Sommarläger med en fri känsla

–– Det viktigaste är att det ska kännas tryggt och roligt att vara på lägret. Många kommer tillbaka år efter år och intresset för att vara med är stort, och det är ju ett gott betyg, säger Ingalill Bjöörn som är lägerchef och ordförande i Astma- och Allergiförbundet.
Detta läger, som vi besöker sommaren 2012, är det 25:e i ordningen. Ingalill Bjöörn har varit ansvarig för samtliga.
–– Allt började när mina egna barn var små. Ett av dem var hyperallergiskt så det var många aktiviteter som vi inte kunde göra, och att skicka iväg dem till ett vanligt läger kom inte på fråga. Då hittade jag andra föräldrar i samma situation och vi ordnade ett specialanpassat läger tillsammans, säger Ingalill.
Sedan har lägret växt till en viktig del av Astma- och Allergiföreningen i Värmlands län och den här gången har lägret 66 deltagare varav 39 är barn.
–– Intresset växer och i år har vi tyvärr fått säga nej till några barn. Det här året är vi också ovanligt många ledare, hela 16 personer. Det beror på att vi skolar in några av deltagarna som varit med i många år och har växt ur lägret men ändå vill komma. Det känns väldigt kul och dessutom betryggande för lägrets framtid, säger Ingalill glatt.

Olika matstationer

De senaste 14 åren har lägret varit förlagt till Sandvikengården i Brunskog några mil öster om Arvika. Personalen här har blivit bra på att hantera de särskilda behov som astma- och allergilägret har. Lokalerna städas extra noga i förväg och sådant som mattor, blommor och dukar plockas bort. Gräsmattan klipps en vecka innan lägret och i ett förråd på vinden förvaras en uppsättning grytor och andra köksredskap som är lägrets egna – allt för att hålla gården så fri från allergener som möjligt.
Kocken, anställd vid Sandvikengården, har fått lära sig att laga mat som fungerar och målet är att så många som möjligt ska kunna äta samma mat. Men serveringsrummet är också indelat i stationer med mjölk-, gluten-, och laktosfri mat samt en där maten passar alla andra på lägret.
Stor ordning och reda alltså men serveringspersonalen berättar att många av barnen ändå frågar i början om det verkligen är helt okej för dem att äta maten, av gammal vana.
–– Genom alla åren har vi klarat oss från några allvarliga reaktioner hos barnen. Vi har alltid en allergisjuksköterska med, men hennes uppgift blir främst att plåstra om diverse sår när någon har ramlat eller så, precis som vid vilket läger som helst, säger Ingalill.

Tälta på en ö

Ute möter vi glada barn som är på väg till någon aktivitet eller som leker vid exempelvis gungorna. På gräsmattan förbereds för sumobrottning, inne i en kyrka pågår en danslektion och i ett stort rum finns massor av pysselgrejer där man kan sitta och skapa när man känner för det.
Nere vid stranden fylls sjön plötsligt av kanoter, i dem sitter de äldre lägerbarnen som har spenderat den gångna natten i tält ute på en ö.
–– Det var jättekul, vi har grillat, badat och sovit i tält, säger Majali Ideström, 11 år som nyss har paddlat tillsammans med kompisen Linn Lybeck.
De gillar det här lägret för att man får vara med kompisar och hitta på saker.
–– Det är som ett vanligt läger men det passar alla. Jag skulle inte kunna åka på ett vanligt läger för de skulle inte kunna fixa med maten där på samma sätt, säger Linn.

Trygg miljö

Barnen är mellan fem och sjutton år och de som är under åtta måste ha förälder med sig – men även äldre barn får såklart ha mamma och/eller pappa med om de vill det.
–– Alla är inte så tuffa att de vill åka utan en förälder, de flesta tar mediciner och är kanske inte vana att sköta den biten själva. Många av de här barnen lever med en strikt diet och med ett ständigt ifrågasättande kring huruvida olika aktiviteter är säkra för dem eller inte, och därmed blir de så klart osäkra i nya miljöer, säger Ingalill.
I lägrets allergisanerade och trygga miljö kan barnen dock lära känna andra vuxna som de kan lita på. Och när de också får träffa andra barn som har det som de själva, ger det en inre styrka, menar hon.

Nya vänner

En som skriver under på det är Agnes Karlsson Fraenki, 16 år. Hon är med på lägret för sjätte året, och i år för första gången som ledare.
–– Lägret har betytt hur mycket som helst för mig. Det har varit så bra att träffa andra som är i samma situation, för då inser man att inte är ensam. I skolan får jag alltid gå in i köket och hämta min specialmat, men här är man precis som alla andra, säger Agnes.
Hon är allergisk mot allt från pälsdjur till frukter men hennes kraftigaste allergi är mot mjölkprotein. Den allergin innebär att hon till och med reagerar mycket starkt om hon skulle få en liten skvätt mjölk på kroppen. I hennes skola finns ingen med den allergin, här på lägret är de tre. På lägret har hon hittat nya vänner som hon umgås med även hemma på fritiden och det har stärkt henne mycket, menar hon.
–– När jag var mindre var jag väldigt blyg och osäker. Jag kände mig otrygg utan mina föräldrar och hade väldigt svårt att lita på andra människor, men nu litar jag mycket på folk, säger hon.

Tuff vardag

Föräldrarna som är med på lägret är antingen ledare eller med bara som stöd till sitt barn och för att koppla av. Vardagen med ett svårt allergiskt barn i familjen kan vara tuff många gånger. Ofta krävs planering långt i förväg för de flesta aktiviteter och så finns oron för nästa allergireaktion alltid där.
Många föräldrar upplever också fortfarande en stor oförståelse och ibland dålig hänsyn till barnen. Därför är det värdefullt även för föräldrarna att ha möjlighet under en vecka att koppla av med lagad mat, i fridfull miljö med människor som har det ungefär på samma sätt, menar Ingalill.

Fantastisk vecka

I köket har Susanne Jonasson fullt upp med att förbereda dagens lunch. Hennes 14-åriga dotter Josefine är också hon kraftigt allergisk mot mjölkprotein och många andra födoämnen. Därmed har Susanne och hennes man blivit experter på allt från att lusläsa innehållsförteckningar till att hålla koll på nya och användbara produkter på marknaden.
–– Tillsammans med Ingalill är jag ansvarig för alla inköp och så turas jag och min man om att arbeta i köket under hela lägret, säger hon.
Hon värdesätter umgänget med andra föräldrar, inte minst för att de kan utbyta recept och tips på produkter som funkar att använda.
Efter en dag i lägerköket, som sträcker sig från tidig morgon till kvällen, är hon dock ganska mör och trött.
–– Men för barnens skull, att de ska kunna få den här fantastiska veckan varje år, är det helt klart värt allting, säger hon med ett leende.