Målet är en astma under kontroll

Astma är en kronisk inflammation i luftrören och är en av våra vanligaste folksjukdomar. Vad astman beror på, och hur den yttrar sig eller behöver medicineras är dock högst individuellt. Oavsett orsak och val av behandling är forskarna på det klara med att det är viktigt att behandla inflammationen och att inte slarva med att ta sina mediciner.

Det finns en mängd olika typer av astma och de kan kräva olika sorts behandling.
– Om man har astma som svarar bra på astmamedicinen är det inte nödvändigt att veta vilken typ av astma man har, säger Ida Mogensen, läkare och forskare vid Karolinska Institutet, som forskar på astma, astmakontroll, inflammation och dess koppling till lungfunktionsutveckling, framför allt hos unga.
– Om astman inte svarar på behandlingen är det däremot viktigt att förstå vilka delar av inflammationen man ska behandla. Det har kommit biologiska läkemedel som kan ha fantastisk effekt för de patienter som behöver sådana mediciner. Men har man inte den typen av astma som behandlas med dessa har medicinerna ingen effekt, så det är viktigt att de ges till rätt personer. Det är också viktigt att behandla allergin som utlöser besvären om man är allergisk, säger Ida Mogensen.

Leva som vanligt

Målsättningen när man behandlar astma är, enligt GINA:s (Global Initiative for Asthma) internationella riktlinjer för behandling och förebyggande av astma, att patienten ska kunna leva som vanligt, inte ha några symtom, och inte behöva ta snabbverkande mediciner. Man ska helst inte behöva ta kortisontabletter och man ska ha normal lungfunktion. Då har man en kontrollerad astma.
Med dagens antiinflammatoriska och luftrörsvidgande läkemedel är det för många möjligt att ha välkontrollerad astma, framför allt om man är noggrann med att ta sina mediciner regelbundet och med rätt teknik, och inte utsätter sig för sådant som kan ge försämring. Men enligt Luftvägsregistret har ungefär 30 procent av astmatikerna ändå en okontrollerad astma. Man har sett att kvinnors astmakontroll generellt ser ut att vara sämre än mäns, och försämras när åldern ökar.

Många ungdomar

Det kan finnas många orsaker till att astman är okontrollerad, men i många fall handlar det om att man inte tar medicinen enligt instruktionerna. Många hoppar över sina mediciner, glömmer bort att ta dem, eller tror sig kunna vara utan dem när de har perioder med mindre symtom, vilket ökar risken för komplikationer i form av astmaattacker.
– Det vi sett är att det särskilt är många ungdomar som inte tar sin medicin, och har en dåligt kontrollerad astma, berättar Ida Mogensen. Det kan till exempel bero på att det är en rörig period där man får ta mer ansvar själv. Man kanske har gått på en barnmedicinmottagning och ska börja någon annanstans. Det är svårt att få glappet att fungera, och man vill inte känna sig annorlunda.
– Så ska det inte behöva vara. Känner man att man till exempel inte orkar göra saker på grund av sin astma ska man söka hjälp, också för att det faktiskt verkar ha en negativ effekt på lång sikt om man inte behandlar astman. Man måste inte ha jättesvåra symtom för att söka hjälp, även att ha lite symtom ofta är negativt för lungorna.

Ärrbildning i luftvägarna

– Typiskt för astma är att man har symtom som kommer och går, och att man blir bättre om man tar medicin. Även om man inte har så mycket symtom har många mer eller mindre alltid en inflammation som skadar på sikt om den inte behandlas, säger Ida Mogensen, och förklarar att det hos vissa nästan uppstår som en ärrbildning. Detta leder till att man på sikt får en sämre lungfunktion, och man kan också med tiden få en försämring som liknar KOL, med kronisk obstruktivitet.
– Man har sett i studier att det leder till en bättre prognos om man behandlar med inhalationssteroider så tidigt som möjligt och fortsätter med den behandlingen, och att det är viktigt att behandla den aktiva astman. Det leder till en bättre prognos, säger Ida Mogensen.

Olika astmamediciner

Vanligtvis behandlas astma med kortison, steroider, som är inflammationshämmande och därför dämpar inflammationen i luftrören, och ett luftrörsvidgande läkemedel. De flesta astmatiker har därför minst två olika mediciner. En luftrörsvidgande och en steroid. Ibland har man ett kombinationspreparat som innehåller båda.
Generellt strävar man efter att få så bra behandlingseffekt som möjligt med så lite kortison som möjligt, för att undvika de problematiska biverkningar lång kortisonbehandling kan leda till, men det är viktigt att komma ihåg att underbehandlad astma också är en hälsorisk på sikt, så man ska inte ta mindre kortison än man behöver.
– De luftrörsvidgande medicinerna får den glatta muskulaturen i luftvägarna att slappna av. De ger snabb effekt, vilket behövs vid en astmaattack, säger Ida Mogensen. De behandlar symtomen, men inte sjukdomen.
– Om man bara tar luftrörsvidgande mediciner kan det på längre sikt leda till ökad sjuklighet och högre dödlighet. Det finns risk att man inte märker att astman blir sämre, eftersom de kan dölja en försämring. Förr behandlade man ofta med enbart snabbverkande luftrörsvidgande mediciner vid mild astma, men i de nya riktlinjerna rekommenderar man alltid en steroid, förklarar Ida Mogensen.
De minskar inflammationen och omvandlingsprocessen i vävnaderna. De har lokal effekt i lungorna, så även om de innehåller kortison är de relativt ofarliga att ta i normala doser, till skillnad mot kortisontabletter som påverkar hela kroppen.

Sök specialist

En del astmatiker har problem trots dessa mediciner, och kan då behöva ta kortisontabletter och/eller biologiska läkemedel också. På vårdcentraler saknas ofta kunskaper om hur svårbehandlad astma ska hanteras. Då är det viktigt att få träffa specialistläkare, som kan bedöma vilka behandlingsmöjligheter som finns.
– Får man inte en bra effekt av medicinen ska man prata med sin läkare. En annan viktig sak är att undvika sådant som gör att man blir sämre. Om det till exempel är kall luft kanske man kan ha en luftvärmare. Är man allergisk ska man inte ha djur man inte tål. Det verkar vara retningen som skadar lungorna på sikt, säger Ida Mogensen.

Olika typer av astma

Astma kan delas in i olika undergrupper beroende på underliggande sjukdomsmekanism och kan ha olika svårighetsgrader. Vid en typ av astma är så kallad typ 2-inflammation den dominerande inflammationstypen, och det är sjukdomsorsaken hos mer än hälften av alla astmatiker. Dit hör till exempel allergisk astma, som ofta debuterar redan i barndomen, och eosinofil astma, som kännetecknas av förhöjda halter av en viss typ av blodkroppar, som kallas eosinofiler.
En del får inte astma förrän i vuxen ålder. Då är det inte lika vanligt att det är allergier som ligger bakom astman. Icke typ 2-astma är svårare att definiera, och den diagnosen ställs oftast när man uteslutit att inte något annat ligger bakom astman. Då finns ofta en förhöjd nivå av neutrofila vita blodkroppar.
För den som har allergisk astma är det framför allt kontakt med olika allergen, till exempel pollen och pälsdjur som kan utlösa astmabesvär, medan exempelvis rök och kall luft kan ge besvär hos alla typer av astmatiker. Luftvägsinfektioner och ansträngning kan också vara triggers för astmabesvär.

Text Susannah Elers Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna