Svårt få vårdbidrag för merkostnader vid matallergi

Föräldrar med sjuka eller funktionshindrade barn har möjlighet att få så kallat vårdbidrag, ett ekonomiskt stöd för den tid då de tar hand om sina barn. Man kan även få bidrag för de merkostnader som uppstår när barnet till exempel behöver specialkost på grund av allergi eller överkänslighet. På senare tid har dock många upplevt att det blivit svårare att få vårdbidrag beviljat.

Att ha allergiska barn kan bli en dyr affär för föräldrarna. Barn som till exempel är allergiska mot mjölk eller är laktosintoleranta, måste dricka ersättningsprodukter. Dessa är ofta mycket dyrare än vanlig mjölk. En liter mellanmjölk kostar i dagsläget ungefär åtta kronor. Detta kan jämföras med en liter havremjölk som kostar cirka femton kronor, eller laktosfri mjölk som kostar runt arton kronor litern. De föräldrar som måste köpa specialprodukter får alltså en merkostnad på grund av att deras barn inte kan dricka vanlig mjölk. Den som vill få vårdbidrag som täcker denna kostnad måste skicka in en ansökan till Försäkringskassan. Det är dock inte säkert att ansökan beviljas.
– Vi har flera fall där föräldrar till sjuka barn inte fått sina merkostnader för mjölk godkända. Motiveringen är att barn som inte tål vanlig mjölk kan få ersättningsprodukter på så kallad livsmedelsanvisning via landstinget. Problemet är bara att barn som är äldre än fem sex år sällan kan eller vill dricka dessa. De föräldrar som då måste köpa alternativa produkter får alltså stå för mellanskillnaden själva, säger Eva-Maria Dufva, handläggare för vård- och socialpolitiska frågor på Astma- och Allergiförbundet.

Rättspraxis vägledande vid beslut

Det är alltså Försäkringskassan som prövar och beslutar om vårdbidrag. Tomas Sundberg är verksamhetsutvecklare på myndighetens huvudkontor.
– Vi utgår till stor del från den rättspraxis som finns när vi fattar beslut om vilka merkostnader för livsmedel som ska godkännas. När det gäller mjölk har det nyligen kommit ett vägledande beslut från Regeringsrätten. Vi menar att de ersättningsprodukter man i dag kan få via landstingens livsmedelsanvisningar, täcker behoven för dem som inte tål vanlig mjölk. Då är man inte heller berättigad till vårdbidrag för just detta. I de fall där dessa produkter inte är lämpliga för barnet, måste vi dock ta hänsyn till det när vi fattar beslut. Det är en avvägning och vi tampas med dessa frågor hela tiden, säger han.

Individuella faktorer viktiga

Tomas Sundberg känner inte igen att det har blivit svårare att få vårdbidrag beviljat. Det regelverk som finns har inte förändrats på många år, och några direktiv om att göra hårdare bedömningar finns inte.
– Rent generellt kan jag inte säga att det har blivit svårare. Det är dock många saker som vi måste ta i beaktande när vi fattar beslut om vem som ska få bidrag. Våra beslut bygger till stor del på en individuell bedömning av varje barns situation. Vi tar bland annat hänsyn till vilken typ av allergi det handlar om, föräldrarnas uppfattning om sjukdomens svårighetsgrad, hur stora merkostnaderna är samt inte minst den medicinska bedömning som görs av läkare eller dietist. Dessutom väger vi in vad Konsumentverket anger som normalkostnad för mat till barn i olika åldrar, något som kan förändras över tid. Vårt arbete är alltså i mångt och mycket en balansgång mellan individens behov och den syn som råder i samhället om vad som ska betraktas som normala kostnader, berättar han vidare.

Olika bedömningar på olika platser

Astma- och Allergiförbundet har också sett att förutsättningarna för att få vårdbidrag, skiljer sig åt beroende på var man bor. En familj i en del av landet kan få ett helt annat beslut än en familj i en annan del, även om barnens medicinska problem ser ut att vara likadana.
– Vi tycker inte att denna skillnad är acceptabel. Den visar att de grunder som bedömningarna görs utifrån är osäkra och otydliga. Om skillnaderna blir så stora, kanske det finns en för hög grad av frihet i beslutsfattandet, säger Eva-Maria Dufva.

Felaktiga beslut kan överklagas

På Försäkringskassan känner man till detta problem, men menar att det är svårt att få det lika överallt. Det beror bland annat på det faktum att bedömningarna till stor del görs utifrån individens behov.
– Vi strävar så klart efter att det ska vara samma praxis oavsett var i landet besluten fattas. Det är dock inte lika enkelt att fatta beslut i dessa frågor, som det är när det till exempel gäller barnbidrag. Det är många faktorer som ska vägas samman och barnens behov och sjukdomsbild ser sällan exakt likadana ut. Visst önskar vi att den vägledning som finns för hur vårdbidrag ska hanteras var tydligare. Vår ambition är också att göra nödvändiga uppdateringar. Tyvärr har vi inte riktigt hunnit med det. Sen är det viktigt att veta att ett beslut alltid kan överklagas om någon anser att vi har fattat det på felaktiga grunder, säger Tomas Sundberg.

Tydligare regelverk önskvärt

På Astma- och Allergiförbundet välkomnar man att den vägledning som finns kan komma att uppdateras. Samtidigt har man förslag på ytterligare förändringar.
– Vi anser att formuleringarna i vägledningen för vårdbidrag måste förtydligas, så att de familjer som berörs får sina merkostnader godkända. Med det regelverk vi har i dag blir det lätt så att ingen tar ansvar för att ersätta de merkostnader som uppstår. Vi anser också att Konsumentverket borde få i uppdrag att ta fram schablonkostnader för alla typer av livsmedel. Som myndighet bör de också vara tydliga med att kostnaderna för specialkost kan variera från familj till familj. Jag tror att detta kan underlätta besluten för vårdbidrag och också vara till stor hjälp för våra medlemmar, avslutar Eva-Maria Dufva.

Här hittar du med information om ansökan om vårdbidrag

Text Niclas Samuelsson