Satsa på starka ben

Obehandlad glutenintolerans, långvarig kortisonbehandling, brist på d-vitamin och för lite kalcium i kosten hör till de faktorer som ökar risken för att drabbas av benskörhet. Om du hör till riskgrupperna, finns det saker du kan göra för att stärka ditt skelett.

För att vårt skelett ska behålla sin styrka pågår en ständig omvandling och uppbyggnad av benstommen. Risken för benskörhet är större för bland annat de som har odiagnostiserad glutenintolerans, är fysiskt inaktiva och för de som behöver medicinera med höga doser kortison eller som på grund av matallergier får i sig för lite kalcium.
Osteoporos, som är den medicinska termen för benskörhet, delas in i två typer: primär respektive sekundär osteoporos. Vid primär osteoporos är benskörheten en naturlig följd av hög ålder eller på grund av de hormonförändringar som uppstår hos kvinnor i samband med klimakteriet.
När benskörheten beror på någon sjukdom eller av läkemedel kallas den sekundär osteoporos.
Den vanligaste orsaken till sekundär osteoporos är behandling med glukokortikoider, det vill säga kortisonpreparat. Kortisonet påverkar benstommen negativt på flera olika sätt. Dels minskas tarmens förmåga att tillgodogöra sig kalcium, dels hämmas benbildningen. Samtidigt ökar kortisonet också nedbrytningen av ben i kroppen. Därför kombineras ofta kortisonbehandling med bifosfonater, som är läkemedel som hjälper kroppen genom att hämma nedbrytningen av skelettet.

Motion har god effekt

Motion har i undersökningar visat sig förebygga benskörhet effektivt. Vuxna som motionerar har större benmassa än vuxna som inte gör det. Framför allt är det så kallad viktbärande motion, och motion med hopp och stötar, som får benmassan att öka i de ben där belastningen är som störst. Övningar som innehåller hopp gör därför till exempel att man ökar benmassan i höfterna och lårbenshalsen, men styrketräning och löpning har också positiv effekt. Träning som inte belastar kroppen, som simning och cykling, har däremot mycket liten påverkan på benmassan.

Varför blir glutenintoleranta bensköra?

– Många glutenintoleranta är väldigt smala och lågviktiga, förklarar Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet, och den faktor som har störst betydelse för bentätheten är just kroppsvikten. Är man mager behöver man gå upp i vikt– och få ett totalt sett bättre näringsupptag. Storleken är också en av orsakerna till att män, som vanligen har grövre skelett med större dimensioner och tjockare hölje har lägre risk att bli bensköra än kvinnor. Sedan finns det ärftliga aspekter också, och har man haft turen att få ett gott arv tål man lite mer av de negativa faktorerna utan att få problem.

Hur mycket kortison är skadligt för skelettet?

Enligt Kristina Åkesson brukar man säga att tablettdoser på 5 mg/dag i över tre månader utgör en risk.
– Men det är stor individuell känslighet. Vissa förefaller tolerera höga doser bra, medan andra gör det sämre. Det är svårt att mäta resultaten, då det är så många andra faktorer som spelar in också, till exempel ålder, kön, om man är rökare och vad som ligger bakom kortisonbehandlingen.

Påverkar inhalerat kortison benstommen?

– Om man inte tar väldigt höga doser inhalerat kortison är det ingen risk, eftersom det bara verkar lokalt i lungorna och inte kommer ut i blodet säger Ylva Pernow, docent i endokrinologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Om man däremot tar så höga doser att man får andra kortisonbiverkningar är det inte osannolikt att det också påverkar benstommen.

Så om man vet med sig att man hör till någon av riskgrupperna, bör man äta kalktillskott då?

