Promenad bland pollen och partiklar

Parker och alléer gör staden skönare enligt de flesta. Men kanske är björkar och stadstrafik inte en helt lyckad kombination? Nu vill forskarna veta hur avgaser och pollen tillsammans påverkar luftvägarna.

Under våren kommer 40 göteborgare och 40 Umeåbor gå omkring med en mätare på jackan. De små plastdosorna ska registrera hur mycket och vilken sorts pollen respektive ämnen från avgaser, som personerna utsätts för i sin vardag. Testpersonerna, som alla har pollenastma, kommer att genomgå en mycket noggrann undersökning av luftvägarna, dels direkt efter mätningarna och dels under senhösten då pollenperioden är över. De ska också föra dagbok över hur de mår.
–– Det ska bli jättespännande att göra den här studien, eftersom det är första gången någon undersöker sambandet mellan pollen och avgaser så här noggrant, säger Anna-Carin Olin, som är professor vid institutionen för Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin, och den som leder forskningsprojektet.

Faktiska data
Att bilavgaser förvärrar pollenastma är forskarna ganska säkra på, men de vet inte varför. I tidigare studier har man inte haft möjlighet att använda data från den luft som testpersonerna andas in i verkliga livet. I stället har man använt uppgifter från fasta mätstationer i staden, eller utsatt personerna för luftföroreningar i laboratoriemiljö.
–– I verkligheten är exponeringen mycket mer komplex. Olika ämnen i bilavgaserna förflyttar sig olika långt, och kombinationen av ämnen kan skifta kraftigt i olika stadsdelar, liksom pollenhalterna kan variera. Därför är vi väldigt glada att våra forskarkollegor i Umeå hjälper till med studien, så att vi får med testpersoner i så många olika stadsmiljöer som möjligt.

Lika illa?
Eftersom man inte vet exakt vad det är i avgaserna som förvärrar pollenastman, vill forskarna kartlägga vilka halter av kväveoxider, ozon, små sotpartiklar och polyaromatiska kolväten som testpersonerna utsätts för. Därför krävs två olika dosor, en som bärs under sju dagar, och en som ger ett lite störande ljud ifrån sig och därför bara används under en dag.
–– Vi vill reda ut hur kombinationer av pollen och avgasämnen tillsammans påverkar luftrören. Dessutom vill vi veta om det spelar roll att man andas in pollen och avgaser samtidigt, eller om det är lika illa att först utsättas för det ena och sedan det andra en stund senare.

Eget instrument
Forskarna som ska samarbeta i Göteborg och Umeå har alla ganska skilda expertområden. Utöver mer vanliga allergiforskare, ingår bland andra en atmosfärskemist, en pollenbiolog och en trafikforskare. Susanna Lohman, som ska ha hand om kartläggningen av de ämnen som mätdosorna samlar in, är yrkeshygieniker och Anna-Carin Olin, som är läkare, blir den som leder de medicinska undersökningarna av testpersonerna. Till sin hjälp har hon ett instrument som forskargruppen i Göteborg själva utvecklat.
–– Tack vare det kan vi undersöka vätskan som finns på ytan i de allra minsta luftvägarna, bara genom att låta en person blåsa i ett munstycke. Tidigare var man tvungen att föra ner ett instrument i lungorna för att ta ett prov. Den nya metoden är snabb och inte ett dugg obehaglig.
Mätinstrumentet, som har formen av en låda med slang och munstycke, har forskarna döpt till PExA, vilket står för Particles in Exhaled Air. När en person gör en kraftig utandning i munstycket fångas de mikroskopiska vätskedropparna upp på ett filter och kan analyseras.
Hos personer som har astma, allergi och andra luftvägssjukdomar är vätskans innehåll av fett och proteiner förändrat.

Bättre varning
Forskningsprojektet i Göteborg och Umeå ska pågå under två år, och Anna-Carin Olin hoppas att resultaten ska komma till praktisk nytta så snart som möjligt.
–– Jag tror att många skulle vara hjälpta av ett bättre varningssystem, med mer detaljerade pollen- och föroreningsprognoser som tar hänsyn till samverkanseffekterna. En pollenastmatiker kanske inte behöver ta cykeln genom den där allén i centrum, när luftföroreningarna är som mest skadliga. Och kanske kan stadsplanerare och landskapsarkitekter få hjälp att välja träd som inte avger så mycket pollen nära trafikleder.

Mätutrustningen
På framsidan av ryggsäcken sitter det två provtagare, en på vardera hängsle. Respektive provtagare är fäst vid en gummislang och kopplad till varsin liten pump som finns i säcken. Pumparna suger luft med ett visst flöde. I varje provtagare finns ett filter och det ena filtret fångar upp allergener (från pollen) och det andra fångar upp partiklar av en viss storlek, PM10, partiklar som är upp till 10 micrometer i diameter. Försökspersonerna ska bära med sig dessa pumpar i 24 timmar och filtren analyseras därefter och vi får ett mått på hur mycket allergener respektive partiklar de blivit exponerade för.

Projektet har fått anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.

Text Malin Avenius