Under ytan

Inne på Lögarängen, en av två simhallar i Västerås, yr vattnet rytmiskt i banorna. En förälder har somnat på läktaren i den tropiska värmen. Rickard Greijer knäböjer vid bassängkanten för att förmedla kvällens upplägg för vattenpololaget han tränar. Badmössorna nickar och försvinner ut i det azurblåa vattnet. För tio år sedan var Rickard Greijer fortfarande en av dem som nötte längder i bassängen. Han började simträna som åttaåring och bytte till vattenpolo tio år senare. Genom åren har huden kunnat klia lite efter träningspassen, men 2004 blev allt plötsligt värre.

–– Efteråt kändes det som att huden skulle spricka

–– Jag fick stora, röda fläckar på kroppen som kliade så mycket att jag klöste sönder huden. Men jag simmade på och hoppades att det var övergående.
Familjeläkaren gav Rickard Greijer allergimedicin, men hennes råd var – Sluta simma! Medicinen hjälpte inte i längden och 2010 simmade han för sista gången. Då hoppade han in i vattenpololaget eftersom det saknades en spelare vid en match.
–– Efteråt kändes det som att huden skulle spricka och då blev jag riktigt rädd.

Blev tränare

Istället axlade Rickard Greijer rollen som tränare och har motvilligt förlikat sig med att han inte kommer att simma igen. Men varför blev det så här?
–– Det handlar inte om en allergi, men har du en atopisk läggning, alltså en känslig hud, så kan det uppstå en reaktion, förklarar Anders Boman, docent och hudtoxikolog på Karolinska Institutet. Klor är bakteridödande, ett ämne som ska reagera kemiskt i kontakt med andra ämnen. I första världskriget användes till exempel klor som stridsgas. I bassängen har man dämpat reaktiviteten, men det är fortfarande ett reaktivt ämne.

Badar i kemikalier

Mille Örnmark, sakkunnig konsult på bassängbad, poängterar också att vi inte får glömma att bassängbad faktiskt innebär att vi badar i kemikalier. Men han pekar istället på de restprodukter som uppstår i klorerat vatten.
–– Klorat, dikloramin, trikloramin och olika kända och okända mikroorganismer skvalpar runt i vattnet och kan irritera huden.
Enligt Mille Örnmark är lösningen att man helt enkelt saltar bassängvattnet. Det gör att vi istället simmar runt i kemikalierna utan att de tar sig in i hudens yttersta lager. Några få badanläggningar i Sverige saltar vattnet, bland annat Husbybadet i Stockholm.
–– Att det inte är fler beror på okunskap om hur kemikalierna påverkar oss, men också på att många befintliga simhallar rent byggnadsmässigt inte tål salt. De skulle se alldeles sönderrostade ut, förklarar Mille Örnmark.

Väteperoxid

Helt klorfria bassänger är också sällsynta. Ofta rör det sig om små bassänger och istället för klor används väteperoxid med kompletterande UV-ljus för att rena vattnet. Men Mille Örnmark är skeptisk till väteperoxid. Han menar att vi åtminstone vet mer om de restprodukter som finns i klorerade bassänger.
–– Väteperoxid ger visserligen inte de restprodukter som man får av klor, men man får annat som vi ännu inte känner till eller vilken påverkan det har på oss människor.

Astma och klor

När klor blandas med organiska ämnen, som svett, urin och kosmetiska produkter, så bildas trikloramin. Det är en gas som kan irritera luftvägarna och därmed påverka astmatiker. Bättre ventilation samt att folk blir bättre på att duscha innan bad skulle förbättra situationen. Socialstyrelsen har diskuterat gränsvärden för trikloramin i svenska simhallar, men i dagsläget finns inget sådant.