Samarbete ger bättre astmavård

En gång i månaden träffas ledamöterna i Nationella programrådet för astma och KOL. Från Astma- och Allergiförbundet medverkar ombudsman Eva-Maria Dufva.
– Patientorganisationerna har fått en helt ny roll i det här samarbetet jämfört med hur det varit tidigare. Det är väldigt  bra att vi får vara med och påverka, och föra fram vad som är viktigt ur vårt perspektiv.
Programrådets arbete utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL som kom hösten 2015. Syftet med riktlinjerna är att göra det enklare för sjukvården att ge rätt behandling till patienterna. Målet är att de ska få en tidigare diagnos, hjälp till bättre sjukdomskontroll och regelbunden uppföljning.
Kortfattat kan man säga att rådets uppgift är att koka ned riktlinjerna till verktyg som kan användas i sjukvårdens verksamhet, förklarar Eva-Maria.
– Vi vill till exempel att de validerade frågeformulären ACT och CAT ska användas i större utsträckning än i dag. De är till stor nytta för astmapatienter genom att de ökar möjligheten att bedöma och kontrollera symtom. Vi kommer också att ta fram en behandlingsplan som ska underlätta vardagen för personer med astma.

Många goda exempel

Behovet av bättre samverkan mellan olika professioner i vården är något programrådet pratar mycket om enligt Eva-Maria. En lathund för vilka kompetenser som behövs och hur det här samarbetet kan gå till är snart klar.
– Den kommer att presenteras på en workshop för vårdpersonal och beslutsfattare i vår.
Eva-Maria ser de certifierade astma/KOL- och allergimottagningar som finns i region Skåne och på andra håll som ett gott exempel på hur mottagningar i primärvården kan arbeta.
– Vår förhoppning är att fler vårdcentraler anammar hela konceptet med kvalitetssäkring och certifiering. Mindre vårdcentraler har ju inte samma möjligheter, men de kan ta arbetet stegvis och kanske börja med spirometri, ACT och CAT.

Landstingen långsamma

Våren 2016 frågade Astma- och Allergiförbundet och Riksförbundet HjärtLung samtliga landsting om de har en plan för hur implementeringen av de nationella riktlinjerna ska gå till. Viljan att införa riktlinjerna fanns, men enbart 6 av 20 landsting hade budgeterat för att göra det praktiskt möjligt.
– Det är oroväckande att så få hade en tidsplan för införandet, men vi hoppas att de förstår hur viktigt detta är.
På flera håll, bland annat i Uppsala, har det bildats regionala programråd för astma och KOL. Även där har patientrepresentanter möjlighet att medverka och påverka, berättar Eva-Maria Dufva.
– Det är väldigt positivt. Astma- och Allergiförbundet arbetar också för att få en nationell strategi även för allergivården. Vi har uppvaktat socialminister Gabriel Wikström och berättat att behovet är stort och att många inte får rätt behandling idag.

Fakta
I Sverige beräknas tio procent av befolkningen ha astma och en halv miljon ha KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Det gör astma och KOL till två av landets största kroniska sjukdomar.

ACT – asthma control test, frågeformulär för bedömning av astmakontroll.
CAT – COPD assesment test, frågeformulär för bedömning av hälsostatus vid KOL