Nya möjligheter med gensax

Att behandla svåra sjukdomar genom att redigera DNA kan inom en inte allt för fjärran framtid vara verklighet. Men vad innebär det här för dig som är drabbad av allergier eller astma? Allergia har tagit reda på vad den revolutionerande gentekniken Crispr Cas9 kan göra för sjukdomarnas framtid.

Det talas allt mer och mer om ”gensaxar” utanför vetenskapliga kretsar. Bland annat ägnade läkaren och hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh, känd som ”Doktor Mouna” i TV4 Nyhetsmorgon, en del av sitt sommarprat åt att lyriskt tala om hur vi nu är på väg in i en ny era där vi kommer kunna ”hacka” våra egna gener. Det finns idag flera olika sorters gentekniker, men mest uppmärksammad och utvecklad är Crispr Cas9. Med den skulle man kunna göra genredigeringar i människors DNA för att behandla eller förhindra svåra sjukdomar.
– Så länge sjukdomen har en genetisk grund och man lyckas ta reda på vad den grunden är så skulle det inom en närmare eller mer fjärran framtid gå att åtgärda det. Sen hur det kommer fungera i praktiken, det vet vi inte än. Men principen fungerar, tekniken är tillräckligt bra för att den ska vara potentiellt användbar, nu får man helt enkelt testa det från fall till fall. För vissa sjukdomar kommer det här kanske vara väldigt lämpligt, medan det för andra sjukdomar inte alls kommer att fungera, säger Magnus Lundgren, forskare vid institutionen organismbiologi vid Uppsala universitet.

Samspel mellan gener

Så här långt har man sett att tekniken fungerar i cell- och djurförsök, nu måste man helt enkelt ta reda på om det fungerar på människor. Bland annat behöver man veta om det finns bieffekter som man inte sett i djur- eller cellstudier, hur effektivt det här är och hur omfattande behandlingar som behövs. I Kina och USA har man kommit längst med att rekrytera patienter till cancerstudier. Nyligen fick en europeisk studie på människor kring en blodbristsjukdom godkänt och studier kring genetiska ögonsjukdomar har också varit aktuella. Men för den som är drabbad av astma eller allergi – är det möjligt att ”saxa” bort de sjukdomarna?
– Allergier är ju ärftligt, har man en allergisk mamma eller pappa så löper man större risk att drabbas själv. Men allergier beror inte på en särskild gen, utan är ett samspel mellan olika gener och det handlar inte heller om samma gener hos alla individer. Det är alltså inte så enkelt att det finns en ”allergigen” och att man kan ”saxa” bort den. Dessutom har ju allergier blivit vanligare sedan 50-talet, men våra gener har ju inte hunnit ändra sig så mycket sedan dess. Så allergier handlar också om ett samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet.

Billigare behandling

Men komplexiteten gör inte att tekniken är utesluten för det. Idag kan olika typer av behandlingar med antikroppar hjälpa vissa patientgrupper, drabbade av astma eller svåra atopiska eksem. Antikroppar är ett protein som kroppens immunförsvar vanligtvis producerar själv för att försvara sig mot främmande ämnen. I behandling med antikroppar sprutas de in och blockerar vissa molekyler som orsakar astma eller allergi. Men att ta fram antikroppar är komplicerat vilket ger dyra behandlingar och ges därför bara till de svårast sjuka som inte svarar på annan behandling.
– Då skulle man kunna tänka sig att den här gensaxen kan användas istället för antikroppar vilket på lång sikt kan tänkas bli billigare. Men det här är väldigt hypotetiskt och kräver också att tekniken lyckas bli tillräckligt precis och säker, säger Maria Jenmalm.

Används i forskning

Men även om behandling med Crispr Cas9 är än så länge både är hypotetiskt och avlägset så används idag tekniken som ett verktyg i astma- och allergiforskningen. I flera forskningsprojekt har man med hjälp av gensaxen försökt avlägsna gener i födoämnen som orsakar allergier hos människor. Bland annat har man experimenterat med att framställa allergifria ägg och jordnötter och det finns även pågående studier där man gjort genredigeringar på djur, som getter, för att få fram allergifri mjölk. 
Tekniken används också på mänskliga celler i labbmiljö för att förstå mekanismerna bakom sjukdomarna. De resultaten kan sedan användas för att utveckla konventionella behandlingar. På Sean N. Parker Center på Stanford University i Kalifornien har man använt Crispr Cas9 under ett års tid. Dr. Swati Acharya, forskare och immunolog, har tillsammans med dr. Kari Nadeau, professor och direktör för centret, utforskat T-celler från en kohort av tvillingar med och utan astma. T-celler är en typ av vita blodkroppar som är en del av kroppens immunförsvar.
– Vi har upptäckt flera cellulära biomarkörer (signalämnen som indikerar sjukdom, i det här fallet proteiner, reds. anm.) som kan vara involverade i utvecklingen av astma. För att bekräfta deras roll använder vi Crispr Cas9 för att identifiera nya molekyler som kan användas för diagnostik och utveckling av behandling. Tekniken hjälper oss att förstå hur molekylerna är sammankopplade med varandra och hur det leder till astmans komplexa sjukdomsbild, säger Swati Acharya.
Än så länge kan hon inte säga så mycket om resultaten, mer än att de är ”intressanta”. I mitten av 2019 kommer vi får veta mera då resultaten börjar publiceras. Nu planerar centret att utöka användningen av Crispr Cas9 i sin forskning av andra allergiska sjukdomar.

Så fungerar Crispr Cas9

I cellerna finns vårt DNA som innehåller vår genetiska information, arvsmassan. Förenklat kan man säga att Crispr Cas9 består av två delar där den ena är Crispr som är en samling DNA-fragment. Det andra är Cas9, ett protein som genom en kemisk reaktion klipper av DNA-kedjor. Cas9 plockar ut en kopia av ett DNA-fragment ur Crispr, eller en skräddarsydd variant av den, och letar sedan efter samma sekvens i till exempel mänskliga DNA-kedjor. När den hittar en sådan sekvens klipper den i den och DNA-kedjan förlorar då sin förmåga att utföra sin funktion. Med Crispr Cas9 kan man inte bara klippa sönder genetisk information utan även lägga till ny när cellen lagar skadan och på så sätt ändra i människors arvsmassa.

 

Världens första genredigerade barn

Kanske har du hört talas om världens första genredigerade tvillingflickor som föddes i Kina i november förra året? Det blev en stor nyhet och skapade ett ramaskri i forskarvärlden eftersom det är olagligt, både i Sverige och i en rad andra länder, att utföra genredigeringar på embryon. Sådana redigeringar skapar nämligen ärftliga förändringar.
– Det är en helt annan sak om man förändrar celler på en patient för att uppnå en behandlingseffekt, i till exempel immunceller eller muskelceller. De förändringarna kommer inte gå i arv eftersom sådana celler inte producerar barn, säger Magnus Lundgren.

Text Audrey Erath Foto Dreamstime

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php