Veteallergi och glutenintolerans — inte samma sak

Veteproteinallergi och glutenintolerans förväxlas ofta och få vet skillnaderna. I båda fallen måste man se upp med vetemjöl, men veteallergiker kan också bli svårt sjuka av specialmjöl för glutenintoleranta. Allergiläkaren Magnus Wickman och gastroenterologen Lars Browaldh reder ut begreppen.

För den som inte är insatt framstår veteallergi och glutenintolerans som samma sak, eftersom båda innebär att man måste undvika vanligt mjöl för att må bra. Faktum är att allergi mot veteprotein och glutenintolerans är två helt olika sjukdomar, med olika bakomliggande mekanismer och symtom. Det är inte ens samma beståndsdel i mjölet som är boven.
– Det finns flera proteiner i vete och gluten är bara ett av dem. Den som är glutenintolerant tål inte just gluten, men det gör faktiskt veteproteinallergikerna. De reagerar istället på några av de andra proteinerna, säger allergiläkaren Magnus Wickman på Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm.
Gluten finns även i råg och korn och därför måste glutenintoleranta undvika de sädeslagen också. Det behöver inte den som är allergisk mot vete, om personen inte samtidigt är allergisk mot andra sädesslag, vilket förekommer.

Allergiker reagerar snabbare

Veteproteinallergi är som vilken allergi som helst. Det är allergiantikroppar, så kallade IgE-antikroppar, som orsakar symtomen. Ofta kommer reaktionen relativt snabbt när en veteallergiker ätit vete eller andats in vetemjöl som far i luften.
– Precis som andra allergiker kan de få mag- och tarmbesvär, hudsymtom som svåra eksem eller nässelutslag, och besvär från övre luftvägar och astma. I värsta fall kan de få en allergichock, vilket är mycket allvarligt och kan komma att kräva intensivvård, säger Magnus Wickman.
Glutenintolerans, å andra sidan, beror inte på IgE-antikroppar och kan aldrig ge allergichock eller astma. Förloppet är oftast långsamt och de flesta glutenintoleranta märker ingenting om de äter något med gluten i någon enstaka gång av misstag. Trots det ska gluten noggrant undvikas, eftersom gluten skadar deras tunntarm.

Får sämre näringsupptag

Gastroenterolog Lars Browaldh på Sachsska Barnsjukhuset har stor erfarenhet av glutenintolerans, eller celiaki, som sjukdomen också heter.
– När glutenintoleranta får i sig gluten blir tarmslemhinnan inflammerad, vilket så småningom leder till att tarmluddet i tunntarmen bryts ner. De får en sämre upptagningsförmåga av olika näringsämnen, men det kan ta månader eller år innan det blir uppenbart att något är fel, säger han.
Ett vanligt symtom vid obehandlad glutenintolerans är problem med magen, som diarré eller förstoppning och värk. Trötthet, blodbrist och näringsbrister är också vanligt. Barn kan ha dålig aptit och växa långsamt innan de får diagnos. Och både barn och vuxna kan få psykiska symtom som depression.
Benskörhet kan förekomma hos vuxna som haft sjukdomen under längre tid, men först långt upp i medelåldern.
– Glutenintoleranta har oftast inte hudutslag, till skillnad från veteallergiker. Det finns dock en form av glutenintolerans – hudceliaki – som ger utslag. Den är ovanlig hos barn, men kan förkomma hos vuxna, säger Lars Browaldh.

Ärftligt eller inte

En av skillnaderna mellan de båda diagnoserna är ärftligheten. Allergi som sjukdom är visserligen ärftligt, men att någon blir allergisk mot just veteprotein går inte i arv. Det gör glutenintolerans.
– Om ett barn har glutenintolerans är det 10-20 procents risk att barnets syskon också har det, säger Lars Browaldh.
En annan skillnad är hur länge man kan förväntas ha sin allergi eller intolerans. Glutenintolerans är en livslång sjukdom som inte växer bort. 
Veteallergi är vanligast hos barn och kan växa bort med tiden, även om prognosen är sämre än vid till exempel ägg- och mjölkallergi.
– För barn som har kraftig veteallergi med rejält förhöjda värden av IgE-antikroppar är det liten sannolikhet att allergin växer bort. Och tyvärr ser vi fler och fler barn med riktigt svår veteallergi. Varför vet vi inte, säger allergiläkaren Magnus Wickman.

