Nya sjukförsäkringsregler slår hårt

Regeringen mål är att alla som blir sjuka ska börja jobba så fort som möjligt. Det låter bra i teorin, men i praktiken kan de nya reglerna innebära en personlig katastrof för Anette och många andra som lider av komplexa sjukdomar som astma eller allergi.
Det var sommaren 2005 som Anette Torvidsson Eriksson började känna att allt inte stod rätt till i kroppen. Då var hon ansvarig för frukt och grönt i en butik på hemorten Alfta i Hälsingland.
– Jag märkte att något var fel när ansiktet, höger sida och höger arm svullnade. Ibland var jag så dålig att jag inte ens kunde bläddra i en tidning.
Trots symptomen fortsatte Anette att jobba till januari 2007 då det inte gick längre.
– Då var jag så dålig att jag inte kunde ta mig ur sängen och blev sjukskriven på heltid.

På vårdcentralen visste ingen vad det kunde vara och efter att ha gjort en magnetröntgen som uteslöt en hjärntumör, bad Anette att få komma till en hudspecialist.
– Jag är allergisk mot pälsdjur och pollen och misstänkte att de nya symptomen kunde vara ytterligare en allergisk reaktion. Efter två år, på skärtorsdagen 2007, kom också beskedet att hon led av en kronisk allergi och skulle undvika all kontakt med latex (gummi).
– Det var hemskt att få veta att jag hade en allvarlig sjukdom. Men samtidigt var det en lättnad att få en diagnos.

Hösten 2008 har hon varit sjukskriven på heltid i ett och ett halvt år. Och hittills har hennes arbetsgivare inte lyckats hitta några arbetsuppgifter som hon kan klara av utan att bli sjuk.
– När jag är som sämst kan jag inte vara i ett rum där det finns gummi. Jag kan inte åka bil med gummimattor, inte vara i närheten av starkt luktande gummistövlar och regnkläder eller i lokaler där det finns ballonger. Något som är vanligt vid olika butiksjippon. Dessutom jobbar vi på gummimattor och hanterar varor på kassaband av gummi…

Om de nya reglerna hade funnits när Anette blev sjuk hade hon förlorat sin sjukpenning innan hon ens hade hunnit få sin diagnos. Redan efter tre månader hade hon dessutom tvingats söka och acceptera nya arbetsuppgifter var som helst i landet.
– Det är ju inte möjligt. Jag är 38 år och har två barn i skolåldern. Dessutom finns hela mitt sociala nätverk här, vilket är extra viktigt för oss som under vissa perioder behöver mycket hjälp för att klara vardagen.

Sådant har regeringen med socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) i spetsen inte tagit hänsyn till i sina beräkningar. Däremot beräknar Försäkringskassan att de nya reglerna minskar statens kostnader för sjukpenning och sjukersättning med 17 miljarder kronor per år fram till år 2011.

En som har analyserat konsekvenserna är Eva-Maria Dufva, ombudsman på Astma- och allergiförbundet.
– De nya reglerna ger uttryck för en mycket cynisk människosyn. Dessutom slår de extra hårt mot alla vars sjukdomar kräver en avancerad utredning för att arbetsplatsen ska kunna anpassas, anser hon.
Många av dem som blivit sjuka måste först bli utredda vid en yrkes- och miljömedicisk klinik. Först därefter vet man vad arbetsgivaren kan och bör göra för att göra det möjligt att fortsätta arbeta. Att det bara finns sju sådana kliniker är redan ett stort problem.
– Hur läkarna ska klara att utreda alla inom tre månader är en gåta, säger Eva-Maria Dufva och fortsätter:
– Vårdgarantin säger att alla som behöver ska få ett besök hos specialist inom 90 dagar och ytterligare 90 dagar senare ska en utredning eller behandling ha påbörjats. Redan där är vi uppe i 180 dagar, om allt fungerar som det är tänkt.

För Anette tog det över tre år innan hon fick komma på sitt första möte till Yrkes- och Miljömedicinska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, 30 mil hemifrån. Fortfarande, hösten 2008, har ingen utredning påbörjats.

Hur många riskerar då att drabbas av de nya reglernas snäva tidsgränser?
Enligt Försäkringskassans prognos kommer minst 9 000 människor att vara utan försörjning den 1 januari 2010. Men det är ett antagande som bygger på att kassan blir bättre på att hjälpa sjukskrivna tillbaka till jobbet.
Något som Eva-Maria Dufva är tveksam till:
– Som jag har förstått det hela så ska samma ”7-stegsmodell” tillämpas, fast nu med tidsbegränsningar. Vad är då egentligen skillnaden? Vad exakt är det som gör att försäkringskassan nu tror att man ska kunna hitta arbetsplatser som fungerar för dem som är svårast sjuka?

Förutom ändrade förutsättningar för sjukpenning, omfattar reglerna också villkoren sjukersättning (förtidspension).
För att få sjukersättning krävs nu att arbetsförmågan är borta för resten av livet. Tidigare räckte det om arbetsförmågan saknades under de närmaste 2-3 åren.
– Hur ska någon säkert kunna veta hur min arbetsförmåga ser ut om fem eller tio år, frågar sig Eva-Maria Dufva.

