– Medlemmarna är det viktigaste

Ideella organisationer har inte spelat ut sin roll. Människor vill fortfarande samlas, organisera sig och påverka, även om det delvis sker på nya sätt, hävdar Niklas Hill.

Niklas Hill, 29-årig samhällsentreprenör, har nyligen kommit ut med boken ”Medlemsmodellen” i samarbete med utvecklingskonsult Angeli Sjöström. I boken inriktar sig författarna på det som är grunden till en organisations hela existens – medlemmarna.
I boken beskrivs i åtta steg hur en organisation kan bli bättre på att rekrytera, aktivera och behålla sina medlemmar – och på så sätt leda sin verksamhet in i framtiden. Niklas Hill ser boken som Sveriges första konkreta handbok för medlemsutveckling.
 Medlemmarna är det viktigaste i en organisation, vilket många glömmer eller tar för givet. Medlemsutveckling är en strategisk uppgift och något som måste integreras i den löpande verksamheten, säger Niklas Hill.
Han betonar att fler medlemmar inte är ett självändamål för en organisation, även om de flesta organisationer vill växa. Men det är bra att vara många om man vill ha legitimitet. Man har då större möjligheter att påverka och förändra.

Vill göra en insats

I boken diskuteras varför människor går med i en organisation. Det kan handla om att man vill ingå i ett socialt sammanhang, dela ett fritidsintresse och ha roligt.
Men det kan också vara så att man vill göra en insats för samhället, miljön eller för de mänskliga rättigheterna. Ett annat exempel är patientorganisationer där patienter och anhöriga går samman för att förbättra villkoren för en viss patientgrupp.
– Genom sitt medlemskap vill man göra skillnad för andra. Detta brukar kallas för nytta med medlemskapet. Begreppet medlemsnytta däremot syftar på de konkreta fördelar som medlemskapet innebär, till exempel olika rabatter eller en medlemstidning, förklarar Niklas Hill.
De flesta organisationer erbjuder både medlemsnytta och nytta med medlemskapet. Men, betonar Niklas Hill, det är viktigt att komma ihåg att delaktighet inte går att ersätta med olika medlemserbjudande.
– Många som går med i en organisation vill känna sig behövda och viktiga, att de har en roll. Konsumenter är vi ju i så många andra sammanhang i samhället, menar han.

Mer flexibla

Men även om människor fortfarande vill gå samman och jobba ideellt mot ett gemensamt mål, ifrågasätts de stora byråkratiska organisationerna alltmer.
– I dagens samhälle vill människor, framför allt yngre personer, direkt kunna påverka saker och ting. För att överleva är därför stora organisationer, som till exempel de gamla folkrörelserna, tvungna att bli mer flexibla och mindre hierarkiska, säger Niklas Hill.
Det finns också värderingsskillnader mellan yngre och äldre, menar han. Ungdomar sätter relationen i första rummet. Vänner är viktiga, det är dem man rådfrågar och litar på. Tilltron till auktoriteter, titlar och ålder minskar, vilket gör att traditionella institutioner tappar tyngd i ungdomars ögon.
– För att kunna rekrytera unga människor måste organisationer bli bättre på att skapa tillit och uppfattas som medlemmarnas vänner, säger han.

Förväntan och verklighet

Enligt Niklas Hill finns det främst två förklaringar till varför en person inte är med i en förening; personen vet inte om att den finns eller så har ingen frågat. Därför är det viktigt att organisationen syns på de arenor där de potentiella medlemmarna håller till.
– Men analysera först på djupet vilka som är organisationens potentiella medlemmar och hur dessa ska nås. Det är inte säkert att de finns där de fanns förr. Vissa kan kanske nås via sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar, säger han, men tillägger att det personliga mötet mellan två människor fortfarande är det allra bästa rekryteringsverktyget.
Det handlar dock inte enbart om att rekrytera nya medlemmar. Det gäller också att få den nya medlemmen att trivas i organisationen. Informera nya medlemmar hur de konkret kan engagera sig i föreningens arbete, betonar Niklas Hill.
– Och se till att nya medlemmar verkligen får rätt information om organisationens arbete. Om organisationen inte lever upp till vad man lovar, blir det ett glapp mellan förväntan och verklighet. Och då är risken stor att medlemmen lämnar organisationen.

Text Barbo Falk