Allergilyftet – framgångsrik konferens

Mycket positiva besked från beslutsfattare vad gäller ett nationellt allergiprogram, nationella riktlinjer för allergivården och ett statligt ansvar för pollenprognoserna. Dessutom en massa delad kunskap och stort engagemang. Så skulle man kunna sammanfatta den stora allergikonferensen.

Den digitala konferensen Allergilyftet i mitten av mars nådde över 1000 anmälda deltagare. De kunde se och höra ett program från huvudscenen, som blandade livesändning med filmade inslag. Dessutom kunde man klicka sig till mässhallar med digitala utställningsmontrar, till ett rum med ett tjugotal faktafilmer om olika ämnen och andra rum där man kunde mötas och prata med varandra.
Moderator var tidigare socialministern Göran Hägglund, som säkert lotsade alla genom dagens program och ledde några paneldiskussioner.

Förbundets beskyddare. H.M. Drottningen inledde konferensen med ett tal i vilket hon bland annat sade:
– För många barn med allergi och föräldrar med allergiska barn är aktiviteter som andra upplever som roliga i stället en källa till oro. Att ständigt behöva vara vaksam, att inte kunna äta det andra äter eller göra det andra gör – allt detta gör att många barn känner sig annorlunda och begränsas i sin vardag.
– Ibland kan allergier växa bort. Men för många varar de hela livet. Därför är det viktigt att vi inte heller glömmer bort äldre med allergier. Till exempel inom äldreomsorgen, en fråga som ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Äldre- och demensvården behöver erbjuda goda, allergisäkra miljöer där alla kan må bra.

Myndigheternas ansvar. Flera forskare berättade om rön inom sina respektive områden som skulle kunna minska antalet som blir allergiska och göra livet bättre för dem som lever med allergi. Rön som behöver spridas bland allmänheten, men framför allt implementeras i vården. För att åstadkomma detta behövs en nationell samordning – ett nationellt allergiprogram.
Vad borde ett svenskt allergiprogram innehålla? Hur omsätter vi forskningsresultat och goda exempel i praktiken? Vilken myndighet ska få ansvaret? Det diskuterade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström samt Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen med ansvar för nationella riktlinjer.
Ingen ville ta på sig ett övergripande ansvar, eller peka ut någon annan myndighet som ansvarig, men höll med om behoven och öppnade för ett ökat samarbete. Mattias Fredricsson avslutade med att säga att mycket framkommit under dagen som han tar med sig och öppnade för att det kan bli nationella riktlinjer för allergi.

Politiska beslut. Vad måste göras och vem tar ansvar? Det diskuterade Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i Riksdagens socialutskott, Dag Larsson (S), ledamot av Riksdagens socialutskott och Marie Morell (M), ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.
De var eniga om att det behövs ett nationellt program i någon form.
– Jag kan mycket väl tänka mig att vi tar initiativ till ett allergiprogram i Sveriges riksdag, sa Dag Larsson och Acko Ankarberg Johansson höll med:
– Det är en spännande och genomförbar idé; en 10-års horisont, vi är överens om målen och sedan så samlar vi ihop vad var och en ska göra.
Även när det gäller ett statligt ansvar för pollenmätstationerna var de båda politikerna ense.
– Det pågår ett arbete just nu för att staten ska ta ett mer strukturerat ansvar för att det ska finnas pollenmätstationer över hela Sverige, det ser jag fram emot, sa Dag Larsson.
– Jag förutsätter att regeringen tar initiativ och ser till att det här blir av, instämde Acko Ankarberg Johansson.

Dags för ett svenskt allergiprogram

Bakgrunden till satsningen på en stor allergikonferens för beslutfattare, professionen och medlemmar är ambitionen att få till stånd ett nationellt allergiprogram. Så här ser Astma- och Allergiförbundets fem ståndpunkter ut.

1. Färre ska bli allergiska
Vi vill att regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sprida kunskap till vård, skola och allmänhet om hur man kan minska risken för allergier. Samtidigt måste arbetet fortsätta med att skapa allergisäkra miljöer i exempelvis förskola och skola, minska utsläpp av luftföroreningar och skapa fler rökfria miljöer.

2. Inför nationella riktlinjer
Vi vill att Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer och ett kvalitetsregister för allergisjukdomar.

3. Kunskapslyft om astma och allergi
Vi vill att Socialstyrelsen och Livsmedelsverket tar ett gemensamt ansvar för en informationssatsning om vikten av tidig introduktion till mat gentemot MVC, BVC, primärvården och förskolan/skolan och att Socialstyrelsen får ett uppdrag att säkerställa att alla patienter får en relevant patientutbildning som ökar möjligheten till egenbehandling.

4. Mer stöd till allergiforskning
Vi vill att regeringen initierar en satsning på ett nationellt forskningsprogram i Vetenskapsrådets regi, för att både förebygga allergier och förbättra vården.

