Vårstäda sminkväskan

Mer än 4 000 kemiska ämnen kan orsaka kontaktallergi, och flera av dem kan dölja sig i din makeupväska. Parfymämnen och konserveringsmedel är de värsta bovarna. Får du besvär av smink bör du göra ett lapptest.

Foundation, puder, rouge, läppstift, ögonskugga och kanske en aning mascara, det är en hel arsenal av makeupprodukter vi applicerar i ansiktet varje morgon. För många kvinnor är det en naturlig del av morgonrutinen, men för vissa kan det ställa till problem.
I en foundation finns cirka 50 olika ämnen och i en mascara ungefär lika många, enligt ingredienslistan på förpackningen. Det är med andra ord en hel drös av olika fetter, konserveringsmedel och färgämnen vi stryker på oss. Mer än 4 000 olika kemiska ämnen kan orsaka kontaktallergi och eksem. Många av dem finns i makeup.
Den som blivit allergisk kan få eksem efter varje kontakt med ämnet, och allergin är livslång. Enda sättet att slippa reaktion är att undvika ämnet. Man kan också få andra hudbesvär av makeup, till exempel hudirritation och nässelutslag, men det är inte lika vanligt.
– Om man reagerar på smink kan man inte själv veta vilket ämne det är som man är allergisk mot. Läker inte eksemet ska man vända sig till vårdcentralen och få remiss till en hudläkare för att göra ett lapptest på ryggen. I testet ingår cirka 50 olika allergiframkallande ämnen, säger Carola Lidén, professor emeritus, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Svårt att tyda

Värstingarna bland kemiska ämnen i makeup som kan orsaka allergier är främst konserveringsmedel och parfymämnen. Men att tyda ingredienslistan är inte det lättaste. Ordet konserveringsmedel finns till exempel inte med där. I stället står namnet på ämnet, till exempel methylisothiazolinone, ett ämne som också finns i tvål, schampo, diskmedel och målarfärg.
– Ofta finns en kombination av flera olika konserveringsmedel i en och samma produkt. Ett skäl är att de är olika effektiva mot bakterier och svampar, ett annat skäl är att det i Kosmetikaförordningen finns reglerat hur mycket som får användas av olika ämnen i till exempel en mascara.
I kosmetika hittar man också flera hundra olika parfymämnen. Men det är bara 26 av dem, över vissa halter, som måste anges med namn på förpackningen. Resten behöver bara anges med beteckningen parfym.
– Det innebär att man bör välja parfymfria produkter om man är överkänslig mot parfym, eftersom informationen på förpackningen är så knapphändig och att det är svårt att veta vilka ämnen man inte tål.

Måste redovisas

En produkt Carola Lidén tycker att man helt ska rensa bort ur sin sminkväska är våtservetter för sminkborttagning, de innehåller mycket konserveringsmedel eller parfymämnen.
Naturligtvis kan man reagera på annat än parfymämnen och konserveringsmedel. Men alla ämnen, med undantag för parfymämnen, måste redovisas i innehållsförteckningen, oavsett halt.
– Har man fått diagnos hos sin läkare kan man ju leta efter det ämne man reagerar på och undvika en produkt som innehåller just det, säger Carola Lidén.
Metalloxider som till exempel zinkoxid och titandioxid som finns i ögonskuggor har skapat oro hos en del konsumenter. De är ett vitt färgämne som används för att neutralisera ögonskuggan innan man tillsätter den önskade färgen man vill få fram. De används också som UV-filter i krämer och makeupprodukter. Men det är ämnen som inte rapporterats ge allergier.
– Däremot är det många som reagerar mot de allergiframkallande metallerna nickel, krom och kobolt som ofta finns i mascara och i annan ögonmakeup, säger Carola Lidén.

Naturligt inte lika med bra

Debatten kring tillsatser i kosmetika har lett till att marknaden för ekologiska och så kallade ”naturliga” makeupprodukter växt enormt de senaste åren. Ett vanligt argument i marknadsföringen är att de här produkterna skulle vara ”snällare” mot huden och säkrare ur allergisynpunkt. Men enligt Carola Lidén innehåller många eko-produkter samma allergiframkallande ämnen som konventionella makeupprodukter.
– I många ”ekologiska” och ”naturliga” hårfärgningsprodukter finns samma starkt allergiframkallande ämnen som i traditionella hårfärger. Malda blad som henna och andra växtfärgningar för håret utgör eventuellt ett undantag. I ”ekologiska” och så kallade naturliga produkter används också ofta växtextrakt som parfymämnen, något som i sig kan vara väldigt allergiframkallande.

