Påverkar trångboddhet hälsan?

Bostäder som blivit eftersatta och funktionsnedsatta på grund av trångboddhet kan ha skador både utanpå och inuti. De kan också ha problem med inomhusmiljön. Luften inne kan bli fuktigare än vad ventilationssystemet klarar av att ta hand om. Detta enligt Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, CAMM, som tillsammans med forskningsinstitutet RISE och Kungliga Tekniska Högskolan genomför studien ”Trångboddhet – påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet”.
En fuktig inomhusluft kan leda till kondensering av fukt på ytskikten, att det börjar växa mögel och att luftkvaliteten blir så dålig att den kan ge besvär från luftvägarna, menar CAMM vidare.

Vanligt i miljonprogramsområden

Trångboddhet anses vara ett folkhälsoproblem globalt, bland annat av WHO. De negativa hälsoeffekter som ofta beskrivs i samband med det kan dock vara svåra att skilja från saker som beror på exempelvis socioekonomiska faktorer och miljöfaktorer. Därför undersöks här istället hur trångboddhet påverkar byggnader och bostäder, och om de utgör en risk för boendes hälsa, välmående och säkerhet.
Det är framför allt Sveriges miljonprogram som kommer att granskas i projektet då trångboddhet är vanligt förekommande där. Syftet är att kartlägga, sammanställa och värdera kunskapsläget för att ta ställning till vad som behövs göras i framtiden när det gäller utredningar och forskningsinsatser. Resultaten ska bland annat hjälpa till att besvara frågor som:

• Vilken trångboddhet kan accepteras?
• Hur ska byggnadens funktion säkerställas om trångboddhet är ofrånkomlig och acceptabel?
• Hur ska förvaltning och nybyggnation av bostäder planeras för att säkerställa sunda byggnader?

Barns hälsa och skolgång

Parallellt genomför CAMM också en intervjustudie tillsammans med Transkulturellt centrum där man tittar på vilka effekter trångboddhet har på barns hälsa och skolgång. Eftersom trångboddhet kan ha negativa effekter på människors hälsa, både psykiskt och fysiskt, leder det sannolikt till att försvåra skolgången för dessa barn, konstaterar Johnny Lorentzen, ansvarig för projektet på CAMM.