Vaccin mot astma och eksem år 2020

Lars Hellman är professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Sedan flera år tillbaka har han och hans forskargrupp arbetat för att utveckla ett vaccin mot vanliga atopiska allergier.
Med atopi menas en ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar mot ofarliga ämnen i vår omgivning, som till exempel pollen och djurdamm. Varför kroppens immunsystem gör denna feltolkning vet man inte, men när ämnet – antigenet – kommer in i kroppen börjar immunförsvaret att producera IgE-antikroppar för att bekämpa det.
–– När IgE-antikropparna möter antigenet frisätts histamin och andra ämnen som leder till kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner, förklarar Lars Hellman.

Hårt bakslag

I början av sin forskning fokuserade Lars Hellman på IgE-antikroppen som ett lämpligt mål för allergivaccinet. Tanken var att om man kunde motverka den onormalt höga produktionen av IgE, skulle man också kunna minska den allergiska reaktionen.
De första djurförsöken på mus och råtta var mycket lovande, men vaccinet visade sig ha betydligt sämre effekt när man gick vidare och testade det på hundar.
–– Detta var ett hårt bakslag, särskilt som förväntningarna var så höga, säger Lars Hellman.
Det företag som Lars Hellman startat för att påskynda utvecklingen av vaccinet lades ned. Men Lars Hellman tappade inte tron på sin idé om ett allergivaccin. Med hjälp av anslag från bland annat Vetenskapsrådet och Vinnova följer han nu ett annat hett spår.

Signalmolekyler

Idag är det inte längre IgE-antikroppen som forskningen riktar in sig på, utan istället de signalmolekyler som är inblandande i en tidig fas av den allergiska reaktionen. Produktionen av IgE-antikropparna styrs nämligen av särskilda signalmolekyler som har förmåga att både stimulera och hämma delar av immunförsvaret.
Det finns många olika sorters signalmolekyler kopplade till olika typer av allergi. Lars Hellman och hans forskargrupp har studerat flera av dem. Den signalmolekyl som särskilt fångat deras intresse är IL-33.
Det är IL-33 som triggar igång produktion av IgE-antikroppar vid atopiska eksem och allergisk astma. Vad forskarna nu gör är att ta fram en muterad och inaktiv variant av IL-33. Denna sätts samman med ett kroppsfrämmande protein, som sedan utgör den aktiva komponenten i allergivaccinet. När vaccinet injicerats i kroppen bildar immunsystemet antikroppar mot hela proteinet och därmed också mot signalmolekylen.
–– När antikroppsproduktionen mot IL-33 kommit igång hos patienten, förhindrar antikropparna att nivåerna av IL-33 blir onormalt höga. På så sätt dämpas den allergiska reaktionen, förklarar Lars Hellman.

Terapeutiskt vaccin

Effekten blir inte bestående, utan behandlingen kommer att behöva upprepas med jämna mellanrum.
–– Det här är ett så kallat terapeutiskt vaccin och är tänkt att ges till patienter som redan har sjukdomen för att lindra och minska symtomen, förklarar han.
Det kommer dock att dröja ett antal år innan ett vaccin finns tillgängligt på marknaden. Enligt planen ska vaccinet först testas på hundar i en studie under 2013.
–– Hundar har nämligen liknande problem med allergier som vi människor. De drabbas inte av astma men får ofta svåra hudproblem, säger Lars Hellman.
Om denna studie slår väl ut, blir nästa steg att lansera vaccinet på veterinärmarknaden 2014 eller 2015.
–– Genom att gå via veterinärmarknaden får vi snabbt tillförlitliga data vad gäller säkerhet och effekt. Därefter planerar vi att starta kliniska prövningar på människor. Vår förhoppning är att det runt år 2020 ska finns ett läkemedel som kan revolutionera behandlingen av personer med allergisk astma och svåra atopiska eksem, säger Lars Hellman.