Forskare försöker förebygga allergichock

Våra nervceller har en central funktion vid allergisk chock. Upptäckten, som Malin Lagerströms forskargrupp gjorde av en slump, tros bana väg för förebyggande medicin.
– Nu samarbetar vi med ett franskt labb som utvecklar läkemedel, säger hon.

Hittills har allergiska tillstånd antagits bero på ett överaktivt immunsystem. Men synen på allergier och hur de kan behandlas kan komma att ändras sedan några Uppsalaforskare gjort en oväntad upptäckt. Våra nervceller spelar också en viktig roll bakom allergiska reaktioner.
– Det här kom överraskande för oss när vi studerade klåda hos möss som fått histamin injicerat i huden, säger Malin Lagerström, forskare vid Institutionen för neurovetenskap i Uppsala.
Hos mössen som fick histamin var skillnaderna dramatiska beroende på om deras nervceller hade bromsfunktion eller inte.
– Medan kontrollmössens reaktion var att klia sig utvecklade de andra mössen ett livshotande tillstånd, säger hon.

Inbyggd broms
Varför vissa människors allergier är mer milda och andra kan få anafylaktisk chock vet man inte. Det är oklart om det är genetiken eller annat som styr.
När ett allergen kommer in i kroppen kan vi börja producera antikroppar mot ämnet. De här antikropparna fungerar som ett minne och när vi sedan stöter på allergenet senare i livet kommer antikroppen och allergenet att gå ihop och tillsammans fångas in av särskilda celler, mastceller. De här mastcellerna börjar då frigöra histamin.
Det forskarna har kommit på är att nervcellerna också är inblandade i allra högsta grad, speciellt vid de svåraste allergiska tillstånden.
För att bromsa histaminnivåerna behöver kroppens nervceller kunna binda signalsubstansen glutamat med hjälp av den så kallade mGluR7-receptorn. Om nervcellerna saknar den här inbyggda bromsen bildas bara mer och mer histamin och ingenting kan stoppa kedjereaktionen.
– Vi har kunnat visa i studien att om de här nervcellerna inte regleras och i stället tillåts signalera ohämmat kan de starta en anafylaktisk chock, säger hon.

Dröjer minst tio år
Forskarnas upptäckt kring nervcellernas betydelse på sikt kan få stora effekter för allergiker. Förhoppningen är att kunna ta fram ett läkemedel som kan prata med det så kallade mGluR7-proteinet och på så vis förebygga livshotande allergiska tillstånd.
– Vi samarbetar med ett franskt labb som utvecklar läkemedel. De har tagit fram en slags substans som kan härma glutamat och binda till den här viktiga bromsen, säger hon.
Nästa steg för Uppsalaforskarna är att testa den här substansen på möss för att se om den fungerar förebyggande mot allergiska reaktioner.
– Om allt går som det ska då kommer vi att testa på större djur och därefter kan vi prova att göra en klinisk studie på människor, säger hon.
Även om allt går enligt plan kommer det dröja minst tio år innan en medicin finns på marknaden. Planen är att medicinen ska kunna användas förebyggande av kraftigt allergiska personer, men inte dagligen utan snarare under en kortare period när man exempelvis inte vet vilken mat man kommer att bli serverad.
– I så fall tänker jag mig att patienterna skulle kunna vara intresserade av att använda läkemedlet som en tillfällig stödbehandling, som när man ska ut och resa, säger hon.

Recept Maja Lundbäck

En kommentar för “Forskare försöker förebygga allergichock”

april 27, 2016 at 11:54 f m, Forskare försöker förebygga allergichock | Journalist Maja Lundbäck :

[…] medicin. – Nu samarbetar vi med ett franskt labb som utvecklar läkemedel, säger hon. Läs artikeln i Allergia nr 2, 2016 här Medicin och […]