När barnen är kinkiga med maten

Det är lätt att bli stressad när barnen petar i maten. Och i familjer med födoämnesallergier kan matstressen ibland vara ännu större. Här är dietisten Andrea Mikkelsens råd till föräldrar som vill göra sina barn mer nyfikna på mat.

Ingen lök, ingen sås, ingen potatis! De flesta småbarnsföräldrar har nog under åtminstone en period i livet varit med om att i stort sett allt på middagstallriken ratats av barnen runt köksbordet.
En del av den oro föräldrar kan känna över att deras barn inte får i sig tillräckligt med energi och näring handlar om faktorer som har med barnens utveckling att göra, menar Andrea Mikkelsen, legitimerad dietist och specialist på barnhälsovård och födoämnesöverkänslighet.

Tjata inte!

– Alla barns tillväxt saktar in under det andra levnadsåret. Det gör att barn ofta börjar äta lite mindre, något som många föräldrar uppfattar som att aptiten minskar. Dessutom blir en del barn under den här tiden mer kräsna och utvecklar det som kallas för matneofobi. Det innebär att de inte längre äter allt lika urskillningslöst, utan blir mer försiktigt inställda till mat de inte smakat förut, säger Andrea Mikkelsen.

Stressade familjer

Om stora baslivsmedel som till exempel mjölk, ägg eller sädesslag måste plockas bort från kosten blir många föräldrar – med rätta – ännu mer angelägna om att deras barn ska få i sig tillräckligt med mat. I sin avhandling från 2014 undersökte Andrea Mikkelsen hur drygt 300 barn och familjer som sökt sig till barnmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän för mjölkproteinallergi, ibland i kombination med andra allergier, upplevde sin vardag. Undersökningen visade att familjer med mjölkallergi känner en betydligt större stress i vardagen än familjer med barn utan allergi.
Andrea Mikkelsen tror att detta även gäller familjer med andra födoämnesallergier.
– För att undvika allergiska reaktioner får allergiska barn lära sig att inte spontant ta emot saker som bjuds utan att först fråga vad det innehåller. Och när de fått i sig något de inte tål har de kanske blivit hämtade av sina föräldrar. Uppståndelsen, trots att den är gjord i all välmening, kan göra att barn börjar uppleva mat som något farligt.

Finns det något man kan göra för att minska matstressen?
– Det är viktigt att skapa trygghet och se till att alla personer runt barnet är informerade om barnets allergier och vad de ska göra vid en eventuell reaktion. Det gäller också att hitta förhållningssätt som fungerar i vardagen. För en del familjer blir det enklare att utesluta vissa livsmedel helt i hushållet, andra väljer bort halvfabrikat eller hittar restauranger de litar på.

Hur kan man träna upp matglädjen hos barn?
– Genom att ha tålamod och inte tjata. Och genom att ta vara på den egna matglädjen, den som många föräldrar har tappat när de blivit så vana vid att tänka på vilken mat som går hem hos barnen.
När barn äter lite är det lätt att hamna i det så kallade pannkaksträsket och enbart servera barnets favoriträtter, menar Andrea Mikkelsen.
– Men precis som vuxna kan barn föräta sig på vissa rätter och då är det bra att ha andra alternativ på lager. Många barn är misstänksamma mot helt nya maträtter, så det gäller att träna och servera nya saker ofta för att de till slut ska börja kännas välbekanta. Det är till exempel inte så konstigt att nästan alla barn i Sverige gillar spagetti och köttfärssås som är en av våra allra vanligaste maträtter, men inte alltid ärtsoppa som vi äter betydligt mer sällan.

Tänk på konsistensen

Ett tips är att alltid försöka servera något bekant till det nya, som till exempel potatis eller ris. Och att tänka på konsistensen hos nya råvaror.
– Barn har ofta svårt för kokta grönsaker som till exempel blomkål eller broccoli, på grund av deras mjuka konsistens. Då kan det vara bättre att servera de grönsakerna råa, för en knaprigare känsla.
Det är också viktigt att försöka undvika prestationskrav kring matbordet, menar Andrea Mikkelsen. Det innebär att aldrig ge barn beröm för att de äter eller ställa krav på att de ska äta mer. Även om det bara handlar om små trix för att få dem att äta en tugga till eller att locka med efterrätt, skickar det konstiga signaler om att det går att påverka dig som förälder med hjälp av ätandet.
De allra flesta barn får ändå i sig tillräckligt med energi, menar Andrea Mikkelsen.
– Barn har en tendens att äta av ett livsmedel ena dagen och mer av ett annat nästa dag. Ofta jämnar det ut sig över tid. Det är givetvis lite vanskligare när barnet har födoämnesallergier, så om man inte tror att ens barn får i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att uppsöka dietist. Ibland kan det även behövas tillskott för att barnet ska få i sig tillräckligt av vissa vitaminer och mineraler.

Så gör du maten mer spännande

  • Matglädje inspirerar, så glöm inte att äta mat du själv tycker är god.
  • Även stämningen färgar av sig på maten. Höj anseendet på morots- och gurkstavarna genom att servera dem tillsammans med chipsen vid fredagsmyset!
  • Försök att inte prata om hur lite eller mycket ditt barn äter, för att hålla måltiderna fria från prestationskrav.
  • Låt barnen lägga upp maten själva, hellre lite och flera gånger.
  • Många barn tycker om att se exakt vad de har på tallriken och grytor kan vara väldigt krävande. Servera gärna ingredienserna som på en tacobuffé, separat i olika skålar som barnet kan plocka själv ur.
  • Ibland kan mellanmålen i förskola och fritids vara ganska rejäla. Då är det bra att vänta med middagen till barnen är hungriga igen.

Källa: Andrea Mikkelsen

Text Zandra Zernell Foto Colourbox