Så lindrar du besvären

Nu är årets pollensäsong här. För cirka 20 procent av befolkningen innebär detta att det är dags att ladda upp med näsdukar, tabletter, nässpray och ögondroppar. Här kan du läsa allt om medicinering vid pollenallergi.

Att skilja pollenallergi från en långdragen förkylning kan vara svårt. Många av symtomen är snarlika, som till exempel rinnande snuva och täppt näsa. Om man misstänker att man är allergisk mot pollen kan man pröva antihistamintabletter eller nässpray med kortison. Båda finns att köpa receptfritt i mindre förpackningar
– En vanlig förkylning påverkas inte av antihistamin, så om symtomen lindras handlar det sannolikt om pollenallergi. Kortisonspray däremot dämpar inflammation i nästan oavsett vad som orsakar svullnaden, och kan ha effekt även vid förkylning, förklarar Linda Curstedt.
Hon är specialistläkare i allergisjukdomar på Astma- och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Mottagningen är knuten till Praktikertjänst.

Börja medicinera någon vecka innan säsongen drar igång

Flytande säsongstart

A och O vid behandling av all pollenallergi är att man ska börja medicinera med antihistamintabletter eller kortisonspray någon vecka innan säsongen drar igång. Det tar nämligen tid innan medicinerna får full effekt.
Problemet är att det är svårt att veta exakt när det är dags att börja. Vanligtvis börjar björkpollensäsongen i mitten eller slutet av april, beroende på var i landet man bor, medan pollen från al och hassel kan dyka upp redan i mars. Gräspollen brukar ha sin peak kring midsommar.
De senaste årens milda vintrar har gjort att pollensäsongen startar allt tidigare, ibland flera veckor före normaltid.

Viktigt ligga steget före

Linda Curstedts råd är att försöka ligga steget före så gott det går. Ett sätt är att börja medicinera ungefär när löven slår ut om man är allergisk mot pollen från lövträd. Man kan också följa pollenrapporteringen, till exempel via Naturhistoriska riksmuseets webbplats, pollenrapporten.se, eller appen Pollen som man kan ladda ner via webbplatsen.
– Det är bättre att komma igång med sin medicinering lite för tidigt än för sent. Därefter är det viktigt att man fortsätter att medicinera varje dag under hela säsongen oavsett hur man mår. Även om man känner sig bättre någon dag ska man alltså fortsätta med medicinerna, betonar hon.

Behandling i olika steg

Barn och vuxna med pollenallergi behandlas på samma sätt. När det gäller barn kan dock doserna vara annorlunda. Vid behandling av pollenallergi används läkemedel med antihistamin, kortison eller kromoner i olika kombinationer. I vissa svårare fall är allergivaccination, så kallad hyposensbehandling, ett alternativ.
Linda Curstedt förklarar hur den så kallade behandlingstrappan vid pollenallergi ser ut – från lindriga till svåra besvär.
– Man startar med 1 antihistamintablett per dag eller nässpray med kortison. Om effekten uteblir kombinerar man de två preparaten. Får inte heller detta tillräcklig effekt ökar man dosen av antihistamin till 2 tabletter per dag i kombination med nässpray med kortison, berättar hon.

Pröva sig fram

Har man mest besvär från ögonen kan man ta antihistamin i form av ögondroppar. Som ett alternativ kan man använda ögondroppar som innehåller kromoner.
– Det finns också nässpray med kromoner, men dessa har inte lika bra effekt som kortisonnässpray, förklarar Linda Curstedt.
Hon rekommenderar att man prövar sig fram och ser vilka receptfria preparat som fungerar bäst i det enskilda fallet. Antihistamin brukar hjälpa inom en timma, medan preparat med kortison och kromoner verkar först efter några dagar.
– Rinner och kliar näsan och ögonen fortfarande efter ett par veckors regelbunden användning bör man att ta kontakt med sin vårdcentral för att diskutera den fortsatta behandlingen. Det ska man också göra om man får astmabesvär, betonar hon.

