Ingen fortsättning på lyckat bidrag

På Söderköpings Waldorfskola drivs skolverksamheten av en stiftelse som hyr skollokalerna av en privat fastighetsägare. Runt 2008–2009 fick skolan, som är en låg-, mellan- och högstadieskola, en tillströmning av elever, från 80–90 elever till dagens 145–150 elever. Helena Selfors har jobbat på skolan i ungefär 17 år och sedan några år tillbaka är hon rektor.
– I samband med det ökade elevantalet började vi märka av problemen med ventilationen, den räckte helt enkelt inte till. Dels upplevde vi rent konkret att det blev dålig luft, att man blev trött och lite ansträngd. Men sen så märkte vi att problemen för de barn som hade astma ökade. De fick tätare anfall och behövde ta mer mediciner, minns hon.

Hjälp till renovering

Av en tillfällighet fick Helena Selfors nys om det statliga bidraget Skolmiljarden som den rödgröna regeringen lanserade i november 2015. Huvudmän för skolverksamheter i Sverige kunde söka för upprustning av lokaler eller utemiljöer vid skolor, förskolor eller fritidshem.
Syftet med bidraget var att huvudmännen skulle kunna förbättra sina skolors lär- och arbetsmiljöer. Boverket, som hanterat bidraget, skrev i sin informationsfolder att ”den fysiska skolmiljön, både inomhus och utomhus, påverkar elevernas hälsa och ökar deras förutsättningar att inhämta och utveckla kunskaper och värden. En god arbetsmiljö för lärare och elever är en viktig förutsättning för att alla elever ska nå kunskapskraven i skolan. Därför bör lokalerna vara utformade så att de främjar trygghet och lärande, är bullerdämpande och har god ventilation.”
Ett bidrag likt Skolmiljarden fanns på 90-talet och inför riksdagsvalet 2014 lobbade Astma- och Allergiförbundet tillsammans med branschorganisationen Svensk Ventilation för att det skulle införas igen.
– Många skollokaler är i dåligt skick, framförallt de som är ifrån 70- och 80-talet, och vi ville helt enkelt att ett bidrag skulle inspirera kommunerna att komma igång med renoveringar som annars inte prioriteras, framförallt inte det förbyggande underhållet, säger Marie-Louise Luther, ombudsman för inomhusmiljö på Astma- och Allergiförbundet.

Konstaterade brister

Skolan är landets största arbetsplats eftersom både lärare och elever omfattas av arbetsmiljölagen. När Arbetsmiljöverket förra året presenterade resultatet av ett treårigt tillsynsprojekt där myndigheten undersökt arbetsmiljön på 2200 skolor konstaterades det att nio av tio skolor brast i sitt arbetsmiljöarbete. Tillsynen resulterade bland annat i 450 krav på ventilation och luftkvalitet.
Ett dåligt skött ventilationssystem leder inte bara till dålig luftkvalitet utan kan även leda till fuktskador. Boverkets mindre nationella undersökning från 2007, med inspektioner av 120 skolor och förskolor, visade att 40 procent av lokalerna hade fuktskador som riskerade att påverka inomhusmiljön negativt.
Samtidigt visar forskningen att fukt- och mögelskador i byggnader ökar risken för luftvägsproblem och astma med 30–50 procent. Andra studier visar att alltför låg luftomsättning har ett samband med trötthet, astma, hosta, hösnuva och sjukfrånvaro.
– Elever har rätt till en bra arbetsmiljö oavsett var man bor, men i dag är det en ganska olikvärdig situation och bidraget är ett sätt att utjämna det. Förutom arbetsmiljölagen omfattar miljöbalken både barn och vuxna och tanken är att kommunernas miljökontor ska genomföra tillsyn på skolor utifrån den. Men i många fall genomför kommunen tillsyn på sina egna lokaler vilket i vissa fall kan leda till jävsförhållanden där det upplevs svårt att ställa krav på sina egna lokaler eftersom det blir dyrt, säger Marie-Louise Luther.

Okänt i många kommuner

Bidraget för att rusta upp skollokaler har legat på högst 25 procent av åtgärdernas totalkostnad och har inte beviljats för åtgärder som kostat mindre än 100 000 kronor. Söderköpings Waldorfskola fick 248 500 kronor i bidrag, ungefär en fjärdedel av totalkostnaden.
– Vi hade bytt ventilationen ändå, men det hade varit en stor kostnad för en liten skola som oss med en begränsad ekonomi. Med bidraget kunde vi förbättra ventilationen i tre klassrum på en gång, det hade vi inte kunnat göra annars, säger Helena Selfors.
Nu är sista ansökningsdatumet passerat, fram till 1 april i år hade huvudmännen på sig att skicka in sin ansökan. Boverket har tagit emot 653 ansökningar för renovering av skollokaler och förbättrad ventilation har varit en återkommande anledning till att man sökt bidraget.
Men Marie-Louise Luther erfar att många kommuner inte känt till bidraget. I en enkät som Astma- och Allergiförbundet skickat ut till alla politiker som sitter i kommunernas barn- och ungdomsnämnder uppgav 56 procent av de 389 personer som svarade att det inte hört talas om bidraget tidigare.
– Ibland tar det tid för något att slå igenom och då behövs det ganska mycket informationsinsatser. Vi tror att behoven av renovering kvarstår, framförallt i små kommuner som vi hört har svårare att söka sådana här bidrag. De har inte samma resurser som större kommuner där det ofta finns någon som jobbar särskilt med att söka pengar från statliga stöd. Därför anser vi att bidraget borde utvecklas och förlängas så att fler får chansen att söka, säger Marie-Louise Luther.

Barnen mår bättre

På Söderköpings Waldorfskola kommer man nu under sommaren att jobba vidare med innemiljön och förbättra ventilationen i andra klassrum som inte varit lika hårt drabbade som de tre man fick bidrag för. Helena Selfors beskriver innemiljön som avsevärt mycket bättre nu än tidigare.
– Det här bidraget har betytt jättemycket. Jag sprang på en pappa häromdagen som har två barn på skolan som har svåra problem med astma och enligt honom har den nya ventilationen gjort stor skillnad för hans barn, säger Helena Selfors.

Vad tänker du om att bidraget inte förlängs?
– Jag tycker det är synd för jag tror inte att vi är ensamma om att ha en situation med lokaler som har några år på nacken och där man skulle behöva göra förbättringar i arbetsmiljön. Skolpengen, som skolorna får ifrån kommunerna, ska ju räcka till allt det som har med undervisningen att göra och det finns egentligen inget utrymme i det bidraget för att kunna göra lite större satsningar på lokaler och arbetsmiljö. Så tyvärr kräver det system som vi har att det finns andra bidrag att söka för olika insatser utöver den ordinarie skolvardagen, säger Helena Selfors.