Så slipper du spotta i glaset

Hopsnörd strupe, eksem och kliande slemhinnor? De flesta av reaktionerna mot alkoholhaltiga drycker bottnar inte i själva etanolen. Allergia listar de vanligaste allergiproblemen med alkohol – och hur du löser dem.

Äntligen fredag! Efter en lång arbetsvecka får du lov att sjunka ned i favoritfåtöljen med en god bok, fluffiga tofflor och ett gott glas vin för en stund av total avkoppling…
… tills du känner hur det börjar klia längs halsen, hur luftrören drar ihop sig, hur andhämtningen börjar pipa.
Om du känner igen dig tillhör du det digra antal svenskar som får allergiska reaktioner av alkohol. Tråkigt – men det finns hjälp att få. Framför allt om du vet exakt vad det är som får dig att må då-ligt. Det är nämligen ovanligt att man är allergisk mot själva alkoholen, etanolen, i sig. Oftast är problemet en eller flera av de övriga beståndsdelar som gömmer sig inuti dryckerna.
Idag finns tyvärr ingen lagstiftning som kräver innehållsförteckning på alkoholhaltiga drycker, till skillnad från övriga typer av livsmedel. Däremot måste ingredienser som man ”vet” kan orsaka al-lergiska reaktioner redovisas på förpackningen. Inom EU finns därför en särskild lista med denna typ av produkter och ämnen.
Så vad är lösningen för att man ska kunna ta sig det där goda glaset? Faktum är att en förebyggande antihistamintablett kan råda bot på flera av problemen. I övrigt gäller det helt enkelt att läsa på och att vara extra försiktig när man prövar nya drycker, särskilt om de kommer från områden utanför EU.

Riskabla ämnen – och hur du förhindrar allergiska reaktioner

SULFIT
Sulfit bildas naturligt under jäsningen av vin och tillsätts dessutom för att bland annat motverka bildandet av bakterier och mögel, avbryta jäsningsprocessen och förhindra dålig lukt. Rött vin har längre hållbarhet, därför tillsätts mindre sulfit. Söta, vita viner sägs ha den lägsta sulfithalten – dock visar tester från Livsmedelsverket att röda och vita viner oftast har ungefär samma sulfithalt.
Problem: Sulfit kan få luftrören att dra ihop sig.
Lösning:
Förebygg med en ofarlig antihistamintablett.
Sulfit avtar ju äldre vinet är. Ju äldre vin, desto mindre reaktion – en bra anledning att välja dyrare och lyxigare viner.

HISTAMIN
Histamin bildas i vin när aminosyror bryts ned i jäsningsprocessen. De kan finnas i allt vin, men är dock vanligast i rödvin – särskilt i de viner som har lagrats länge på gamla fat.
Problem: Astmaliknande besvär, huvudvärk, eksem.
Lösning:
Välj yngre viner.
Undvik rödvin.
En förebyggande antihistamintablett kan göra att du slipper reaktionen.

TANNINER
Tanniner kallas också garvsyreämnen. De kommer från druvskalen i vinframställningen och/eller fatlagringen och kan ge upphov till migrän. Dessa ämnen finns främst i röda viner och andra mörka drycker.
Problem: Utslag, migrän.
Lösning:
Välj vita viner.
Undvik rödvin, whisky, cognac och andra mörka drycker.

FÄRGÄMNEN
Likörer, brännvin, så kallade bitters och färdigblandade drinkar innehåller ofta färgämnen. Vanlig-ast är sockerkulören E150, som tillsätts i bland annat konjak, whisky och rom och det röda färgäm-net karmin,, som används till bland annat röda bitters och cocktailbär.
Problem: Hudutslag, snuva, astmaanfall.
Lösning:
Undvik kraftigt färgade alkoholdrycker.
Läs på etiketten, i den mån det framgår, eller kontakta tillverkaren.
Även här kan antihistamin hjälpa.

KININ
Kinin utvinns ur barken på kinaträd och tillsätts för sin bitterhet i vissa aperitifviner samt i tonic och andra bittra läskedrycker – och även i grapefrukt.
Problem: Kan orsaka svårighet att andas samt svullnad runt munnen eller i ansiktet.
Lösning: Läs på etiketten och välj bort kininprodukter.

GLUTEN
Vid destillering, till skillnad från bryggning, utvinns inte proteinet ur spannmål. Därför innehåller konjak, whisky, rom och vodka inte gluten. Öl tillverkas däremot vanligtvis av kornmalt och andra råvaror med hög glutenhalt. Men – det finns vissa typer av öl som bryggs av majs, ris, socker, stär-kelse eller durra. Ibland tillsätts dock en liten mängd korn när ölet bryggs på majs, så det säkraste är att kontakta tillverkaren och höra sig för innan man häller upp!
Lösning:
Glutenfri öl.
Porter innehåller inte gluten, om det inte är överjäst öl så som Guinness stout, där halten är extra hög.
Gluten i maltdrycker är en rejäl broschyr från Livsmedelsverket angående glutenhalter i olika sor-ters öl. Finns på nätet – googla.

ÄGG OCH LAKTOS
I vissa viner används ägg och mjöl som klarningsmedel. Efter årgång 2012
ska det framgå på flaskans etikett huruvida det kan finnas spår av ämnena i vinet. Laktos finns även i gräddlikörer och milk stout (öl), dock är halterna så små att det enligt Systembolaget inte bör or-saka problem för laktosintoleranta.
Många laktosintoleranta tål laktos sämre än vanligt just när de dricker alkohol och laktostabletter fungerar sämre eller inte alls i samband med alkohol.
Lösning:
Läs på etiketten huruvida vinet innehåller spår av laktos. Var försiktig med viner äldre än årgång 2012.
Välj öl (ej milk stout). Säkrast är den öl som är bryggd endast på malt, humle, jäst och vatten.

Text Kristin Helgesson Svenske Foto Colourbox