– Ja, det bör man göra, säger Ylva Pernow. Om man är allergiker och undviker något i kosten som gör att man inte får i sig alla näringsämnen måste man se till att man får i sig dem på annat sätt. Har man ett bristande kalciumintag ökar kroppen sin hormonproduktion i bisköldkörtlarna. Då sparar man på kalcium i njurarna, men lånar också kalcium av skelettet. Man får inte lågt kalcium i blodet, det godkänner inte kroppen, så den kompenserar bristen på kalcium på skelettets bekostnad.
– Om man har låga D-vitaminnivåer kan man inte tillgodogöra sig kalcium i kosten, då kan man behöva extra tillskott av vitamin D, förklarar Ylva Pernow. Det viktigaste sättet att bilda d-vitamin är genom solljuset. Under vinterhalvåret är vi beroende av vitamin D från kosten till exempel från mejeriprodukter och fet fisk. En sjuk astmatiker som håller sig inomhus eller undviker mjölk för att den upplever det som slembildande kan därför behöva ta extra d-vitamin för att förbättra kalciumupptaget, säger hon.

Spelar det någon roll i vilken form man äter kalciumet och finns det något sätt att optimera upptaget?

– Det är alltid bättre att få sig näringsämnena via kosten, det är ju så det är tänkt. Men de tillskott vi har fungerar väl. Däremot är det så att om man på grund av sjukdom inte tar upp vare sig läkemedel eller näringsämnen från maten i tarmen så är det inte säkert att man tar upp tillskottet bra heller. De doser man ger är vanligen tillräckliga för de flesta, och det finns ingen vinst i att överdosera kalcium. En del kan bli förstoppade av kalktillskott, och jag har haft patienter som klarat hälsokostprodukter bättre än de traditionella kalktillskotten, berättar Ylva Pernow.

Hur svårt är det för kroppen att reparera en uppkommen benskörhet?

– Det är absolut inte kört, säger Ylva Pernow. Det finns läkemedel som förbättrar bentätheten och skyddar mot frakturer. Men det är också viktigt att man om man har risk för benskörhet lever ett aktivt liv där man belastar skelettet, rör sig och tränar sin balans för att minska risken att falla. Och det är också viktigt att man behandlar grundsjukdomen bakom, för vi vet att också den kroniska inflammation som är en del av svår astma är skadlig för bentätheten, säger Ylva Pernow. Har man lungbesvär som gör det svårt att motionera och samtidigt inte dricker mjölk får man ju dessutom flera negativa faktorer som samverkar. Man får se till helheten och försöka minimera riskerna. Men det är också viktigt att inte skuldbelägga sig själv om man får de här problemen, säger Ylva Pernow.
Det mest effektiva mot benskörhet är att äta kalkrik mat. Om man dricker 1-2 glas mjölk om dagen kommer man upp i de cirka 800 miligram om dagen som kroppen behöver.
Om du har födoämnesallergier kan du titta i tabellen för att välja vad du ska äta för att få i dig tillräckligt med kalcium. Rekommenderat dagligt intag för män och kvinnor i vuxen ålder är cirka 800 mg.

Ät allsidig kost

  • Om du inte kan äta mjölkprodukter, ät andra födoämnen som innehåller mycket kalcium.
  • Undvik att väga för lite
  • Undvik d-vitaminbrist, framför allt under det solfattiga vinterhalvåret
  • Rök inte.
  • Drick måttligt med alkohol.
  • Ta dig tid att motionera.
  • Öva upp din balans.

Källor: Läkemedelsverket, osteoporosdoktor.se, Riksföreningen Osteoporetiker. Faktagranskning:Ylva Pernow, Karolinska universitetssjukhuset.

Livsmedel mängd kalcium per 100 g

broccoli 62 mg
mjölk (3 % fett) 120 mg
svarta vinbär 70 mg
vitkål 40 mg
nässlor 490 mg
fryst spenat 170 mg
kikärtor (konserverade) 68 mg
apelsin 41 mg
sojabönor (kokta) 73 mg
sardiner 191 mg
havremjölk (berikad) 120 mg
räkor 63 mg
pumpafrön 43 mg
solrosfrön 116 mg
torkade fikon 144 mg
kakao 105 mg
ägg 52 mg

Tabell, källa Livsmedelsverket

Recept Susannah Elers

Senaste artiklarna