E-nummer - avslöjar tillsatserna - Allergia

E-nummer – avslöjar tillsatserna

De kallas för E-nummer, de tillsatser som används i vår mat för att förstärka smaken, förbättra färgerna eller på något annat sätt påverka produktens utseende, konsistens eller hållbarhet. Det är lätt att börja fundera på eller oroa sig för vad det egentligen är vi får i oss när vi äter. Detta är inte minst sant för den som lider av någon form av födoämnesallergi. Men hur stor anledning till oro finns det egentligen?

E180, E235, E586… Alla har vi väl någon gång läst en innehållsförteckning och undrat vad det är som gömmer sig bakom dessa koder. E-numren talar om vilka tillsatser ett livsmedel innehåller. E betyder att ämnet är godkänt av EU och siffrorna är ett identifikationsnummer som är specifikt för just den tillsatsen. E235 är till exempel ett konserveringsämne som bildas av en bakterie och som används till ytbehandling av hårdost och torkade korvar. Vissa tillsatser förekommer naturligt i olika växter, medan andra framställs på syntetisk väg. Som allergiker kan det vara bra att veta vad de olika E-numren står för, eftersom de kan vara baserade på ett ämne som man är allergisk mot.

Se upp för AZO-färgerna

Vilka E-nummer ska man då se upp med som allergiker och hur orolig behöver man egentligen vara? Andrea Mikkelsen är dietist och arbetar på ett antal olika barnmedicinska mottagningar i Västra Götalandsregionen. Hon poängterar att allergiska reaktioner mot E-nummer är relativt ovanliga, men att det finns några tillsatser som det kan vara bra att känna till som allergiker.
– Det handlar framförallt om de tillsatser som är tillverkade av ärt- och baljväxter, som till exempel soja. Exempel på sådana tillsatser är E410, E412 och E417. Det är dock viktigt att understryka att det är extremt sällsynt att man reagerar på dessa. Några fördelar med att utesluta dem finns egentligen inte, även om man har en konstaterad allergi mot soja eller andra baljväxter. Ett annat ämne att vara uppmärksam på är bensoesyra med nummer E210. Det används som konserveringsmedel och finns naturligt i vissa bär, som exempelvis lingon. Dessutom finns det vissa färgämnen som man bör vara försiktig med. Det gäller särskilt de så kallade azofärgerna, som egentligen är tre olika allergengrupper, säger hon.

E-nummer behövs många gånger

Alla E-nummer är alltså inte farliga ur allergisynpunkt och Andrea Mikkelsen menar att många till och med behövs i viss mat.
– När man ska tillverka glutenfri pasta måste man ibland använda vissa tillsatser för att få bättre konsistens och även i mjölkfria bröstmjölksersättningar kan tillsatsämnen behövas. Så visst är det skillnad på olika E-nummer, många behövs medan andra kanske är mer onödiga, säger hon.

Ta alltid reda på fakta

Det finns ingen anledning att förkasta något bara för att det innehåller E-nummer. Det viktiga är att man tar reda på vad numret står för och om det kan finnas någon risk för att man reagerar på det ämnet. Ibland är det till och med så, att det som framstår som ett allergiframkallande ämne inte är det. Ett sådant exempel är mjölksyra, som namnet till trots inte har något med mjölk att göra. Mjölksyra är en organisk syra, som bland annat används som konserveringsmedel med beteckningen E270. Den som tränar mycket känner igen den som det som bildas när musklerna inte får tillräckligt med syre för att kunna utvinna energi och då orsakar trötthet. Är man allergisk mot mjölk behöver man däremot inte vara orolig för att äta produkter som innehåller mjölksyra. Om man ändå får en oväntad allergisk reaktion av det man äter, så är det viktigt att försöka ta reda på vad det är som har orsakat den.
– Får man en reaktion, så ska man titta på vad det är man har ätit, läsa innehållsförteckningen och försöka utesluta de saker som inte kan vara upphovet till reaktionen. Det är långt ifrån säkert att det är E-numret som är boven i dramat. Många allergiska reaktioner uppstår av så kallade korsreaktioner. Den som till exempel är allergisk mot björkpollen kan i vissa fall reagera på äpplen. Får man allvarliga problem ska man självklart uppsöka vården och göra en ordentlig utredning. Det finns också mycket bra information att hämta hos till exempel Livsmedelsverket och Astma- och allergiförbundet, säger Andrea Mikkelsen.

Viktigt att konsumenten själv kan välja

Slutsatsen blir alltså att långt ifrån alla E-nummer är farliga för allergiker. De flesta finns av en anledning och många behövs. Det finns få fall där det konstaterats att en livsmedelstillsats lett till en allvarlig allergisk reaktion, men visst finns det potentiella risker för den som lider av allergiska problem. Dessa risker kan minimeras på olika sätt, bland annat genom att man lagar sin mat från grunden och bara använder råvaror som man känner till. På så sätt går det att begränsa användandet av tillsatsämnen. Istället för att dricka köpt apelsinjuice, så kan man lika gärna äta färska apelsiner, för att nämna ett exempel. Några generella förbud mot E-numren har Andrea Mikkelsen däremot svårt att se.
– Det är många produkter som skulle försvinna om E-numren förbjöds, produkter som ofta används av människor med olika överkänslighetsproblem. Det är viktigt att vi inte moraliserar i dessa frågor, utan det måste vara okej att låta människor själva välja. Debatten som förs om E-nummer handlar ofta om svart eller vitt, antingen har vi tillsatser eller så förbjuder vi dem helt. Det är en debatt som skapar en felaktig bild och som kan leda till onödig rädsla och oro. Det viktiga är att man som konsument kan lita på att det som används i maten är godkänt av myndigheterna och att det finns korrekt och balanserad information att tillgå, så att människor själva kan göra sina val, säger hon avslutningsvis.