Vilka allergier växer bort? - Allergia

Vilka allergier växer bort?

Allergier, eksem och astma kommer i olika åldrar i ett typiskt mönster. En hel del av problemen växer bort efter några år.

Många spädbarn får någon form av eksem. De brukar komma under de första månaderna och sätter sig först på kinderna, på bålen och på utsidan av armar och ben. Så småningom brukar eksemen på armar och ben flytta från utsidan till knäveck och armbågsveck. Böjveckseksem är atopiska, vilket innebär att barn som får dem har en ärftlig benägenhet att utveckla allergiska sjukdomar. Många barn växer ifrån sitt eksem när de är några år gamla.
Ett annat problem som kan komma under det första året är allergi mot mjölk, ägg eller fisk som kan ge eksem, nässelutslag, magont, diarré eller kräkningar.
Komjölksallergi är vanligast, därefter kommer allergi mot ägg. Komjölksallergin växer oftast bort redan efter något år. Ägg och fisk tar längre tid, men brukar växa bort. Vid tre års ålder har mjölk- och äggallergi läkt ut hos två av tre barn.

Övertro på bröstmjölk

Vad ammande mammor äter kan påverka barnet eftersom hennes mat till en liten del går över i mjölken.
–– Om man lägger märke till allergiska reaktioner kan mamman pröva att ändra sin egen kost, säger professor Göran Wennergren, allergiexpert på drottning Silvias barnsjukhus.
Bröstmjölksersättningar innehåller som regel komjölk. De kan ge allergiska reaktioner och i så fall ska man sluta ge det, och välja en annan sorts tillägg. Men det finns inte något skäl att amma extra länge av rädsla för allergier.
–– Min uppfattning är att det har funnits en övertro på det allergiskydd som bröstmjölk ger. Däremot ger bröstmjölk en viss effekt som infektionsskydd och kan därigenom försena utvecklandet av småbarnsastma.
En del studier visar också att amning ger en viss skyddande effekt mot eksem, medan andra undersökningar inte ser någon sådan skyddseffekt.

Viktigt att behandla tidigt

Vid cirka sex månaders ålder kan förkylda barn få pipande och väsande andning i samband med luftvägsinfektion (obstruktiv bronkit). Om det händer med än tre gånger i följd ger man diagnosen astma. Denna typ av astma kallas småbarnsastma.
Barn som har astmasymtom men inte eksem eller annan allergisk sensibilisering (IgE-antikroppar), har goda förutsättningar för att astman ska växa bort efter några år. Dessa barn är oftast besvärsfria mellan förkylningarna.
Barn som har astma och dessutom eksem och/eller andra allergier, har större sannolikhet för att behålla den. Många av dem blir bättre under tonåren. En del har en besvärsfri period under tonåren men får tillbaka besvären i tidig vuxen ålder.
Det är viktigt att medicinera mot allergiska sjukdomar och smörja in eksem för att hålla huden fin och utan klåda. Inte bara för att barnet ska må bättre och sova bättre.
–– God och tidig (när barnet insjuknar) medicinering, särskilt om barnet har en svårare astma, gör att barnet kan behålla lungornas och andningsvägarnas utveckling eftersom den påverkas gynnsamt av antiinflammatorisk medicin. Men man kan inte ”vrida av ” sjukdomen med medicinering.
Om ingen av föräldrarna har allergi eller astma är sannolikheten större att astman kommer att växa bort, eftersom det finns en starkt ärftlig komponent bakom allergi och astma. Men också rökning påverkar, barn som utsätts för passiv rökning i hemmet löper större risk att inte tillfriskna från sin astma. Om modern rökt under graviditeten är det också en riskfaktor.
Två tredjedelar av barn med småbarnsastma är pojkar. Majoriteten av dem tillfrisknar. Efter puberteten är det fler kvinnor som har kvar sin astma.

Undvik inte mat i onödan

Olika allergisjukdomar kommer i en typisk turordning som kallas allergimarschen. Sjukdomsbilden skiftar under förskoleåren. Eksem och de första födoämnesallergierna klingar av och istället kommer astmabesvär. Allergier mot ämnen som jordnöt, hasselnöt, soja och skaldjur kommer i senare förskoleår eller i skolåldern. I skolåldern tillkommer allergiska besvär från näsa och ögon.
–– Många studier visar att man inte kan påverka detta naturliga förlopp.
Barnet måste alltid ha utsatts för ett visst ämne för att kunna bilda allergiantikroppar. Det kan vara tillräckligt med små mängder, exempelvis via amningen. Men föräldrar som själva är allergiska behöver inte tänka på att ge sina barn särskild kost innan de visat några tecken på allergi.
–– Vi har gått ifrån råden om att man inte ska introducera vissa matvaror för tidigt, säger Göran Wennergren. Det spelar ingen roll för allergiers uppkomst eller utveckling om barn får dessa ämnen tidigt eller sent.
Det är vanligt att småbarn får utslag av röda frukter och röda bär, särskilt vanligt är det att reagera på tomater. Men det är sällan en allergisk reaktion, utan enbart en överkänslighet. Överkänsligheten växer bort med åren, och det är bara att undvika dessa frukter eller bär tills dess.

Allergiprov osäkert på barn

När småbarn har eksem eller andra allergiska reaktioner går det inte alltid att påvisa förhöjda halter av allergiantikroppar, trots att föräldrarna kan se att barnet påverkas.
–– Det kan vara en allergisk sjukdom utan att blodprov kan visa det i början. Reaktionen kanske sker i hud eller luftrör. Ibland slår provet om och visar reaktion efter något år.
När barnen kommer upp i skolåldern kan de få allergiska besvär som kliande ögon och rinnande eller täppt näsa. Nu kan allergier mot pollen, kvalster eller pälsdjur ha kommit till.
–– Man kan inte förebygga pälsdjursallergi genom att inte ha pälsdjur. Men om allergin är konstaterad ska de inte vara kvar.
Det finns mer kvalster i fuktigt klimat, därför är kvalsterallergi vanligare i Väst- och Sydsverige än i Norrland.
–– Damm- och kvalsterallergi kan inte förebyggas genom städning. Ur den aspekten är städning framförallt en trivselfråga. Men vi vet att barn med astma kan reagera i dammiga miljöer genom att luftrören irriteras.
Pollenallergi kan också ge korsallergi. Det innebär att man reagerar på andra liknande ämnen med klåda i munnen, nästäppa, eller rinnande ögon, utan att egentligen vara allergisk mot dem. Björkallergi kan ge reaktion mot hasselnöt och vissa frukter. Allergi mot gråbo kan ge reaktion mot vissa örter och grönsaker.
En stor amerikansk undersökning som presenterats i Journal of Clinical Immunology, visar att allergier mot mjölk och ägg har blivit svårare. Orsaken är inte känd men forskarna drar slutsatsen att sjukdomarna tycks ha förändrats så de sitter i längre, ibland ända upp i tonåren, och att färre barn växer från dem.
–– Jag har ingen egen erfarenhet av just detta, men allergisjukdomar har ju förändrats och blivit vanligare utan att det finns entydiga förklaringar, säger professor Göran Wennergren.

Text Annika Granstedt