Föräldrar som inbillar sig

I höstas rapporterade TV4-nyheterna om en studie som sades visa att en stor del av alla matallergier hos barn är inbillade. Flera andra medier hakade på nyheten – och diskussionerna kring inslaget har sedan dess gått heta i sociala medier.
Studien som nyheten byggde på var den så kallade Bamse-studien, en undersökning vid Karolinska institutet där ett stort antal barn testats för allergier sedan de bara var ett par månader gamla. I studien har föräldrar först tillfrågats om deras barn har några allergier och sedan har barnen allergitestats.

Varför klumpas alla allergiker ihop?

Resultatet visade att vid fyra års ålder svarade 12 procent av föräldrarna att deras barn hade någon typ av födoämnesallergi, trots att bara fyra procent av barnen visat positivt på allergitesterna. Vid 16 års ålder var andelen föräldrar som trodde att deras barn var allergiska uppe i 28 procent, medan andelen barn med allergier som syntes på testerna bara låg på 7 procent.
”Många matallergier hos barn är inbillade”, konstaterades i rubriken på inslaget, där det också sades att många barn går runt och tror att de är allergiska i onödan. Allergiforskaren och professorn Magnus Wickman förklarade fenomenet med felaktig diagnostik och menade att detta orsakar både onödigt lidande för många barn och stora samhällskostnader.

Retade upp föräldrar

Inslaget retade gallfeber på många föräldrar till allergiska eller födoämnesöverkänsliga barn. Varför klumpas alla allergiker, laktos- och glutenintoleranta ihop i en enda hög? Och varför misstänkliggörs alla som inte fått utslag på hudtester eller blodprover som inbillningssjuka? Vad händer med alla allergier eller intoleranser som inte ger några utslag på allergitesterna, som laktosintolerans eller de så kallade icke-IgE-medierade allergierna?
Till exempel kan små barn få icke-IgE-medierade reaktioner mot mjölk- och äggprotein och den enda metoden som vården idag kan erbjuda för att testa denna typ av allergi är att först utesluta födoämnet ur kosten en tid för att sedan sätta in det igen enligt ett visst schema – det som kallas elimination-provokation. Men det är inte denna diagnosmetod som har använts i just Bamse-studien.

Lättvindigt och förenklat

En del föräldrar har också tyckt att det är bra och viktigt att frågan tas upp, eftersom det inte är helt ovanligt att föräldrar provar att plocka bort födoämnen ur sina barns kost utan att först ha pratat med läkare. En anledning är att det kan vara svårt att få komma till en allergimottagning och göra en ordentlig utredning av de reaktioner barnet har. En annan att föräldrarna inte litar på vårdens förmåga att fånga upp allergier – och då kan minsta utslag runt munnen tolkas som en allvarlig allergi.
I en del nyhetsinslag och artiklar om studien förtydligades att det som forskarna först och främst ifrågasatte var barns laktosintolerans, eftersom laktosintolerans är väldigt ovanligt bland just barn. Detta bekräftade också allergiprofessorn Magnus Wickman när jag pratade med honom i efterhand. Han menade att nyheten om studien togs upp på ett alldeles för lättvindigt och förenklat sätt i det aktuella tv-inslaget – och att det som där kallades matallergier i själva verket främst handlade om laktos- och glutenintolerans. Han tyckte inte heller att det framgick att det faktiskt är allergiska barn som förlorar på att allt fler tror att de är allergiska utan att vara det, eftersom de får svårare att bli tagna på allvar.
Och det är väl så det funkar med nyheter ibland – de förenklas å det allra grövsta. Nyhetsvinklar skruvas, nyanser försvinner och rubriker sätts utan att någon ens läst sammanfattningen till forskningsstudien det rapporteras om.

Text Zandra Zernell