Diagnosen veteallergi är ofta fel

Magnus Wickman berättar att det finns många människor som felaktigt fått diagnosen veteallergi. De har någon gång visat sig ha IgE-antikroppar mot vete i allergitester, antagits vara allergiska, och därefter konsekvent undvikit vete.
– Men de flesta med IgE-antikroppar mot vete har inte veteallergi. Proteinerna i växtriket är snarlika och veteallergenet innehåller komponenter som finns i en rad andra födoämnen och pollen. Som testerna är utformade idag kan det verka som om en person är allergisk mot vete, fast det egentligen handlar om allergi mot något annat, säger han.
För att man verkligen ska vara allergisk mot veteprotein ska man inte bara ha IgE-antikroppar, utan också få symtom av att äta vete och känna att man blir bättre när man undviker det. Ju högre halter IgE-antikroppar mot vete som mäts i blodet, desto större är risken att man verkligen är allergisk mot vete.
Det finns ingen motsvarande felkälla som gör att människor får diagnosen glutenintolerans på felaktiga grunder.
– Däremot finns det många som går och är glutenintoleranta utan att veta om det, eftersom symtomen ofta är så diffusa. De har blivit missförstådda när de sökt hjälp, säger gastroenterologen Lars Browaldh.

Kosten kan skilja sig

När det gäller kosten finns också olikheter. Huvudregeln är att veteallergiker ska undvika veteprotein och glutenintoleranta ska undvika gluten för att må bra. Den som är glutenintolerant ska alltid äta glutenfritt och hålla sig till bröd och pasta på mjöl av till exempel ris, hirs, majs och bovete. Som glutenfritt räknas också produkter som innehåller vetestärkelse, med mycket lågt innehåll av gluten.
En del veteallergiker mår bra på samma kost som glutenintoleranta. Andra kan reagera på de små mängder allergen som kan finnas i vetestärkelse. En del allergiker kan äta råg och korn, andra inte.
–Om man är rejält allergisk mot vete och har lika höga IgE-nivåer mot råg, ska man vara försiktig med råg. Men om symtomen på vete är lindriga och IgE-nivåerna mot råg är betydligt lägre, får man prova sig fram försiktigt med råg, säger Magnus Wickman.

Vilken form vetet har kan också spela roll

– Det finns veteallergiker som bara reagerar på att andas in vete, men kan äta det utan problem. Det beror på att vissa allergener förstörs när maten hettas upp och även av magsyran, säger Magnus Wickman.
Han anser att allergiker med svåra symtom ska undvika vete noga.
– Men de som får lindriga symtom, kanske lite snuva eller eksem, kan välja att äta något de är sugna på och acceptera att det kliar. Att äta vete när man har veteproteinallergi ger inte några förändringar i tarmslemhinnan.

Det finns även en tredje grupp

Förutom veteallergiker och glutenintoleranta finns en liten, tredje grupp som väljer mjöl från specialhyllorna. De upplever att de eller deras barn mår bättre när de undviker vete, men testerna visar varken veteallergi eller glutenintolerans. Ofta finns flera familjemedlemmar med samma tillstånd.
– Den här gruppen vet vi väldigt lite om, men förmodligen finns reaktionssätt i kroppen som idag är okända. De ska förstås undvika vete om de är säkra på att de mår dåligt av det. Men det är viktigt att barn provar då och då, för oftast tål de vete när de blir äldre, säger Lars Browaldh.

Text Eva Annell

Relaterade artiklar