Barnens arbetsmiljö måste bli bättre

Hösten 2013 och våren 2014 satsar Astma- och Allergiförbundet extra mycket på alla barn med allergi. Perioden är utnämnd till Barnallergiår. Att en speciell satsning behövs visar inte minst den kartläggning om allergiproblem i skolan som Greta Smedje från Socialstyrelsen gjort.

På uppdrag från regeringen har Socialstyrelsen kartlagt problemen när det gäller astma och allergi i barnens arbetsmiljö. Den samlade bilden är att skolans kunskap om allergi och om vilka åtgärder som behöver sättas in måste bli bättre. Behovet av mer kunskap finns på alla nivåer; från beställare av skol- och förskoleverksamhet, skolledning och annan personal på skolan till leverantörer av olika tjänster.
Skolor och förskolor brister i att möta de allergiska barnens behov. De behöver lära sig mer om allergier, arbeta mer förebyggande och se till att följa de regler som finns, säger Socialstyrelsens utredare Greta Smedje.

Få förebygger
Förekomsten av astma och andra allergier fortsätter att öka bland barn och ungdomar. I en skolklass med 30 barn finns i genomsnitt tre barn med astma, fyra med allergisk snuva och två med födoämnesallergi.
Trots denna omfattning, bedriver få skolor och förskolor ett generellt och systematiskt arbete för att förebygga en dålig arbetsmiljö. Bara en liten andel genomför så kallade allergironder för att kontrollera vilka risker som finns i miljön och vad som behövs för att åtgärda dem.
Alltför ofta görs endast individuella punktinsatser för enskilda barn med speciellt svåra besvär. I stället för att till exempel ordna med god ventilation i hela skollokalen, skaffar man luftrenare som placeras i närheten av den som har besvär. Sådana särlösningar löser inga problem på sikt. Dessutom pekar de ut och stigmatiserar enskilda elever.
– Det är viktigt att ta ett samlat grepp, säger Greta Smedje. Hur förskolor och skolor möter behoven hos den växande gruppen med allergi är angeläget eftersom barnen tillbringar så stor del av sin tid i skolmiljön. Dålig inomhusmiljö och misstag när det gäller maten kan leda till att barnen mår sämre, får mer sjukfrånvaro och därmed presterar sämre.

Underhållet eftersätts
Många skol- och förskolelokaler uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer för en god inomhusmiljö. Underhållet är eftersatt, det är vanligt med fukt- och mögelskador och ventilationen är fortfarande otillräcklig.
Det finns också tecken på att städningen under senare år har blivit sämre. Vid upphandling styr ofta kostnaden mer än kvaliteten och många lokalvårdare och fastighetsskötare saknar tillräcklig kunskap om hur städningen bör utföras och hur lokaler och ventilationsanläggningar bör underhållas. Ett annat problem är att skollokaler numera alltmer liknar hemmiljöer med soffor och myshörnor som samlar damm och försvårar städningen.

Skolmaten måste vara säker
När det gäller ventilation och städning krävs mer generella anpassningar på skolorna som gynnar både dem med svårare och de många med lindrigare överkänslighetsbesvär. Vad gäller maten är det däremot viktigt att arbeta förebyggande på individuell nivå.
Kökspersonalens kunskap om födoämnesallergi och specialkost är för låg, vilket ökar risken för förväxling och felaktig tillredning av barnens mat. Det händer också att barnens överkänslighet ifrågasätts och, alltför ofta, att barn serveras fel mat som gör att de måste söka akutvård.
– Rutinerna måste självklart förbättras så att osäker mat inte serveras, säger Greta Smedje. Men det är också viktigt att komma tillrätta med problemet att barn och ungdomar med överkänslighet känner sig utpekade och till besvär i samband med måltiderna.
Kunskap och kommunikation är viktiga begrepp för att skapa en bättre arbetsmiljö för barnen.
Ofta saknas rutiner för hur informationen mellan elevhälsa, skola och föräldrar/barn ska gå till. Föräldrar upplever att de inte kan påverka barnets situation i skolan och att de inte får adekvat information om aktiviteter i skolan som har betydelse för barnet.
– Skolornas kunskap om vad som behöver göras, hur och av vem behöver stärkas. Det betyder inte att alla ska bli allergiexperter. Men skolledningarna måste ha så pass mycket kunskap att de förstår när de behöver be om hjälp, säger Greta Smedje.

Stort behov av utbildning
De olika regelverken på området uppfattas som komplexa och ansvarsfördelningen mellan de inblandade myndigheterna som oklar. Utredaren framhåller därför behovet av samordning och skärpt tillsyn, men också en omfattande nationell utbildnings- och informationsinsats, både om astma och allergi och om vilken ansvarsfördelning som gäller.
Målgruppen skulle i första hand vara personal inom förskole- och skolverksamhet i bred bemärkelse; ägare, beställare, skolledare, lärare, livsmedelsföretag och fastighetsägare. Insatserna bör vara samordnade mellan flera myndigheter och Socialstyrelsen ser helst att Skolverket fungerar som spindeln i nätet. Slutligen föreslår utredningen att regeringen ger ett uppdrag till en myndighet att ta fram en nationell strategi för allergisjukdomar.

Rapporten Allergi i skola och förskola kan laddas ner eller beställas på http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013april/bristeriskolornasallergiarbetetrotsalltflermedastma

Några av förslagen:
• Mer generella anpassningar och förbättrade rutiner.
• Skärpt tillsyn för att uppfylla gällande regler.
• Förbättrat samarbete mellan nationella myndigheter.
• Förbättrat samarbete mellan tillsynsmyndigheter.
• Förbättrade rutiner för kommunikation mellan skola och föräldrar och mellan vård och skola.
• En större nationell samlad utbildnings- och informationsinsats riktad till skolan.
• En nationell strategi för allergisjukdomar.

Regeringen lägger ansvaret på kommunerna
Forskning visar att barn och ungdomar med överkänslighetsbesvär har högre sjukfrånvaro än andra barn. Barn med astma har i genomsnitt 2–15 fler sjukfrånvarodagar per år jämfört med barn utan astma, 4 procent av barnen med astma är hemma mer än 30 dagar. Under pollensäsongen påverkas skolprestationerna i regel negativt.
Hur ser regeringen på kopplingen mellan astma- och allergibesvär och svårigheterna att hänga med i undervisningen?
– Socialstyrelsens rapport sänder en viktig signal för att uppmärksamma astma och allergi i skola och förskola. Huvudmännen måste ta ett ökat ansvar, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
– Det är mycket angeläget att beakta de problem som astma och allergi kan medföra för barns och ungdomars skolprestationer. Utifrån Socialstyrelsens studie är det dock svårt att dra några bestämda slutsatser för att förklara den generella resultatutvecklingen i svensk skola. För enskilda elever är det däremot uppenbart att deras besvär kan påverka skolresultaten.
– Skollagen säger att skolan ska ge elever sådant stöd att de kan utvecklas så långt som möjligt. Om elever har svårt att följa undervisningen på grund av sina astma- och allergibesvär, är det viktigt att skolan uppmärksammar och åtgärdar detta.

Recept Carina Roxström

Senaste artiklarna