Låt barnen smaka på allt

Ska jag erbjuda eller undvika jordnötter? Är det dumt att låta spädbarn äta fisk? Kan jag förebygga mjölkproteinallergi hos barnet genom att själv utesluta mjölkprodukter under graviditeten?
Allergier bland barn och unga har ökat stort under de senaste decennierna och är nu en av våra vanligaste folksjukdomar. Samtidigt känner sig många föräldrar osäkra på frågor som rör just utvecklingen av allergi och vilka födoämnen man egentligen bör ge små barn. Det är till exempel inte helt ovanligt att föräldrar utesluter ämnen ur sina barns mat – särskilt om det redan finns svåra matallergier i familjen.
–– Det finns många som undviker till exempel nötter och jordnötter, eftersom de är oroliga för att barnen ska bli allergiska. Men det är ingen bra idé, eftersom det senare kan bli svårt att allergitesta dessa barn för nötallergi. En person som aldrig har ätit nötter har inte heller haft möjlighet att utveckla några mätbara antikroppar, säger Caroline Nilsson, barnläkare och forskare vid barnallergiavdelningen på Sachsska barnsjukhuset.

Otydliga rekommendationer

Hon tror att den osäkerhet som föräldrar känner kring allergifrågorna beror på att det ännu inte finns några tydliga rekommendationer om hur allergi ska förebyggas. Det beror i sin tur på att det inte heller finns någon entydig forskning som visar exakt vad som orsakar allergi.

Börja introducera mat någon gång mellan fyra och sex månader

Men även om det inte finns några allmänna rekommendationer kring barnmat och allergi har Livsmedelsverket en samling råd om hur man ska gå till väga när man för första gången introducerar mat för små barn. I de råden står det att risken för att barn ska utveckla allergi inte minskar om föräldrarna avvaktar med att introducera allergena födoämnen som ägg, mjölk och fisk till efter ett års ålder. Det är en uppfattning som går på tvärs mot alla tidigare rekommendationer.
För 10–20 år sedan trodde man nämligen att livsmedel som mjölk, ägg, fisk och nötter – födoämnen som är kända för att orsaka allergiska reaktioner hos många människor – kunde göra barn allergiska om de gavs för tidigt. Rekommendationerna var därför att avvakta med just de livsmedlen.
Denna syn på allergiutveckling är något man helt ska bortse från i dag, menar Caroline Nilsson.
–– De äldre rekommendationerna har tagits bort. Det beror på att det inte fanns några vetenskapliga belägg för att senarelagd introduktion verkligen minskade allergirisken. I dagsläget är Livsmedelsverkets rekommendation att börja introducera mat någon gång mellan fyra och sex månader. Det gäller alla barn, även dem med allergi i familjen, säger hon.

Kan förebygga

I dag finns en hel del forskning som tyder på att tidig introduktion av mat till och med kan förebygga olika typer av allergier. Studier visar att barn som äter viss mat regelbundet under sitt första levnadsår löper minskad risk att utveckla allergi – och barn som får avvakta med maten löper ökad risk.
Ett av de födoämnen som har studerats är fisk. Före 2003 fick allergiska föräldrar rådet att undvika att ge fisk till sina barn fram till att de fyllde ett år. Men studier har sedan dess visat att barn som äter fisk några gånger i månaden under sitt första levnadsår har mindre allergisjukdomar vid fyra års ålder.
–– Vi har sett att fisk inte alls verkar vara en riskfaktor för allergi, utan att det om något är en friskfaktor. Exakt vad det är i fisken som förebygger allergier är svårt att säga, det behövs fler studier för att ta reda på det. Men det står i alla fall klart att fisk inte är något som barn behöver undvika, inte ens barn med allergier i familjen, säger Ingrid Kull, forskare vid Karolinska institutet, som ligger bakom några av studierna.

Inte fettet

Man trodde först att det skulle kunna vara de så kallade omega 3-fetterna i fisken som bidrar till att minska allergirisken. Fleromättade fetter som omega-3 och omega-6, som framför allt finns i fet fisk som lax och makrill, har därför rekommenderats tillsatts i till exempel barnmat. Men något riktigt samband har ännu inte hittats och senare studier har visat att fleromättade fettsyror tvärtom kan öka risken för allergi. I en studie som gjordes av forskare på Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska akademin och Umeå universitet undersöktes navelsträngsblodet hos 129 nyfödda barn och barnen följdes sedan upp med regelbundna allergikontroller. Det visade sig att de barn som hade en större andel fleromättat fett i blodet i högre grad även utvecklade allergi.
Enligt forskarna bakom studien kan resultaten bero på att fleromättat fett gör så att spädbarns immunsystem inte mognar som det ska. Men eftersom fisk består av en mängd andra ämnen som kan ha en skyddande effekt mot allergi finns det enligt forskarna ingen anledning att sluta äta fisk. Däremot behövs det fler studier om hur vi ska förhålla oss till fleromättade fetter i kosten.

