Vanligt med matallergiska reaktioner i mag-tarmkanalen

Tillsammans med huden är mag-tarmkanalen det vanligaste stället att få symtom vid allergi mot mat. Besvären är väldigt individuella och skiljer sig åt beroende på vilken typ av allergisk reaktion det handlar om och var i mag-tarmkanalen som den allergiska inflammationen sitter.

Mag-tarmkanalen börjar i munhålan, går via matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm och slutar i ändtarmen. Alla delar kan drabbas av födoämnesallergiska reaktioner, vilka kan se lite olika ut beroende på var de sitter. Allergiska reaktioner i munhålan kan, som vi skrivit tidigare om i Matnyttig, vara av kronisk eller akut karaktär. De kan visa sig i form av utslag, svullnader och sårbildningar eller att det kliar och sticker i eller runt munnen. Så kallad allergisk matstrupe, eller eosinofil esofagit, har vi också skrivit om förut. Detta är en relativt nydefinierad, men vanlig, sjukdom som drabbar både barn och vuxna och som bland annat orsakar sväljproblem.

Reaktioner i tunntarmen små barns sjukdom

Robert Saalman är docent och överläkare vid sektionen för gastroenterologi på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Han berättar att det är ovanligt med allergiska reaktioner i magsäcken, men att det förekommer. Personer som får dessa reaktioner lider ofta av järnbrist och ett vanligt symtom är magont, vilket kan bidra till att man äter för lite. Något vanligare är det då med allergiska besvär i tunntarmen, särskilt hos barn.
– Inflammation i tunntarmen till följd av matallergi är främst de små barnens sjukdom. Den brukar i första hand finnas hos barn som är ett till två år gamla. Prognosen för dessa barn är dock god, det vill säga att det finns stor chans att sjukdomen läker ut med tiden. Vanliga symtom är kräkningar och diarré. Ibland tar tarmen inte heller upp näring ordentligt, vilket kan ge viktminskning. Det beror på inflammationen, som kan skada tarmluddet och därmed försämra näringsupptaget, förklarar Robert.

Lindriga besvär i ändtarmen

Allergiska reaktioner i tjocktarmen brukar kallas allergisk kolit och visar sig ofta i form av lös eller blodig avföring och magont. Även detta drabbar i första hand små barn och har goda möjligheter att försvinna. Det samma gäller allergiska besvär i ändtarmen, som däremot har en lindrigare sjukdomsbild.
– Till det yttre kan dessa barn verka friska. Men lös avföring och blodstrimmor i den samma avslöjar att något inte står rätt till. Detta är mycket vanligt hos barn i spädbarnsåldern och behöver inte alltid bero på allergi. Prognosen är dock väldigt godartad och besvären brukar läka ut inom ett till två år, säger Robert.

Kan påverka tarmens motorik

Födoämnesallergiska besvär i mag-tarmkanalen orsakas huvudsakligen av vanliga allergen som finns i våra baslivsmedel, som mjölk, soja, ägg, sädesslag och fisk. Vid besvär i tunn- eller tjocktarmen är det oftast mjölk eller soja som är boven. Reaktionerna ser dock likadana ut oberoende vilket livsmedel som orsakar dem. Den allergiska reaktionen kan ge såväl avtryck i tarmarnas slemhinnor som påverka motoriken i mag-tarmkanalen på olika sätt. Robert berättar att symtomen kan komma direkt efter måltid, men även flera timmar efter att man ätit.
– Allergiska reaktioner som påverkar slemhinnan kommer ofta smygande efter en längre tid. De som endast påverkar motoriken kan ibland komma direkt eller med kortare fördröjning och kan ge upphov till plötsliga kräkningar, magont eller diarré.

Tester inte alltid säkra

De akuta reaktionerna är lättast att diagnosticera eftersom det finns ett tydligt samband mellan det man äter och reaktionen. Reaktioner som kommer efter lite längre tid är dock svårare. För läkaren blir det något av ett detektivarbete där sjukdomshistoriken gås igenom och där det gäller att känna igen symtomen. För det är inte alltid allergi som är orsak till besvären. Glutenintolerans (celiaki), överkänslig tarm (IBS) och magkatarr är några sjukdomstillstånd som ger liknande symtom. De tester som finns är inte heller alltid så tillförlitliga.
– Klassiska allergitest, som pricktest eller blodprov, kan bara mäta allergi som orsakas av så kallade IgE-antikroppar. Minst hälften av alla allergiska reaktioner i mag-tarmkanalen är dock inte IgE-förmedlade, vilket innebär att testerna inte ger något utslag. Då kan det istället handla om reaktioner som beror på så kallade T-celler, samma sak som orsakar exempelvis nickelallergi. Detta leder ofta till missförstånd, eftersom många tror att IgE-test är allmängiltiga. Tyvärr är det inte så enkelt, säger Robert.

Rent samhälle ökar allergier

För forskningen finns det mycket att göra när det gäller att hitta orsakerna till IgE- och T-cellsförmedlande inflammationer i mag-tarmkanalen. I Göteborg har Robert och hans forskarteam just startat ett projekt kring eosinofil esofagit hos barn, där målet är att hitta vilka mekanismer i immunförsvaret som ligger bakom. Studier visar också att inflammatoriska sjukdomar i mag-tarmkanalen ökar i västvärlden. Det finns flera teorier om varför det är så. En del tror att det beror på kosten, men där kan forskningen inte visa på några strikta samband. Robert är dock klar i sin uppfattning.
– Jag tror mest på den så kallade hygienhypotesen. Den går ut på att vi lever i ett för rent samhälle och att immunförsvaret därför får för lite stimulans och blir felprogrammerat. Forskning tyder på att detta drabbar tarmfloran, som då lider brist på nödvändiga bakterier. Detta tror man kan vara avgörande för om en person utvecklar tolerans eller inte mot olika allergiframkallande ämnen.

Recept Niclas Samuelsson