Petters dagbok ger goda resultat

Dagbok förbättrar livskvaliteten för astmatiker, visar en svensk studie. Petter Johansson har fört astmadagbok och mår betydligt mycket bättre.

Det är känt att läkemedel ofta verkar vara effektivare när de används i kliniska försök än då de senare används i vardagen. Vad detta beror på är inte helt känt, men i ett försök att studera ämnet har Eva Wikström Jonsson, klinisk farmakolog vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, och hennes forskarkollegor (inom ramen för centrum för allergiforskning) låtit astmapatienter på vårdcentraler föra dagbok över sina besvär.
– Astmadagbok är väldigt ofta utnyttjat i kliniska prövningar. Syftet var att se om effekten av vanliga läkemedel kunde öka när vi efterliknande förhållandena vid kliniska prövningar, säger hon.

Jag fick in en bra rutin

Alla vårdcentraler i Stockholmsområdet bjöds in, varav 19 deltog. Vårdcentralerna fick i uppdrag att tillfråga patienter med astma. Alla vuxna astmatiker över 18, som behandlas för astma på vårdcentralen, och kan fylla i formulären, fick erbjudande att vara med. På hälften av vårdcentralerna behandlades astmatikerna som vanligt. På den andra hälften fick de instruktioner om astmadagboken av en forskningssjuksköterska, och skulle fylla i den varje morgon. De har fått mer information om sin sjukdom än vanligt, samt mer information om själva medicinen. Det ger tillfälle att reflektera över hur man egentligen mår.

Informationen en faktor

Man kan alltså konstatera att man vanligtvis inte uppnår samma goda resultat i vardagen jämfört med i den kliniska prövningssituationen på sjukhus. En faktor som spelar in är informationen, både muntlig och skriftlig. Utan något resurskrävande ingrepp i vårdcentralens vardag kan man ändå efterlikna den situationen med lite god vilja. Astmatiker går numera ofta bara på ett besök om året, då är det givetvis bra att följa upp däremellan. Det bästa med astmadagbok enligt Eva Wikström Jonsson är att den kan bidra till att man reflekterar över sin astma och sin behandling och att den är enkel att använda.
För den som vill föra astmadagbok är det enklaste sättet att fråga sin behandlande läkare om ett schema att fylla i menar Eva Wikström Jonsson. Sedan är det bra att ta med det till nästa besök hos läkare eller astmasköterska och följa upp. Eva Wikström Jonssons studie visar också att astmadagbok och utökad information ledde till ändringar i förskrivningen av medicin. Resultaten är publicerade i tidskriften Respiration.

Tydlig koppling till allergi

Med en till synes liten åtgärd kan man alltså förbättra livskvaliteten för astmatiker avsevärt på vårdcentralerna. Vid en rundringning till de vårdcentraler i Stockholmsområdet som deltagit i studien visade det sig dock att nu när studien avslutats är det ingen som fortfarande använder astmadagbok.
Allergia har istället träffat Petter Johansson, som deltagit i en annan studie, den så kallade MIA-studien på enheten för lung- och allergiforskning vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, och fört astmadagbok under två månader, med goda resultat. MIA-studien är en nordisk studie där man tittar närmare på ansträngningsastma. Han tycker att det var ett utmärkt sätt att få överblick över sin astma och sin medicinering.
Petter Johansson, som till vardags studerar till civilingenjör, ser att hans astma har en tydlig koppling till allergi, och att astman kommer när han anstränger sig. Han berättar att han hade barnastma, och att astman kom tillbaka i 21-årsåldern. Då fick han även pollenallergi.
– Det var väldigt enkelt att fylla i astmadagboken på datorn varje kväll, det tar bara en minut. Jag skrev helt enkelt in när jag tagit Bricanyl och varför. Allt som skedde hemma var väldigt enkelt, säger han.
Tack vare att han var med i studien ändrade han sin medicinering.
– Jag tog min medicin varje morgon och varje kväll. Förut kunde jag glömma ibland. Jag fick in en bra rutin. Då blev det väldigt lätt att fortsätta med de rutinerna. Efter studien satte jag mig ner med läkaren. Det var ett jättebra tillfälle att få prata med läkaren ordentligt, säger han.
Det bästa är att man får en översikt och att man får hjälp att följa upp sin astma tillsammans med kunnig personal, menar Petter Johansson. Han ökade sin medvetenhet om sjukdomen och har lärt sig hur den fungerar och förstår astmans orsak.

Den Svenska Klassikern

Petter Johansson gillar träning och är både Friskis&Svettis-instruktör, gyminstruktör och personlig tränare.
– Det är så mycket bättre nu sen studien. Förut var jag alltid tvungen att ta Bricanyl, värma upp försiktigt och sedan ta Bricanyl igen innan träning, säger Petter Johansson, som dessutom håller på att genomföra Den Svenska Klassikern.
Han är ett levande exempel på att man mår bättre i sin astma om man sköter om den. Petter Johansson anser dock att det var viktigt att ha en kunnig person att prata med och följa upp astmadagboken med. Därför tycker han personligen inte att det är tillräckligt att föra astmadagbok på egen hand.

Den som vill prova själv att föra astmadagbok, kan gå in på hemsidan www.astma.com, där finns en gratis astmadagboks-tjänst för dator eller mobiltelefon. ”Att förstå hur din astma påverkas av temperatur och pollenhalter är ett bra första steg till att få kontroll över din sjukdom – och därigenom må bättre. Genom astmadagboken kan du enkelt via webb eller SMS uppdatera och följa dina astmasymtom över tid.”
…………
Fakta/Frågorna i astmadagboken som ingick i studien om astmadagbok i primärvården, av Eva Wikström Jonsson:
1. Hur många doser har du tagit av din luftrörsvidgande medicin sedan igår morse på grund av astmasymtom?
2.Hur många doser har du tagit av din luftrörsvidgande medicin sedan igår morse för att förebygga symtom?
3. Har du vaknat senaste natten på grund av astmasymtom? ja/nej
4.Har du tagit din förebyggande underhållsmedicinering såsom ordinerats senaste dygnet?

Text Anna Olsson

Senaste artiklarna