– De flesta allergier mot baslivsmedel växer bort

Många föräldrar tror att barnen har matallergi trots att allergin vuxit bort visar en studie från Umeå universitet. Detta kan ge både näringsmässiga och sociala konsekvenser.

– Skolbarn undviker baslivsmedel i onödan. Därför är det viktigt att regelbundet testa om barnet fortfarande är allergiskt, säger Anna Winberg, överläkare och allergolog vid Barn- och ungdomskliniken, Norrlands universitetssjukhus, som nyligen doktorerat i födoämnesöverkänslighet bland skolbarn vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
– Föräldrar som fått rådet av sjukvården att utesluta ett livsmedel på grund av misstänkt överkänslighet hos barnet under det första levnadsåret, fortsätter ofta med eliminationsdieten utan att matallergin utvärderas. Men eftersom de flesta allergier mot baslivsmedel växer bort, oftast innan skolåldern, är det viktigt att kontinuerligt utvärdera om barnens allergi läkt ut, säger Anna Winberg.

Det finns klasser där en fjärdedel av barnen sägs vara matallergiska

Hon konstaterar att allergier mot baslivsmedel är ganska vanliga bland riktigt små barn.
– Inom sjukvården ger vi ofta rådet att plocka bort, framför allt mjölk, för olika symtom. Men vi är sämre på att informera om att det är viktigt att regelbundet testa om barnet fortfarande är allergiskt. De små barnen bör testas en gång i halvåret. Finns allergin kvar efter tre års ålder görs testen någon gång per år.

Med stöd av vården
Om barnets symtom är milda räcker det ofta med att smakprov ges hemma med stöd av en BVC-sköterska som håller kontakt via telefon.
– Födoämnet, oftast mjölk, plockas bort helt ur barnets kost 2–4 veckor. Om barnet inte haft allvarliga symtom så återintroduceras födoämnet, mjölken, därefter och barnet återgår till normalkost. För att föräldrarna ska våga detta behövs stödet från sjukvården/BVC sköterska. Om barnet återfår symtom vid återintroduktion ställs diagnosen mat/mjölkallergi och barnet får eliminationskost.
– De barn som har dramatiska symtom, andningsbesvär, som svullnar upp eller har påverkat allmäntillstånd följs upp på sjukhus. Börjar det vara fler olika födoämnen som barnet reagerar på krävs en remiss till sjukhusets Barn- och ungdomsmottagning för utredning, säger Anna Winberg.

Tester gav svar
Hennes avhandling ”Epidemiologisk undersökning av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn” baseras på enkätsvar från föräldrar i tre norrbottniska kommuner, Kiruna, Luleå och Piteå och är ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. Cirka 2 500 barn i åk 1 och 2 deltog i studien där föräldrarna fick svara på frågor om astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Barn som upplevt allergi mot baslivsmedel bjöds in till klinisk undersökning och provtagning.
Studieresultaten visade att rapporterad födoämnesöverkänslighet mot mjölk, fisk, ägg och vete i åldrarna 7–8 år var vanligt, 21 procent. Uppföljningen av barnen i 11–12-årsåldern visade att överkänsligheten hade ökat till 26 procent. Men när 11–12-åringarna allergitestades var endast 0,6 procent av dem allergiska.
– Trots att 14,5 procent av barnen, vid 11–12 års ålder, uppgav att de helt eller delvis undvek mjölk på grund av upplevd överkänslighet, kunde pågående mjölkallergi endast påvisas hos 3 procent av dessa barn. Detta visar hur viktigt det är med rätt ställda allergidiagnoser för att undvika att livsmedel elimineras i onödan. Att utvärdera om barnets misstänkta eller konstaterade allergi läkt ut, säger Anna Winberg.
Hur har utebliven utvärdering av matallergin påverkat barnens liv?
– Eftersom många av dem haft en kost som familjerna begränsat på egen hand, så har de inte ätit allt. Att inte kunna gå på middagar eller födelsedagsfester hos kompisar kan vara ett socialt handikapp. När vi undersökte barnen hade de ju flesta vuxit ifrån allergin, så egentligen hade de kunnat göra detta. Dessutom är det svårare att tycka om och acceptera nya smaker och konsistenser ju större barnet blir, säger Anna Winberg.

Kan leda till näringsbrist
Hon påpekar att det även finns näringsmässiga konsekvenser om inte barnets allergi utvärderas. I studien mättes barnens BMI (Body Mass Index) där längd och vikt jämförs med en normalkurva.
– BMI var lägre hos barnen med mjölkallergi. Om inte mjölken ersätts med likvärdigt livsmedel kan detta vara ett bekymmer för tillväxt, bentäthet och ge D-vitamin- och kalkbrist. Har ett baslivsmedel tagits bort är det oerhört viktigt att föräldrarna får rådgivning och hjälp med ersättning via en dietist. Är barnet mjölkallergiker är det lätt hänt att föräldrarna plockar bort annat än mjölk också som exempelvis ägg för säkerhets skull. Då kan kosten bli väldigt begränsad. Att barn får i sig allt de behöver för sitt växande är ju viktigt.
Anna Winberg konstaterar att det ibland är jobbigt för familjerna och deras relation till mat.
– Vi har lärt oss att det finns väldigt mycket rädsla. Många av barnen har haft dramatiska symtom då mjölk- och äggallergi kommer tidigt och vi vill bemöta detta. Därför har vi både psykolog och kurator knutna till vårt allergiteam som hjälper familjerna att börja våga igen och ta sig ur sin eventuella sociala begränsning och isolering. Barn lär sig snabbt vad de är allergiska mot vilket kan bidra till rädsla även för dem.

Vårdprogram kommer
Varför görs inte regelbundna allergitester av små barn i större utsträckning?
– Allergier upplevs vara så vanligt. Tyvärr finns det många tonåringar i skolorna som fortfarande står på mjölkfri kost, säger Anna Winberg. Och det finns klasser där en fjärdedel av barnen sägs vara allergiska och står på eliminationskost. Detta är ett stort problem då de som är mycket sjuka inte tas på allvar.
Ibland sker det misstag på skolorna och istället för mjölkfri kost kan barn få laktosfri kost.
– För de flesta händer ingenting, men det kan vara allvarligt för ett av barnen som är mycket allergisk. De lever litet farligt när så många säger att de är allergiska.
Anna Winbergs forskning och avhandling ”Epidemiologisk undersökning av födoämnesöverkänslighet bland skolbarn” kommer nu leda till att ett nytt vårdprogram för öppenvården med riktlinjer hur man utreder olika typer av matrelaterade symtom, hur man följer upp dessa och handlägger det familjära. Nyligen har hon förmedlat sina kunskaper och erfarenheter om komjölksalleri hos barn via 1177 Vårdguiden.
– Så fort jag och allergiteamet har samlat ihop krafterna kommer vi sätta ihop vårdprogrammet. Inom ett år kommer detta att bli verklighet. Men redan nu pågår ett gott samarbete mellan våra dietister och BVC, berättar Anna Winberg.

 

Text Yvonne Rittvall