Var är alla pappor?

När jag för fyra år sedan skrev om Facebooks diskussionsgrupper för föräldrar till barn med astma eller allergier bestod de grupper jag tipsade om av några hundra medlemmar. I dag har antalet medlemmar stigit till flera tusen. Det innebär att massor av nya föräldrar insett vilken guldgruva grupperna är för den som vill ha stöttning, tips och råd om sitt barns allergier.

Men trots den stora anstormningen av informationssökande föräldrar märker man snabbt att det framför allt är mammor som startar trådar och kommenterar inlägg. Då och då är det också någon som ställer frågan – var är egentligen alla pappor? För de allra flesta föräldrar i dag – oavsett kön – är precis lika måna om hur deras barn mår. Så varför syns då inte papporna i samma utsträckning?

Det finns förstås många andra sätt att vara engagerad i sitt barns hälsa än att vara medlem i en föräldragrupp. När frågan kommit upp framhåller många att papporna istället handlar, lagar mat eller håller i kontakterna med vården. När jag pratar med Lars Plantin, professor i socialt arbete vid Malmö universitet som forskar om just föräldraskap på nätet, påpekar han att mönstret i Facebookgrupperna går igen även i andra chattforum, som till exempel Familjeliv eller Vi föräldrar. Frånvaron av män här är en följd av de traditionella könsroller som fortfarande lever kvar på många områden i samhället, menar han. Inte minst områden som har med barn och hälsa att göra.
– För den enskilda mamman eller pappan spelar det kanske ingen roll vem som söker information eller diskuterar frågor om barnet med andra föräldrar. Men i det stora hela – om man vill att kvinnor och män ska kunna ta del av alla delar av familjelivet – är det såklart inte bra om män generellt sett inte deltar alls på vissa områden. Det riskerar att cementera föreställningar om föräldraskap. Dessutom är det viktigt att få till ett så blandat samtal som möjligt om de här frågorna, säger han.

Men det betyder inte att pappor inte deltar i samtal alls, menar Lars Plantin. De samtalen förs på andra platser bara – i fikarummet på jobbet kanske, eller på bandyträningen. Han hoppas dock att fler män och pappor ändå tar chansen att öva upp sin kommunikativa förmåga – något som traditionellt setts som mer kvinnligt – genom att försöka delta i samtal tillsammans med andra i grupper eller chattforum på nätet.
En hel del pappor finns det förstås redan i föräldragrupperna. När frågan ”Var är papporna?” ställdes i en av grupperna i våras menade flera pappor att de hellre googlar eller använder sökfunktionen än att ställa samma frågor som redan ställts en gång. En förklaring till att de ändå är i minoritet, enligt en pappa jag pratar med, är att det ofta är mammorna som är föräldralediga när barns allergier upptäcks och att de då får ett stort kunskapsförsprång. Dessutom är kvinnor traditionellt sett mer vana vid att söka stöd hos andra än vad män är, menar han.

Hur ska man då få fler pappor att engagera sig i föräldragrupper på nätet? ”Det lättaste är nog faktiskt för mammorna att dra in papporna i grupperna redan från början, låta papporna ta ansvar även innan de blir föräldralediga”, menar pappan, som också tycker att det ibland kan finnas en jargong i föräldragrupperna som gör att man som pappa inte alltid känner sig riktigt hemma. Det enda sättet att ändra den jargongen är å andra sidan att fler män blir medlemmar, menar han.

Så för att svara på frågan ovan – jo, men det är klart att ni finns, pappor! Även om ni till antal inte är lika många som oss mammor och alla kanske inte skriver lika många inlägg. Och för er som inte är medlemmar i en föräldragrupp – hjärtligt välkomna!

Text Zandra Zernell