Vad är doftöverkänslighet?

I dagligt tal kallar vi det doftöverkänslighet. Inom vården används begreppet sensorisk hyperreaktivitet, SHR, för den grupp av patienter som får luftvägsbesvär av dofter och kemikalier.

SHR anses bero på en hyperreaktivitet, en ”överretbarhet”, i det sensoriska nervsystemet. Ett doftande ämne kan, förutom att signalera genom luktsinnet, även stimulera det så kallade kemestetiska sinnet via särskilda receptorceller i slemhinnorna i näshåla, munhåla och hals och på hornhinnan.
I vanliga fall svarar luktsinnet och ger oss en förnimmelse av lukt långt innan det kemestetiska sinnet reagerar. Hos patienter med SHR verkar det kemestetiska sinnet av ännu okänd anledning överreagera och som en följd ge en sensorisk hyperreaktivitet.
SHR är relativt vanligt bland vuxna svenskar, drygt sex procent uppfyller kriterierna för diagnos. Långt fler, omkring 33 procent, anger själva att de har någon form av doftöverkänslighet.

Ingen allergi
Patienter med SHR beskriver ofta luftvägssymtom som liknar dem som kan ses vid astma, allergi eller KOL. Ber man en patient med SHR att själv peka ut var i luftvägen symtomen sitter, så är det vanligt att de pekar mot halsen/struphuvudet.
Vid SHR uppstår inte någon tilltäppning av luftvägarna som vid astma. Det rör sig inte heller om någon allergisk reaktion där man kan utveckla IgE-antikroppar mot olika ämnen. Förutom luftvägssymtom så beskriver en del patienter med SHR också mer allmänna symtom, som huvudvärk, yrsel, trötthet och svettningar. Många patienter med SHR anger också problem från luftvägarna vid ansträngning och kyla.

Diagnosmetod finns
När andra diagnoser, som till exempel astma, allergi och KOL, har uteslutits finns en metod att utreda SHR; att genomgå ett capsaicintest på en specialistklinik.
Capsaicin, som är den starka ingrediensen i spansk peppar (chilipeppar), har sedan decennier i inhalerad form använts som hostframkallande medel bland annat i studier rörande hostmedicin.
Ett inhalationstest med capsaicin har utvecklats för diagnostik av patienter med SHR som visats reagera med mer hosta än astmatiker och friska försökspersoner. Astma eller allergi i sig utesluter inte känslighet för doftande irriterande ämnen; en patient kan ju lida av mer än en sjukdom.

Lindring men ingen bot
Några vetenskapliga studier om olika läkemedels effekt vid SHR finns inte. Ofta är det möjligt att sluta med en del mediciner utan att symtomen försämras. Det är dock viktigt att inte experimentera med sina mediciner på egen hand, all förändring av medicinering ska ske i samråd med behandlande läkare. Ibland kan det röra sig om en kombination av olika luftvägssjukdomar som ska behandlas på bästa sätt.
En del patienter med SHR upplever att antihistaminer, luftrörsvidgande och hostdämpande mediciner har viss symtomlindrande effekt. För patienter med uttalade rinitsymtom kan ibland en nässprej med kortison lindra besvären. Olika kodein- och morfinbaserade hostdämpande läkemedel kan ibland lindra besvärlig hosta, men då är det viktigt att notera de negativa effekter som ett långvarigt bruk av läkemedel som innehåller morfin och kodein kan medföra.
Inandat mentol har visat sig ha en dämpande effekt på hostan.
Fysioterapi med fokus på luftvägar och lungor, som utgår från patientens individuella problem och symtom, kan hjälpa.

Tips
Nätverket www.doftoverkanslig.se, webbsidan www.doftfri.se, forskningssidan www.tilia.se,
Facebookgruppen In the air-be aware.

Källa: Doftöverkänslighet – sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna, en kunskapssammanställning utgiven av Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Beställs på www.allergiforskning.se.

Inom det övergripande begreppet kemisk överkänslighet ryms definitionerna Idiopatisk miljöintolerans tillskriven kemikalier (IEI-C), Multipel kemisk känslighet (MCS), Sensorisk hyperreaktivitet (SHR) och Sjukahus-syndromet (SBS). De överlappar varandra, men kriterierna skiljer sig något åt.

Text Lena Granström