Husägarens ekonomi gick före familjens hälsa - Allergia

Husägarens ekonomi gick före familjens hälsa

När hela familjen Nordgren i Årsta blev sjuk i sin bostad och vände sig till miljöförvaltningen fick de veta att de saneringsåtgärder som föreslagits var för dyra för fastighetsägaren, SKB Stockholms kooperativa bostadsförening.

För snart sex år sedan, efter att ha bott i Norrbotten under några år, bestämmer sig familjen Nordgren för att flytta tillbaka till Stockholm. De längtade tillbaka och det kändes härligt när familjen fick möjlighet att mot en insats hyra en kooperativ lägenhet hos SKB i Årsta. Men glädjen varade inte länge.
–– Vi flyttade in lägenheten, barnen började i skolan och trivdes bra i området. Men efter en tid började jag få besvär med klåda i ansiktet, problem med stickningar och slem i andningsvägarna och problem att andas. Jag var ständigt trött men tänkte att det var en besvärlig förkylning och att jag var lite utarbetad, tänkte att det snart skulle gå över.
Månaderna går besvären fortsätter och familjens två barn börjar få problem med ständiga förkylningar. Sonen som idrottar och tidigare nästan aldrig varit sjuk får astmatiska besvär. Med tiden blir de så allvarliga att han tvingas använda flera olika mediciner för att slippa astmaanfall och allergiska reaktioner. Efter två år kontaktar bostadsföretaget familjen. Det har visat sig finnas en spricka i ett avloppsrör under familjens lägenhet. Det har gjort att det uppstått en fuktskada i ett cykelrum under badrummet i familjens lägenhet. Nu vill man undersöka om det spridit sig till familjens badrum som ligger rakt ovanför.
–– Jag blev lättad eftersom det finns extremt mycket silverfiskar i hela lägenheten, säger Pia. Konstigt nog är det inte särskilt mycket i badrummet men däremot är det gott om dem i alla andra rum. Det har gjorts flera saneringar men de kommer tillbaka hela tiden.

Fuktskador i badrummet

Bostadsföretaget drar igång arbetet och mätningar görs i badrummet. Dessa visar att det finns fuktskador i golv och väggar. Det görs flera åtgärder, våtrumsmattan i badrummet byts exempelvis ut två gånger.
–– Jag reste mycket i jobbet under den här tiden så då var vi borta under kortare och längre perioden från lägenheten, säger Pia Nordgren. Alla mådde bättre så fort vi bodde någon annanstans. Först tänkte jag inte så mycket på det men efter ett tag började jag misstänka att det kunde vara något i lägenheten vi blev sjuka av, eftersom vi blev sämre varje gång vi kom tillbaka och varit hemma ett tag.
Bekymren kommer och går men när Pia byter jobb och resorna upphör förvärras plötsligt situationen. Familjen mår sämre är någonsin. Barnen tvingas periodvis bo borta. För att vara säker vänder Pia Nordegren sig till miljö- och arbetsmedicin där det görs en utredning och konstaterades att familjens hälsoproblem troligtvis hör ihop med den dåliga inomhusmiljön i hemmet.
Pia Nordengren kontaktar bostadsföretaget och kräver att det ska göras mätningar. Ett specialistföretag anlitas och två hål borras upp i golvet i dottern sovrum. Mätningar görs och prover visar att det finns kemiska skador i betongbjälklaget. Det konstateras också hög förekomst av emissioner dvs. gaser från två hälsovådliga kemikalier, n-butanol och 2-etylhexanol. Företaget som gör utredningen rekommenderar fastighetsägaren att sätta in ventilerade golv. Men bostadsföretaget väljer istället en annan enklare lösning som innebär att golvmattan tas bort, ytan på betonggolvet där det finns lim slipas ned och efter två veckor limmas det på en ny golvmatta.
–– De valde en billigare metod som sedan visade sig inte ha någon funktion, säger Pia Nordgren. Det kändes som ett slag i ansiktet att få veta att fastighetsägarens ekonomi var viktigare än mina barns hälsa.
–– Vi anlitade en av våra interna medarbetare och han sanerade ett hus på 80-talet. Det var de bästa åtgärder man kunde göra enligt honom. När vi har gjort mätningar direkt efteråt så visade det inte finns några emissioner. Men jag minns inte exakt varför man valde bort ventilerade golv, säger SKBs förvaltningschef, Claes Göthman.

Kritiserad saneringsmetod

Men saneringsmetoden bostadsföretaget använder fick i slutet av 90-talet kritik eftersom den bara verkade lösa problemen temporärt. Mätningar visade i att flera fall kom emissionerna tillbaka efter knappt ett år.
–– När jag fick veta vad de gjort blev jag arg, säger Pia. Jag krävde att de skulle göra om saneringen och sätta in ett ventilerat golv såsom var sagt från början. Men de vägrade och då gjorde jag en anmälan till kommunens miljöförvaltning.
En inspektion görs och materialet från alla utredningar och mätningar granskas. Efter en tid kommer ett svar från miljö och hälsoskyddsnämnden på miljöförvaltningen. I svaret skriver de att mätningarna som gjorts visar att det finns emissioner i golvet men att det inte kan säkerställas att det garanterat är orsak till familjens hälsoproblem. Detta trots att Arbets- och miljömedicinska mottagningen på Karolinska sjukhuset skriver i sin utredning att barnens hälsobesvär med stor sannolikhet hör samman med den dåliga inomhusmiljön.
Enligt Marithe Eriksson på miljöförbaltningen spelar det ingen roll att det finns emissioner i golvet i dotterns sovrum och i inomhusluften så länge det inte finns något som visar att det är fukt i golvet eller i väggarna. Därför behövs ingen mer åtgärd förutom i badrummet som fortfarande är fuktskadat, vilket beror på en spricka i ett av fastighetens avloppsrör.
–– Jag blev förvånad över deras svar. Det är ju försiktighetsprincipen som gäller och de ska väl fatta sitt beslut utifrån den, säger Pia Nordgren och menar att miljö- och hälsoskyddsnämnden gjort ett felaktigt beslut.

Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen som anges i miljöbalken innebär att om det finns en misstanke om att något exempelvis i inomhusmiljön kan leda till att människor drabbas av ohälsa ska fastighetsägaren åläggas att vidta åtgärder till rimliga kostnader. Kostnaden för ett ventilerat golv inklusive material och arbete brukar vanligtvis endast ligga mellan 1000 och 2500 kronor per kvadratmeter. SKB äger över 7000 lägenheter, har under flera år i rad gjort vinster på mellan 50 och 60 miljoner kronor och har en soliditet på 41 procent. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver trots detta i sitt beslut att krav på fler åtgärder innebär orimligt höga kostnader för fastighetsägaren.
–– Det var som ett slag i ansiktet, säger Pia Nordgren. Det känns konstigt att miljö och hälsoskyddsnämnden anser att bostadsföretagets kostnader är viktigare än barnens hälsa. Barnens hälsoproblem är ju utredda på Arbets- och miljömedicin och det är tack vare deras utlåtande som vi fick bostadsföretaget att börja göra mätningar.

Flytt enda utvägen

Enligt SKB:s förvaltningschef Claes Göthman har företaget gjort vad de kan för att lösa problemen i familjen Nordgrens lägenhet.
– Vi har gjort de åtgärder man kan kräva av oss, säger han. Vi har lagt ned väldigt mycket arbete och resurser på den här kunden men vi kan inte koncentrera alla resurser till en enda medlem. Mot bakgrund för vad jag vet, har vi gjort allt som är rimligt att kräva av en fastighetsägare. Vi har även erbjudit henne en annan likvärdig lägenhet här men hon tackade nej.
– Om miljöförvaltningen hade krävt att ni skulle lägga in ett ventilerat golv, hade ni gjort det då?
–– Ja, vi följer alltid rådande lagstiftning.

Familjen Nordgren överklagar miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut. Men samtidig börjar situationen bli ohållbar.
–– SKB erbjöd oss att flytta till en annan lägenhet här i huset. Men jag vågar inte riskera något, tänk om det är samma problem i fler lägenheter. Samtidigt känner jag att vi inte kan bo kvar. Så jag har valt att utnyttja min kötid på SKB och lyckats få en lägenhet i ett helt annat område som är okej. Den är betydligt mindre men eftersom jag måste betala en kontantinsats så är det vad jag har råd med. Det viktigaste just nu är att barnen kan vara hemma utan att bli sjuka och det är det viktigaste just nu.

Marithe Eriksson, ansvarig handläggare på miljöförvaltningen, anser att det beslut nämnden tagit är riktigt utifrån de bestämmelser som finns. Hon hänvisar till att det inte finns någon forskning där det med säkerhet fastställts att den här typen av emissioner kan ge ohälsa.
–– Vi jobbar utifrån forskningens bedömning att det inte får finnas fukt, säger hon. I det här fallet fanns det emissioner men ingen fukt i golvet eller väggarna i det aktuella rummet. När det gäller ventilerade golvlösningar är det inget vi motsätter oss men det är förknippat med väldigt mycket kostnader för fastighetsägaren och det finns ingen säkerhet för att de skulle lösa problemen. I det här fallet där fastighetsägaren faktiskt ändå gjort något!

Försiktighetsprincipen

Miljöbalkens definition av försiktighetsprincipen. Om det råder osäkerhet om hur farligt och skadligt något är för människors hälsa ska det betraktas som farligt. Det betyder att en fastighetsägare ska välja det säkra alternativet före det osäkra när denne gör en åtgärd. Brist på kunskap kan inte användas som ett skäl för att avstå från att använda sig av kostnadseffektiva skyddsåtgärder.

Miljöförvaltningen

Kommunernas miljökontor har till uppgift att informera om miljö- och hälsofrågor och se till att miljöbalkens lagar och bestämmelser följs.

Emissioner i golv

När vattenbaserat golvlim bryts ned av fukt och alkali i betongen bildas nedbrytningsprodukter som går ned i och förorenar betongbjälklaget. De tar sig genom golvmattan ut i rumsluften. Vid emissionsmätningar i rumsluften brukar man uppmäta förhöjda halter av 2-etylhexanol och n-butanol. rit.

n-butanol och 2-etylhexanol

Statens Provningsanstalt informerade miljöförvaltningarna redan 1992 att de fastställt att när ämnet n-butanol förekommer i rumsluften, är det hälsovådligt, även i relativt låga halter. De har också bedömt att om det förekommer halter av 2-etylhexanol upp till 5 ug/m3 i inomhusluften är det med stor sannolikhet en indikation på att det finns ett problem med golven i en bostad.

Text Karin Rutström