Vad har bakterier med allergier att göra?

Christina West är forskare och barnläkare vid Barn- och ungdomskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Just nu befinner hon sig dock i Australien.

Vår moderna livsstil har bland annat lett till att tarmflorans sammansättning har förändrats. Det finns undersökningar som visar att spädbarn som senare blir allergiska har en annan sammansättning av tarmfloran jämfört med barn som inte utvecklar allergier. Två tredjedelar av kroppens immunförsvar sitter i magtarmkanalen. Det innebär att bakterier och födoämnen kommer i kontakt med immunförsvaret. Kroppens immunförsvar måste reagera kraftfullt mot sjukdomsframkallande ämnen, men ska lära sig att inte reagera mot vanliga födoämnen och ofarliga bakterier.

Probiotiska bakterier

Laktobaciller och bifidobakterier är bakterier som ges i hälsosyfte, så kallade probiotiska bakterier. Dessa bakterier finns bland annat naturligt i fil, youhurt och mjölksyrejästa grönsaker. Det finns visst stöd för att intag av probiotiska bakterier kan minska svårighetsgraden av eksem hos barn, och kanske även förhindra insjuknande i eksem om de tillförs tidigt i livet.
I sitt avhandlingsarbete studerade Christina effekterna av att tillföra en probiotisk bakterie under avvänjningen från amning på förekomsten av eksem och hur immunförsvaret utvecklas. I den grupp spädbarn som hade lottats till dagligt intag av barngröt med den probiotiska bakterien var det färre barn som hade eller hade haft eksem vid drygt ett års ålder jämfört med den grupp som fått barngröt utan tillsatser. Denna effekt skulle åtminstone delvis kunna förklaras av förändringar i tarmflorans funktion samt en snabbare utvecklad immunförsvarsbalans.

Forskargrupp i Perth

Med stöd från bland annat Astma- och Allergiförbundets forskningsfond har Christina och medarbetare påbörjat en uppföljande undersökning för att se om den grupp barn som fick probiotika tidigt i livet även i skolåldern har mindre eksem och om de skyddande effekterna innefattar luftvägsallergier och allergisk sensibilisering.
– Det är viktigt att i en uppföljande undersökning ta reda på om det finns kvarstående förebyggande effekter av probiotika eller inte.
Christinas intresse för allergiförebyggande forskning har fört henne till ett land som är hårt drabbat av allergier, Australien. Hon ingår för tillfället i en forskargrupp i
Perth som undersöker bland annat vilken betydelse den gravida mammans kost har för senare utveckling av allergier hos barnet. I Perth arbetar Christina också vid en barnklinik och träffar där barn som är hårt drabbade av födoämnesallergier.
– Det är förmodligen ett flertal omgivningsfaktorer som är förknippade med vår moderna livsstil som ligger bakom ökningen av allergier. En förändrad tarmflora är en faktor, en förändrad kost en annan. Det är mycket viktigt att försöka identifiera förebyggande faktorer för att kunna vända ”allergiepidemin”.

Senaste artiklarna