5. Utbilda fler specialister
Vi vill att regeringen tar initiativ till en lagstiftning där regionernas ansvar för att utbilda tydliggörs, och att kompetensförsörjningsrådet får ett tydligare mandat att agera. Parallellt har alla regioner ett ansvar att säkerställa att det finns yrkesverksamma allergologer inom deras område.

Erik Raita

Erik Raita. Foto: Angelica Klang

Förstärkning till matprojekt

Erik Raita är anställd som opinionsstrateg med huvudfokus på projektet Bra mat för alla. Arbetet handlar huvudsakligen om politisk påverkan för att få till ett nationellt kunskapscentrum för matallergi och födoämnesöverkänslighet. Det är en projektanställning som sträcker sig fram till 31 mars 2022.
Senast kommer han från en roll som politisk sekreterare på Lidingö stad, innan dess har han varit kommunikationschef för Moderaterna i Uppsala län och konsult på en kommunikationsbyrå. Längre tillbaka har han även varit förstanamn på Moderaternas kommunlista i hemstaden Landskrona.
– Förutom mitt stora nätverk och min långa erfarenhet av påverkansarbete så hoppas jag kunna bidra med ett och annat skratt. Det gäller att ha roligt på jobbet om du ska få saker gjorda.

 

Svalan flyger vidare

Du som är uppmärksam har redan lagt märke till att Astma- och Allergiförbundet har fått en ny logga. Svalan flyger numera framåt och uppåt och får på så sätt symbolisera ett förbund med full satsning på att nå framgång i frågor som gör livet och vardagen lättare för alla som lever med allergisk sjukdom.
Även den grafiska profilen i stort och förbundets webbsida har fått nytt utseende.

Postkodlotteriets årliga utdelning

Astma- och Allergiförbundet fick ta emot sju miljoner kronor från Svenska Postkodlotteriet vid deras årliga utdelning.
– För Astma- och Allergiförbundet är dessa pengar ett otroligt viktigt bidrag till vårt arbete att sprida information, bedriva opinionsbildning och stödja forskning för att möjliggöra ett friskare och tryggare liv för alla med astma, allergi eller annan överkänslighet, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet.
Årets stöd kommer bland annat gå till verksamheten för föreningarna och förbundet, till exempel lägerverksamhet för barn och unga, föreläsningar, framtagande och spridning av ny kunskap och påverkansarbete och till att stödja allergiforskning.
Sedan 2009 är Astma- och Allergiförbundet förmånstagare hos Svenska Postkodlotteriet som varje år skänker sitt överskott till ideella organisationer. I år fick 58 ideella organisationer dela på över en miljard kronor, som cirka en miljon lottprenumeranter till Postkodlotteriet bidragit med under 2020.

Många drabbas när pollenprognoser hotas

En undersökning som SIFO Kantar genomfört på uppdrag av Astma- och Allergiförbundet gjort visar att var tredje person med pollenallergi har stora svårigheter i vardagen under pollensäsongen. Trötthet, försämrad sömn och koncentrationssvårigheter är de vanligaste symtomen.
Merparten av pollenallergikerna uppger att de har nytta av pollenprognoserna. Sedan årsskiftet är dessa nedlagda i norra Sverige, eftersom varken staten eller regionerna vill finansiera mätningarna..
Ungefär 35 procent av den svenska vuxna befolkningen uppger att de har pollenallergi. Ett sätt för dem att både veta vad symtomen beror på, och när de ska påbörja sin medicinering är att följa pollenprognoserna. Åtta av tio uppger att de har nytta av mätningarna och var tredje använder dem ofta. Att följa pollenprognoserna är också ett av de första råden en person med pollenallergi får i kontakt med vården.
Astma- och Allergiförbundet kräver:
Ett stabilt rikstäckande nätverk med en långsiktig statlig finansiering som säkrar och stabiliserar driften.
Nationellt uppdrag till en statlig myndighet – en huvudman.
Fler stationer är önskvärt på sikt – cirka 25 i ett nationellt nätverk.
Glädjande nog har det varit stort genomslag om pollenallergi och pollenmätningar i media.

Digital föreningskonferens 8–9 maj

Helgen 8–9 maj kommer 2021 års föreningskonferens att gå av stapeln. Konferensen kommer att ske digitalt via mötesverktyget Zoom och mötestider är lördag kl 13–16 och söndag kl 9–12.
Eftersom konferensen sker online kan den här gången alla i föreningen som har ett förtroendeuppdrag delta (istället för två representanter per förening som det normalt sett brukar vara). För att kunna delta behöver du ha tillgång till en dator med kamera och mikrofon.
Mer information om program, tider och hur man anmäler sig kommer att meddelas till alla föreningar.