Nya riktlinjer för behandling av astma
I slutet av mars kom Läkemedelsverket med nya rekommendationer för behandling av astma och KOL. Behandling med inhalationsteroider till alla vuxna och nästan alla barn med astma lyfts särskilt fram. Även vikten av noggrann och regelbunden uppföljning tydliggörs.
Läkemedelsverket har tidigare publicerat behandlingsrekommendationer för astma 2007 och 2015. Med anledning av att nya behandlingsmöjligheter och ny kunskap har tillkommit har rekommendationerna nu uppdaterats. Den 27 mars 2023 publicerades den senaste versionen.
– Målet med de uppdaterade behandlingsrekommendationerna är att stödja primärvården i att ge en adekvat behandling, oavsett var i landet patienten bor, säger Elisabeth Bernspång, utredare vid Läkemedelsverket och lungläkare, i ett pressmeddelande.
Huvudbudskapet i de nya rekommendationerna är bredare användning av inhalationssteroider, det vill säga kortison för lokal verkan i lungorna, och noggrann uppföljning.
– Vid astma bör alla behandlas med inhalationssteroider, säger Johanna Sundbaum, utredare vid Läkemedelsverket och lungmedicinare.
Viktigt med rätt inhalationsteknik
Ensam behandling med luftrörsvidgare avråder Läkemedelsverket ifrån. Regelbunden uppföljning är framför allt viktigt för att undvika underbehandling. Vid uppföljning ska sjukdomskontroll och lungfunktion bedömas. Även inhalationsteknik bör följas upp då rätt teknik och följsamhet är en förutsättning för att lyckas med behandlingen. Att använda sin inhalator på felaktigt sätt är ett välkänt problem inom astmavården.
Målet med läkemedelsbehandling vid astma är att uppnå normal lungfunktion, symtomfrihet utan begränsning av vardagsaktiviteter och att förhindra perioder av försämring. Den nya rekommendationen säger vidare att det vid diagnostik inte går att utesluta astma baserat på en normal spirometri, eftersom graden av luftvägsobstruktion kan variera över tid när man har astma. Astmans svårighetsgrad ska bedömas utifrån hur mycket läkemedel som behövs för att uppnå sjukdomskontroll, det vill säga symtomfrihet. Om behandlingen inte ger effekt skriver Läkemedelsverket att diagnosen ska omprövas.
Astma- och Allergiförbundet välkomnar de nya riktlinjerna, men hade önskat att tydliga råd om egenvård fanns med, liksom hur man som patient kan upptäcka försämringar i tid. Positivt är att uppföljning förtydligas och att diagnosen ska omprövas om behandlingen inte har effekt.
– Många vänjer sig vid att anpassa livet efter astma och vet inte att det finns bättre behandling att få, säger Mikaela Odemyr, ordförande för Astma- och Allergiförbundet.