Enbart reklam

Allergitestat är en vanlig beteckning som många kosmetikamärken använder sig av, men den är väldigt vilseledande, menar Carola Lidén.
– Det är inte klart definierat vad som menas med allergitestat. Förmodligen vill tillverkaren antyda att produkten är fri från allergiframkallande ämnen.
Som exempel nämner hon företaget Clinique som säljer sina produkter med försäljningsargumentet: Allergitestat.100 procent oparfymerat, i sin logotyp.
– De talar inte om vad allergitestet innebär. I innehållsförteckningar på deras produkter framgår att de innehåller starkt allergiframkallande konserveringsmedel. De har alltså ingen ambition att ta bort alla allergiframkallande ämnen, utan vill sälja sina produkter.
För den som vill undvika produkter med de mest allergiframkallande konserveringsmedlen och parfymämnena tipsar Carola Lidén om Apoteket AB.
– Det är den enda kedja jag känner till som i största möjliga mån undviker de här ämnena, säger hon.

Läkemedelsverket kontrollerar

Personalen vid sminkdiskarna har ofta inte tillräcklig kunskap för att kunna svara på konsumenternas alla frågor när det gäller innehåll i produkterna, och det kan man inte heller begära, menar Carola Lidén.
– Men de ska veta att alla ingredienser, förutom parfymämnen, finns angivna i innehållsförteckningen, säger hon.
Om man reagerar på en produkt kan man som konsument försöka att vända sig till tillverkaren för att få reda på exakt innehåll i produkten.
– Men för att få reda på vad du reagerar på måste du först göra en allergitest, säger Carola Lidén.
Läkemedelsverket får in mellan femtio och hundra rapporter per år om oönskade effekter av kosmetikaanvändning.
– Innan en produkt når marknaden genomgår den en rigorös säkerhetskontroll och utvärderas av en toxikolog för att säkerställa att den inte innehåller skadliga ämnen för konsumenten, säger Tomas Byström, utredare på Läkemedelsverkets kosmetikaenhet.

Regelverket fungerar

Nyligen förbjöds konserveringsmedlet methylisothiazolinone och systerämnet methylchloroisothiazolinone i kosmetika som lämnas kvar på huden, så kallade leave-on-produkter, eftersom de visat sig kunna ge reaktioner på huden.
– Det är ett kvitto på att regelverket kring produkterna fungerar, säger Tomas Byström.
Dock är de fortfarande tillåtna i produkter som sköljs bort, så kallade rinse-off-produkter som tvål och schampo, som också orsakar allergi och eksem. Och de används även i höga koncentrationer i kemiska produkter som diskmedel och målarfärg.

Så här säger EU:s Kosmetikaförordning

Kosmetiska produkter får inte innebära en hälsorisk för användaren och det ska tydligt framgå på förpackningen hur produkten ska användas.
Alla ingredienser i kosmetiska produkter ska redovisas enligt en specifik internationell terminologi (INCI) oavsett halt, med undantag för parfymämnen.
(Källa: Carola Lidén, Läkemedelsverket)

Det här kan du göra själv om du reagerar på en produkt

. Undvik att använda produkten under en tid för att se om besvären försvinner.
. Prova att använda den igen på samma ställe under flera dagar. Kommer hudbesvären tillbaka använd produkten på något annat ställe på kroppen under en tid.
. Reagerar du fortfarande på produkten, sluta använd den, men spara och ta med till hudläkaren, den kan vara en bra hjälp i allergiutredningen.
. Den som är allergisk mot ett ämne i kosmetika måste också undvika andra produkter som innehåller ämnet. Det kan vara svårt att göra eftersom bara kosmetika har innehållsdeklaration.
(Källa: Carola Lidén)

Värstingar att se upp med

Parfymämnen:
. Benzyl salicylate
. Citral
. Coumarin
. Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde
. Limonene
. Linalool

Konserveringsmedel:
. Methylisothiazolinone
. Methylchloroisothiazolinone
. Formaldehyde
. Imidazolidinyl urea
. Diazolidinyl urea
. DMDM hydantoin
(Källa: Läkemedelsverket)

Text Kristina Müller Foto Colourbox