Så hjälper du någon vid akut astma

En välbehandlad astma håller sig ofta i schack. Men sjukdomen kan snabbt bli värre om medicineringen nonchaleras för att astman känns bättre. I sällsynta fall kan det hända även om läkares rekommendationer följs. För en del kommer en försämring, med hosta och andfåddhet, smygande över tid och märks först efter några dagar. För andra kan det gå snabbt och ett anfall kan bli allvarligt på bara några minuter.
– Astma är en sjukdom som påverkas av många olika faktorer såsom kontakt med allergen, andra sjukdomar, stress och allmäntillstånd, förklarar Olga Pettersson, överläkare på medicinkliniken och lungläkare på Danderyds sjukhus.

Andnöd ger ångest

Att råka ut för ett akut astmaanfall är obehagligt. Svårigheter att andas ger per automatik panik, ångest och oro. Ett akut astmaanfall är olustigt också för den som står bredvid och man kan känna sig maktlös. Men det finns några saker omgivningen kan göra för att underlätta för den som drabbats, till exempel hjälpa till med att ta fram medicinen
– Att inhalera snabbverkande luftrörsvidgande ger vanligtvis snabb effekt på luftvägarna. Men om det inte hjälper behöver ambulans tillkallas, säger Olga Pettersson.
Om den som drabbats dessutom blivit blek och blå om läpparna behövs också en ambulans. Även i tveksamma situationer är det säkrast att ringa 112.
– Det kan vara svårt att avgöra vad andningsproblemen beror på eftersom det skulle kunna orsakas av något annat än astma. Därför är det bättre att kontakta sjukvården en gång för mycket än för lite, tycker Olga Pettersson.

Behåll lugnet

I väntan på medicinsk hjälp har den som står bredvid en jätteviktig uppgift: Att försöka lugna den som har andnöd och skapa en så avspänd miljö som möjligt. Om omgivningen också drabbas av panik kan situationen förvärras.
– Det är jätteviktigt att inte ytterligare stressa den som fått ett astmaanfall. Panik orsakar också andningsbesvär och då kan det bli ännu svårare att andas. Om den som drabbats istället lugnar sig kan andningen kännas lättare, förklarar Olga Pettersson.
Eftersom astma innebär att luftvägarna svullnar igen hjälper varken att göra inblåsningar eller att lägga den drabbade i framstupa sidoläge.
– Luftvägarna är sammandragna och slemhinnorna svullna. Då kommer luften varken in eller ut. Oftast är det också bättre att sitta upp än att ligga.
Även om frisk luft generellt inte hjälper är det ändå bra att försöka skapa mer utrymme runt den som har svårt att andas, be allmänheten att lämna rummet för att skapa rymd, lugn och ro.
– Det är viktigt att det inte också känns trångt runtomkring.

Viktigt med kunskap

Den som har astma behöver vara välinformerad. Läkaren bör ha gett tydliga instruktioner om hur sjukdomen ska behandlas i vardagen men också åtgärder om astman förvärras. Den informationen bör också närstående få.
– Astmatiker brukar ha bra koll på sin sjukdom och beroende på ens individuella situation kan läkarens rekommendationer se olika ut. Det är bra att anhöriga också har kunskap så att även de kan uppmärksamma tecken på förändring och veta hur de ska agera.
Även om det inträffat svåra fall med akut astma så finns goda förutsättningar att sjukdomen håller sig stabil om den behandlas enligt ordination
– Men det är viktigt att följa läkarens rekommendationer och ta sin sjukdom på allvar även om man känner sig bättre.

Allvarliga allergireaktioner

Vid lindriga allergiska reaktioner, såsom klåda i ögonen, krävs inga akuta åtgärder annat än antihistamintabletter och eventuellt ögondroppar. Det brukar ge snabb effekt. Men om den som drabbats börjar bli yr, måste ligga ned, får svårt att andas eller prata behöver hen ta adrenalinsprutan som läkaren skrivit ut.
– Därefter bör man omgående ringa 112, säger Magnus Wickman, allergolog.
Den som riskerar att få en allvarlig allergireaktion, så kallad anafylaxi, bör alltid bära med sig två sprutor. Har symtomen inte börjat bli bättre efter 5–10 minuter efter den första sprutan bör den andra också tas.
– Den som har fått astmamedicin utskriven, oavsett orsak, bör också under de kommande tio minuterna inhalera kortverkande, luftrörsvidgande medicin fyra gånger.
Den som fått en adrenalinspruta utskriven bör vara påläst, ha sett instruktionsfilmer och helst också tränat med en riktig spruta för att klara att injiceras sig själv i skarpt läge. Men i vissa situationer och för barn är det inte alltid möjligt. Om en utomstående behöver hjälpa till att ge sprutan, men inte vet hur man gör, så finns instruktioner på sprutan.
– Det är bara att följa instruktionerna, säger Magnus Wickman.