Skydd i näsan

En annan receptfri produkt som kan minska besvären vid pollenallergi är en nässpray med cellulosapulver från tall. Pulvret har testats i en studie vid Göteborgs universitet. I studien konstaterades att de allergiska näsbesvären klart förbättrades hos de deltagare som använde cellulosapulvret, jämfört med en kontrollgrupp som fick en overksam substans.
Forskarnas förklaring är att cellulosapulvret bildar en mekanisk barriär i näsan som hindrar allergenerna från att nå nässlemhinnan. På så sätt triggas inte den allergiska reaktionen igång.
Mats Holmström, specialistläkare i öron-, näsa- och halssjukdomar, tillika adjungerad professor vid Karolinska Institutet i Stockholm, anser att cellulosapulver är ett receptfritt preparat som man kan pröva vid pollenallergi.
– Det finns även andra liknande receptfria emulsioner som också har vetenskapligt stöd, säger han.

Kortisonkur och vaccination

För att komma till rätta med symptomen vid pollenallergi behövs ibland kortison i tablettform. Det handlar då om receptbelagd medicin som patienten får under fem dagar. Denna kur kan upprepas ytterligare någon gång under säsongen. Om man har astmabesvär skriver läkaren även ut läkemedel mot detta.
– Sista steget i behandlingstrappan är allergivaccination. Detta kan vara aktuellt för patienter som har svåra besvär trots användning av receptfria och receptbelagda mediciner, säger Linda Curstedt.
Behandlingen ges vid specialistmottagningar. Det finns vaccin mot pollen från lövträd och gräs, och det går att vaccinera sig mot olika slags pollen samtidigt.
– Alla kan dock inte vaccinera sig. Det gäller till exempel personer som lider av någon annan allvarlig immunologisk sjukdom, allvarlig hjärt-kärlsjukdom eller svår astma. Är man gravid ska man inte heller påbörja en vaccination. Däremot kan man fortsätta om man startade behandlingen innan man blev gravid, förklarar Linda Curstedt.

Långvarig behandling

Allergivaccination handlar inte om en enda spruta, utan om en flerårig behandling. De första månaderna får patienten en spruta varje vecka med små mängder av det allergiframkallande ämnet. Dosen trappas upp efterhand. När man nått full dos ges sprutorna varannan månad under tre till fem år.
Vaccination mot gräspollenallergi kan även ges i tablettform. Då tar man en tablett om dagen i tre år.
– Vissa patienter blir helt besvärsfria efter allergivaccinationen, men rent generellt kan man säga att målet är att patienten efter behandlingen ska kunna klara pollensäsongen med hjälp av vanliga receptfria läkemedel, förklarar Linda Curstedt.
Hon berättar att för många patienter kvarstår behandlingseffekten under lång tid. För vissa patienter varar effekten livet ut.

Råd till gravida

Många kvinnor med pollenallergi vet inte om de vågar använda sina mediciner under graviditeten. Men överläkare Mats Holmströms råd är att fortsätta precis som vanligt.
– Forskning har visat att dagens moderna astma- och allergimediciner inte påverkar fostret negativt. Medicinerna är också säkra att använda under amning, säger han.
Mats Holmström betonar att det är viktigt att inte undermedicinera under graviditeten, både för att själv må så bra som möjligt och för att skydda fostret.
– Om kvinnan inte tar sina mediciner kan hon få ökad nästäppa och försämrad andning på natten, vilket leder till nedsatt livskvalitet med ökad dagtrötthet och sämre prestationsförmåga, säger han.
Mats Holmström förklarar att risken för sömnapné också ökar, det vill säga upprepade andningsuppehåll, något som kan påverka syretillförseln till fostret. Lider kvinnan även av astma kan underbehandling av pollenallergin leda till att astmasjukdomen försämras.
– Tyvärr är inte alla läkare uppdaterade om de nya forskningsrönen. Personalen på apoteken känner inte heller alltid till dessa. Det gör att gravida kvinnor kan få olika råd beroende på vem de frågar, menar Mats Holmström.
Också texten i FASS skapar förvirring. Enligt Mats Holmström är formuleringarna försiktiga i överkant.
– Man litar för mycket på texterna och glömmer att de är skrivna av läkemedelsföretagen. Syftet är mera att gardera sig än att informera patienterna, menar Mats Holmström.

Recept Barbro Falk Foto Barbro Wickström/Colourbox

Relaterade artiklar

Senaste artiklarna