Två test i kombination ger bättre astmadiagnos
Tidigare har man trott att två olika testmetoder signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling.
Mätning av koncentrationen av kvävemonoxid i utandningsluft (FeNO) är idag en klinisk rutinmetod för att bestämma graden av inflammation i luftvägarna vid astma. Sedan gammalt används också ibland räkning av eosinofila granulocyter i blod som stöd för astmadiagnos.
Dessa två metoder har tidigare ansetts signalera för samma inflammationsprocess i astma.
I den nya studien undersökte forskarna vid Uppsala universitet betydelsen av dessa två kliniskt använda inflammationsmarkörer med hjälp av information från en stor amerikansk befolkningsbaserad databas där 12 408 individer i åldern 680 år ingick.
Forskarna kunde konstatera att sambandet mellan FeNO och blodeosinofiler var mycket svagt. Istället såg de att samtidigt förhöjda nivåer av de två markörerna, oberoende av varandra, sammanföll med astmasymtom eller astmaanfall under det senaste året.
Resultaten stödjer forskarnas tes att de två markörerna representerar två olika inflammationsprocesser.
Vi föreslår därför att båda dessa mätningar genomförs i kombination för att bättre förstå inflammationen hos patienter med astma. De utgör därmed ett bättre underlag för val av rätt behandling för dessa patienter, säger Kjell Alving, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Mätning av koncentrationen av kvävemonoxid i utandningsluft (FeNO) är idag en klinisk rutinmetod för att bestämma graden av inflammation i luftvägarna vid astma. Sedan gammalt används också ibland räkning av eosinofila granulocyter i blod som stöd för astmadiagnos.
Dessa två metoder har tidigare ansetts signalera för samma inflammationsprocess i astma.
I den nya studien undersökte forskarna vid Uppsala universitet betydelsen av dessa två kliniskt använda inflammationsmarkörer med hjälp av information från en stor amerikansk befolkningsbaserad databas där 12 408 individer i åldern 680 år ingick.
Forskarna kunde konstatera att sambandet mellan FeNO och blodeosinofiler var mycket svagt. Istället såg de att samtidigt förhöjda nivåer av de två markörerna, oberoende av varandra, sammanföll med astmasymtom eller astmaanfall under det senaste året.
Resultaten stödjer forskarnas tes att de två markörerna representerar två olika inflammationsprocesser.
Vi föreslår därför att båda dessa mätningar genomförs i kombination för att bättre förstå inflammationen hos patienter med astma. De utgör därmed ett bättre underlag för val av rätt behandling för dessa patienter, säger Kjell Alving, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.