Tidig introduktion

Ett annat födoämne som omgärdats med hårda restriktioner är jordnötter och nötter. Men även här har studier visat att det tvärtom mot vad man tidigare trott skulle kunna vara bra att introducera nötter tidigt, eftersom det kan hjälpa barn att utveckla tolerans mot nötter. Att vi i västvärlden länge har avvaktat med att ge våra barn jordnötter skulle till och med kunna vara en förklaring till att jordnötsallergierna är mycket vanligare här än i andra delar av världen. Till exempel är jordnötsallergi vanligare bland judiska barn i Storbritannien än i Israel. I en engelsk studie, den så kallade LEAP-studien, jämfördes två grupper av israeliska barn och resultatet visade att de barn som fick jordnötter under första levnadshalvåret utvecklade allergier i mindre utsträckning än dem som inte fick det.
Caroline Nilsson menar att det behövs fler studier för att slå fast nyttan av att introducera nötter tidigt, men hon tycker inte att föräldrar ska vara rädda för att göra det.
–– Åtminstone inte de familjer som har mycket nötter i sin kost i övrigt. I dag finns ett stort utbud av produkter att ge i stället för hela nötter som barn kan sätta i halsen, jordnötssmör och mandelsmör till exempel.

Mer forskning behövs

Trots fördelarna som verkar finnas med att introducera mat tidigt står det ingenting i Livsmedelsverkets nuvarande rekommendationer för matintroduktion om detta, eller om de eventuella nackdelar som kan finnas med att introducera mat sent. Enligt Caroline Nilsson beror det på att studierna som gjorts än så länge är för få.
–– Man har intagit en försiktig inställning och vill inte komma med några pekpinnar innan man har tillräckligt på fötterna. Kanske blir det nya riktlinjer så småningom, men i dagsläget vet vi för lite om vad som förebygger eller orsakar allergier, säger hon.
Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers och en av forskarna bakom studien om omega-3, menar att det borde forskas mer om riktigt tidig introduktion av mat. Tidigare än fyra månader, den tidpunkt som Livsmedelsverket anser att föräldrar som tidigast kan börja ge små smakprov av mat.
–– Om forskningen pekar åt något håll är det mot det faktum att det verkar vara bra att introducera allergener tidigt i livet. Vi kan också se hur människor i andra länder med andra levnadsvanor har allergier i mycket mindre utsträckning än i de industrialiserade länderna och i de länderna får barn börja smaka på mat mycket tidigare än här. I till exempel Turkiet får barn smaka på fermenterad mjölk när de bara är några dagar gamla, säger hon.
Här i Sverige börjar vi i stället ganska sent med smakportioner och det gör att vi inte kommer i kontakt med de mikroorganismer som vårt immunförsvar behöver för att mogna, menar hon.
Hon menar också att en del av råden som ges till föräldrar i dag grundar sig på annat än kunskaper om allergi, till exempel i viljan att mammor ska amma så länge som möjligt. Men forskningen har inte kunnat visa att amning faktiskt skyddar mot allergier. Däremot har det visats att bröstmjölk ger ett visst skydd mot infektionsutlösta luftrörsbesvär.
–– Vi vet helt enkelt för lite i dag för att kunna komma med några tydliga råd. För att få veta mer skulle vi behöva göra interventionsstudier på små barn, studier där man ger barn viss mat och sedan ser hur de reagerar. Men det finns en del etiska problem med sådana studier.
I väntan på mer kunskap om allergier och hur de uppstår är det viktigaste för föräldrar ändå att inte utesluta livsmedel ur sitt barns kost i förebyggande syfte, menar forskaren och barnläkaren Caroline Nilsson.
–– Om man misstänker att barnet är inte tål viss mat ska man se till att få en allergiutredning hos läkare. Då blir det också lättare att få en diagnos ställd, säger hon.

Livsmedelsverkets rekommendationer
Livsmedelsverkets nuvarande rekommendationer är att börja introducera mat vid tidigast fyra månaders ålder. Även livsmedel som många är allergiska mot, som mjölk, ägg, fisk och nötter, kan introduceras under första levnadsåret. Myndighetens råd när det gäller gluten är att långsamt vänja små barn vid gluten medan de fortfarande ammas, men exakt vad som orsakar celiaki och på vilket sätt amningen motverkar sjukdomen är inte helt klarlagt.
Flera studier tyder också på att tidig introduktion av bland annat fisk och nötter till och med kan minska risken att utveckla allergi – och att senare introduktion kan öka allergirisken.