Huden fascinerar mest

Huden är vårt största organ. Den utsätts för många olika former av påfrestningar, både inifrån och utifrån. En stor del av vår identitet är kopplad till huden, och får vi problem påverkar det oss ofta också psykologiskt. Eksem kan förutom de faktiska besvär de ger också göra att den som drabbas exempelvis inte vill gå till skolan för att eksemet syns.
Det berättar Cecilia Svedman. Hon är docent i dermatologi och genom åren har hon mött tusentals patienter med eksem.
– Eksem kan bero på många saker: allergi, irriterande ämnen eller ärftlig benägenhet. Ofta ser eksemet likadant ut oberoende av de bakomliggande orsakerna. Den allergiska reaktionen i huden kan bero på att patienten kommit i kontakt med ämnen i miljön, men det kan också vara födoämnen som utlöst den. Alla eksem behöver inte bero på allergi och det är inte heller självklart att även om en patient har en allergi att det är den som orsakar eksemen. Det är komplicerade samband som noga måste redas ut.

Allt hänger ihop

Första steget handlar om att ta reda på att det verkligen är kontaktallergi som gett eksemet och det är här som hela projektet tar sitt avstamp. Cecilia Svedman är huvudansvarig och kring sig har hon en forskargrupp. Övergripande handlar det om att utveckla epikutantestmetodiken. De har undersökt skyddshandskar, studerat samband mellan kontaktallergi och vår totala exponering för allergen, samt hur vi bäst ska testas. En del av studierna är klara, andra pågår fortfarande.
– Vid en första anblick kan det verka spretigt men allt hänger ihop! säger Cecilia Svedman och ler.
Vi börjar från grunden: epikutan betyder ”på huden”. Ett annat ord för epikutantest är lapptest. De vanligaste allergenerna, ämnen som framkallar en allergisk reaktion, läggs i små kammare, vilka fästs på ryggen med tejp. Där sitter de i två dygn. Efter 72 timmar läser en läkare av huden. Har en reaktion uppstått är det ett tecken på att det kan röra sig om kontaktallergi. Målet är att minska tiden som patienten bär kamrarna.
– När tiden förkortas måste man öka mängden av allergen som sätts på huden. Det är inte helt lätt. En för stor mängd ökar risken att bli allergisk av själva testen. Man måste därför lära känna ämnena och hur de fungerar i kontakt med huden, förklarar Malin Engfeldt, kemist och del av forskargruppen.

För varmare klimat

Minst 4000 personer genomgår varje år lapptest i Sverige. Fast det är inte främst för de svenska patienterna en förkortad tid blir mest betydelsefull.
– Vid kraftig svettutsöndring finns risk att tejpen lossnar. I länder med varmare klimat och hårt kroppsarbete är det ett stort problem. För en arbetare i exempelvis Indien är det dessutom svårt att vara sjukskriven i två dygn för att hålla sig i stillhet. Kan vi underlätta testning i andra delar av världen innebär det också att diagnostiken förbättras, säger Cecilia Svedman.
Utöver huvudundersökningen pågår tre delprojekt. Det första, som handlar om hur man kan skydda huden från allergener, är redan klart. Här har ett stort antal skyddshandskar för frisörer testats.
– Eftersom frisörer använder minst två olika medel som de blandar när de färgar eller permanentar hår gjorde vi precis likadant. Det är viktigt att efterlikna verkligheten.
Vad blev resultatet?
– Vi kan bekräfta att den skyddshandske som mest rekommenderas till frisörer är den bästa: nitrilhandsken. Men många billigare handskar fungerade inte alls. Allergen från hårfärgblandningen gick igenom och gav eksem.

Hur på verkar maten?

Det andra delprojektet undersöker på vilket sätt de allergen människor kommer i kontakt med genom exempelvis födan kan ge reaktion på huden.
– Kontaktallergi kan uppstå genom att metall släpper ifrån sig joner som kroppen svarar på med en allergisk reaktion. Men vi vet inte om det bara är den metall patienten haft mot kroppen som utlöser eksemen. Kanske ökar risken att få eksem om man även får i sig allergenet på annat sätt? Det kan också vara så att hudkontakt med små mängder av allergen som normalt inte anses kunna ge eksem kan vara ett problem om samma allergen även når kroppen på annat sätt, säger Cecilia Svedman.
– Huden har minnesceller. Den kan ha varit i kontakt med ett material under lång tid utan att någon som helst reaktion har uppstått, men nästa gång den utsätts för samma ämne är det som att kroppen minns den första gången, och plötsligt uppstår en reaktion, förklarar Malin Engfeldt som just nu är igång med arbetet att utveckla en testmetod tillsammans med doktorand Ping Woo.

Implantat kan påverka

Det tredje delprojektet kan ge större kunskap om hur läkare bäst ska testa när de misstänker reaktioner mot objekt som frisläpper väldigt lite allergen, till exempel metallytor i implantat. Allt fler människor lever allt längre och implantat av olika typer blir allt vanligare. Vi kan ha främmande material i munnen eller i leder.
– Ett fåtal personer är drabbade av kontaktallergiska reaktioner som kan knytas till implantaten/de främmande materialen. Men för att kunna ge patienterna råd om kontaktallergin har betydelse måste vår kunskap öka, säger Cecilia Svedman.
Hon återkommer till den stora oro hon vet att många patienter känner.
– För att återknyta till där vi började, med testmetodiken, är det viktigt att komma ihåg att de täta besök patienten får när vi testar och läser av resultatet är väldigt bra. Inom loppet av mindre än en vecka får patienten möjlighet att träffa sin doktor tre gånger på inbokade återbesök. Det gör att både patient och läkare får mer lugna möten. Vi vet att de frågor vi inte hinner ta idag har vi minst två chanser till på oss att diskutera. Det lindrar så mycket onödig stress.

Namn: Cecilia Svedman
Ålder: 47
Familj: Man och tre barn.
Bor: Malmö
Gör: Docent och forskargruppschef vid yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Hudkliniken SUS Malmö samt verksamhetschef på Hudkliniken, Helsingborgs sjukhus.
Om yrkesbanan: ”Min väns pappa var ett riktigt original och professor i dermatologi. Så mitt första intryck var att allergiforskare var trevliga! Efter medicinstudier vid Oxford och Lund hade jag turen att få min specialisttjänst i dermatologi. För mig har huden alltid varit det som fascinerat mest. En bred specialitet.”

FAKTA  om projektet

”Utveckling av epikutantestmetodik och relevansbedömning för korrekt diagnostik och behandling av allergi.”
Studien består av ett huvudprojekt samt tre delprojekt. Anslaget beviljades år 2014 och sträcker sig tre år framåt.
Huvudansvarig: Cecilia Svedman
Medverkande: Anarita Antelmi, Ann-Kristin Björk, Magnus Bruze, Malin Engfeldt , Ping Woo Chung, Erik Zimerson.