Förbered barnet för läkarbesöket
Förbered barnet noga inför ett läkarbesök och var ärlig med vad som ska hända. Men backa och återkom en annan dag om det blir för jobbigt för barnet.
– Läkaren brukar vilja lyssna på lungorna, titta på huden, göra pricktest, ta blodprov och ibland behöver patienten inhalera. Om barnet vet vad som ska hända och har haft tid att bearbeta det går det ofta bättre, upplever Sara Sandberg, barnsjuksköterska på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus på Allergimottagningen för barn.
Förbered besöket
Vissa barn behöver förbereda sig länge. De behöver ha gott om tid för att ställa frågor, kanske titta på en film om det som ska hända eller testa på en docka. Det är viktigt att vara ärlig och inte förneka att en undersökning, såsom blodprov, kan göra ont.
– Om barnen vet i förväg att de ska få ett stick kan de vara ledsna och upprörda när de kommer men är glada när de går hem. Barn som först på plats förstår att de ska få en spruta är istället ledsna när de går hem, berättar Sara Sandberg.
När ett barn ska ta ett blodprov behöver ofta flera sköterskor hjälpas åt för att armen ska vara stilla. Om armen är bedövad känns inte sticket, men för att bedövningsplåstret ska ha effekt måste det verka någon timme. Därför kan patienten behöva komma tillbaka om plåstret inte satts på i förväg. Ibland vill föräldrar hoppa över bedövningen för att slippa boka en ny tid.
– Då behöver jag läsa av om jag tror att barnet klarar det eller inte. Bedömer jag att barnet behöver bedövning står jag på mig och bokar om tiden.
Läser av föräldern
Att inhalera gör däremot inte ont, men kan vara ovant och jobbigt, inte minst för yngre barn. Behandlingen går ofta lättare om patienten själv är delaktig och när barnen märker att det går lättare att andas brukar inhalatorn istället uppskattas.
– Man kan behöva vara enträgen med inhaleringen, precis som med tandborstning. Vilken 1-åring tycker om att borsta tänderna? Inhalatorn skadar inte barnet och ibland måste man göra saker som de inte tycker om.
Ett barn läser snabbt av om den vuxne är trygg eller inte och därför är det viktigt att föräldern är införstådd med vad som ska hända under läkarbesöket. Om föräldern ifrågasätter det läkaren vill göra påverkar det barnets inställning.
– Om den vuxna är skeptisk kan vi behöva boka en ny tid för att hinna prata om undersökningen i lugn och ro så att barnet kan få stöd. Men oftast är det barnet, inte föräldern, som tycker att läkarbesöket är jobbigt.
För barn upp till fyra år brukar avledning, till exempel läsa en bok eller titta på film, funka bra. Äldre barn behöver däremot samarbeta och förstå varför undersökningen är viktig. Ungdomar kan ha hög integritet och inte vilja ha föräldern med i rummet.
– Ibland behöver jag skicka ut föräldern och prata ensam med tonåringen.
Hjälp av pedagoger
Om rädslan är väldigt stark kan det vara bättre att inte tvinga den unga patienten utan istället avbryta undersökningen och komma tillbaka när barnet haft tid att förbereda sig. Är besöket inte akut är det möjligt att backa.
– Oftast går det ändå att locka barnen genom undersökningarna, men det måste få ta tid.
Barn med dåliga erfarenheter av sjukvården kan få stöd av pedagogerna på sjukhusens lekterapier. Där kan barnet få hjälp med att göra en handlingsplan och skriva ner sina önskemål, såsom om hen vill lyssna på särskild musik under behandlingen eller titta på en speciell film. På Sahlgrenska finns även en stickskola där barn med stora svårigheter kan arbeta med sin nålskräck.
– Stickskolan är jättebra om det verkligen har låst sig och barnet tycker att det är jättejobbigt. De första gångerna pratar man bara och sedan början man successivt närmar sig nålar.
Efter ett jobbigt läkarbesök är det bra att göra något roligt tillsammans, leka på lekterapin, bada eller gå på kafé. Barnet behöver få möjlighet att prata om sina upplevelser.
– Ett tips är att försöka skapa en helhetsbild kring det jobbiga. Därför kan man behöva räkna med att ett läkarbesök tar en hel dag för vissa barn, säger Sara Sandberg.