Forskare söker gränsvärden för 
jordnötsallergi 


Amerikanska forskare har undersökt hur mycket jordnötsprotein som krävs för att utlösa en allergisk reaktion. Enligt forskarna har man lyckats identifiera en exponeringsgräns som är relevant för den amerikanska befolkningen.

Förhoppningen är att resultaten ska leda till förbättrade riktlinjer vad gäller märkning av livsmedel – och på så sätt underlätta för konsumenter med jordnötsallergi.

Tvingas välja bort

I dag varnar innehållsförteckningen på amerikanska livsmedel med texter som ”Kan innehålla jordnötter” eller ”Bearbetas i en anläggning där jordnötter kan förekomma”. Sådana varningstexter gör det möjligt för personer med jordnötsallergi att undvika det aktuella livsmedlet.

Men för personer som kan tolerera en minimal mängd jordnötsprotein, är informationen inte särskilt användbar, konstaterar forskarna. I stället blir konsekvensen att även dessa personer tvingas välja bort det aktuella livsmedlet, trots att de faktiskt skulle kunna äta det.

500 personer i studien

I studien ingick närmare 500 personer med jordnötsallergi. Patienterna utsattes i en kontrollerad klinisk miljö för ökande nivåer av jordnötsprotein – ända tills det uppstod en allergisk reaktion.

Studien visade att det krävdes 0,052 milligram jordnötsprotein för att orsaka en allergisk reaktion hos 1 procent av personerna med jordnötsallergi. För att orsaka en allergisk reaktion hos 5 procent krävdes 0,49 milligram jordnötsprotein.

0,052 milligram motsvarar ungefär vikten av ett saltkorn, och 0,49 milligram vikten av ett sockerkorn.

Fria data

Forskarna valde att göra sina analyser med hjälp av data enbart från den amerikanska befolkningen, eftersom det kan finnas skillnader mellan USA och andra länder när det gäller känsligheten för jordnötter. I USA finns uppskattningsvis cirka sex miljoner personer med jordnötsallergi.

Den metod och de data som använts i studien för att identifiera exponeringsgränser finns tillgängliga via Internet, och kan enligt forskarna användas av andra som vill göra sin egen analys.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ”Food and Chemical Toxicology”.

Ny svensk guide

Ylva Sjögren Bolin, rådgivare på Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor, känner till den amerikanska studien. Hon berättar att Livsmedelsverket kommer att revidera sin guide för riskvärdering från 2015 som en följd av dessa och andra nya forskningsresultat.

I Livsmedelsverkets guide beskrivs hur en riskvärdering ska gå till om det upptäcks att allergener oavsiktligt hamnar i ett livsmedel, till exempel genom kontaminering under framställningsprocessen.

– Guiden ger underlag till hur man kan räkna och vad man bör tänka på. Men vi gör inga ställningstaganden i guiden vad gäller själva hanteringen, det vill säga om ”spår av”-märkning behövs eller om ett livsmedel behöver dras tillbaka, säger Ylva Sjögren Bolin.

Internationellt arbete

Enligt Ylva Sjögren Bolin pågår det just nu ett arbete inom en expertgrupp utsedd av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och WHO, på uppdrag av Codex som är ett program för internationella livsmedelsstandarder.

– Det kan bli så att detta arbete blir underlag för gränsvärden för vissa allergener i så kallade Codex-standarder. Ofta blir dessa standarder också underlag för EU-regler, förklarar hon.

Ylva Sjögren Bolin berättar att expertgruppens arbete också handlar om att ta fram kriterier för märkning som ”Kan innehålla spår av…”.

FAKTA

I Sverige används märkningarna 
”Kan innehålla spår av” och ”Fri från”. ”Kan innehålla spår av…” är en varningsmärkning som är frivillig att använda för företag. I dagsläget finns det inte några gränsvärden för produkter med denna märkning.
Undersökningar har visat att halterna av allergen kan variera från obefintliga till mycket höga, och samma produkt kan innehålla olika halter vid olika tillfällen.
Märkningen ”Fri från…” är frivillig för företag, men om man använder denna märkning måste vissa krav uppfyllas. Bland annat ska livsmedlet vara säkert för den som inte tål det allergen som livsmedlet uppges vara fritt från.

Källa: Livsmedelsverket

Text Barbro Falk Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php