Samtidigt som villkoren för sjukersättning skärptes, försvann också det som tidigare kallades tidsbegränsad sjukersättning. Regeringens tanke är att de 86 000 personer som hade sådan ersättning när reglerna började gälla den 1 juli, ska klara sig på egen hand senast år 2012.
Enligt Försäkringskassans beräkningar kommer vissa av dessa att bli friska, medan andra kommer att få en permanent sjukersättning. Man bedömer också att ungefär 30 000 kommer att stå utanför försäkringssystemet.

– Jag tror inte att människor har förstått vidden av den nya lagen. Vid årsskiftet kommer de första att på allvar få känna på de nya villkoren, säger Eva-Maria Dufva.
Birgita Klepke

NYA REGLER I KORTHET
Dag 1-90: Sjukpenning (80 procent av lönen) betalas ut om du inte kan arbeta med dina vanliga uppgifter. Samtidigt undersöker försäkringskassan om din arbetsgivare kan erbjuda andra arbetsuppgifter.
Dag 91-180: Du får sjukpenning bara om du inte kan göra något som helst arbete hos din arbetsgivare. Samtidigt måste du söka nya arbetsuppgifter på hela arbetsmarknaden över hela landet. Vid bedömningen av din arbetsförmåga tas ingen hänsyn till ålder, hemort, utbildning eller tidigare sysselsättning.
Dag 181-364: Du får sjukpenning bara om du inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. Även om du inte kan arbeta alls får du bara vanlig sjukpenning (80 procent av lönen) i högst 364 dagar.
Om du därefter saknar arbetsförmåga kan du ansöka om förlängd sjukpenning (cirka75 procent av lönen). Sådan sjukpenning beviljas i högst 550 dagar efter ansökan.
Källa: Försäkringskassan

HUR KAN VI PÅVERKA?
Det är arbetsgivarens ansvar att rehabilitera och anpassa arbetsplatsen så att du kan börja arbeta igen. Enligt reglerna ska arbetsgivaren höra av sig till dig redan under din första sjukvecka. Om inte detta sker är det inget som hindrar att du tar den första kontakten genom att fråga hur arbetsgivaren har tänkt när det gäller din rehabilitering.
Du kan få stöd och hjälp av såväl företagshälsovården som ditt fackliga skyddsombud. Du kan också ta kontakt med Astma- och allergiförbundets lokala förening.
Under arbetet med de nya reglerna har förbundet uttryckt sina farhågor i flera remissvar. Bland annat har man påpekat det orimliga i att sjuka människor tvingas stå till arbetsmarknadens förfogande redan efter tre månader. Man har också velat ha ett omställningsbidrag för dem som tvingas byta yrke, bransch eller bostadsort.

Fyra frågor till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m):
Väntetiden till en yrkes- och miljömedicinsk klinik är lång. Ofta får man vänta över ett halvt år innan det första besöket. Är det rimligt att jag tvingas söka ett nytt arbete innan anpassningen av min egen arbetsplats har börjat?
Om den försäkrade inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren och det inte kan med stor sannolikhet sägas att den försäkrade kan göra det innan sjukfallet pågått ett år så anser vi att det är viktigt att om möjligt ta till vara den försäkrades arbetsförmåga i annat arbete. Detta innebär inte att arbetsgivaren kan säga upp den försäkrade och inte heller att den försäkrade måste säga upp sin anställning. Den försäkrade och dennes arbetsgivare kan exempelvis komma överens om att den försäkrade är tjänstledig och kan då få rätt både till hjälp av Arbetsförmedlingen och ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Vilka sanktioner finns för arbetsgivare som inte vill invänta en utredning utan istället säga upp mig?
En arbetsgivare kan inte säga upp en person om det inte är klarlagt att arbetsgivaren har gjort vad som rimligen kan begäras av denne och det trots detta inte går att uppbringa ett arbete hos arbetsgivaren som man kan utföra.
Ålder, hemort och utbildning spelar ingen roll när min arbetsförmåga bedöms. De nya reglerna innebär därför att jag efter sex månaders sjukskrivning kan tvingas lämna hem och familj för att försörja mig. Tycker du att det är rimligt?
Om det kan göras sannolikt att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren inom tolv månader så skjuts prövningen mot hela arbetsmarknaden upp. I annat fall är det viktigt att man tar till vara den arbetsförmåga som finns. Risken är annars att sjukskrivningen småningom leder till en förtidspension och till att personen permanent ställs utanför arbetsmarknaden.
Astma- och allergiförbundet har föreslagit ett omställningsbidrag för den som av hälsoskäl tvingas byta arbetsplats eller arbetsuppgifter. Varför innehåller socialförsäkringssystemet inget sådant stöd?
Det är Arbetsförmedlingen som ska hjälpa individerna till omställning. När det gäller individer som av annan anledning än ohälsa blir arbetslösa finns ofta en omställningsförsäkring som tillkommit genom kollektivavtal. Ur många aspekter skulle det vara önskvärt att sådana kollektivavtal även innefattade den som på grund av ohälsa måste byta arbetsgivare och yrke.
Regeringen anser det värdefullt att människor får stöd till omställning och det kan finnas skäl att återkomma i frågan.