kostnaden

I Sverige har cirka 30 procent av befolkningen pollenallergi, som också är den vanligaste formen av allergi. I den senaste studien har Lars-Olaf Cardell och hans forskarteam tittat på allergivaccination och pollenallergi, och hur det påverkar kostnaden för samhället. Studien är avslutad men ännu inte sammanskriven, men de preliminära resultaten visar att vaccination skulle ha stor effekt på kostnaden.
– Om man vaccinerar ser vi att de indirekta kostnaderna, alltså att vara ”sjuk på jobbet” eller sjukskriven, minskar påtagligt.
Och även en liten förbättring skulle få stora effekter.
– Nu tror vi att allergivaccination inte bara förbättrar symtomen något utan ganska mycket, men även om man sätter in en behandling som bara förbättrar lite grann så blir det sammantaget mycket stora vinster för samhället, eftersom det är så många individer som har pollenallergi.

Skulle löna sig

Allergivaccination är visserligen dyrare än dagens dominerande behandlingsregim med ögondroppar, nässpray och antihistaminer, men det bör sättas i perspektiv, menar Lars-Olaf Cardell.
– Kostnaden för medicin skulle öka med cirka 50 procent, men man tjänar in så stora summor i och med att kostnaden för sjukfrånvaro och produktionsnedsättning reduceras. Det väger upp en fördyring av medicinerna. Jämfört med exempelvis cancerbehandlingar är det här fortfarande en billig terapi som skulle ge oerhört stora samhällsvinster.
Endast några få procent erbjuds i dag vaccination mot pollenallergi, i regel patienter som är pålästa och känner någon som fått en lyckad behandling. Enligt Lars-Olaf Cardell skulle i princip alla pollenallergiska ha nytta av vaccination, men då det är en omständlig behandling under flera år tycker han att 20–30 procent är ett realistiskt mål. Så många borde erbjudas vaccination.
– Jag tycker att man borde ha ett helhetsperspektiv. Man ska inte rygga för kostnaden av en behandling som hjälper så många. Dessutom; när man behandlar de här individerna så tillkommer många andra faktorer förutom de rent ekonomiskt och produktiva, man får friskare, nöjdare och gladare människor.

 

Siffrorna i kartan anger det antal patienter, per 10000 invånare per region, som fått allergivaccination. Både med injektion, totalt cirka 10000 patienter och tablett, totalt cirka 6500 patienter. Genomsnittet är 17 behandlade patienter per 10000 invånare.
Faktorer som påverkar nivån av allergivaccinationer i en region är antalet vuxen- respektive barnmottagningar som ger allergivaccinationer i regionen, den geografiska spridningen av mottagningar i regionen samt införande av tablettvaccinationer.

Källa: ALK

Text Louise Cederlöf Foto Colourbox