Ökad kunskap om köttallergi

Omkring 60 personer samlades på Södersjukhuset i Stockholm för att ta del av den senaste kunskapen om köttallergi. De flesta av åhörarna deltar i en forskningsstudie där de lämnat blod och svarat på frågor som sina symtom.

Vid ”vanlig” allergi mot till exempel jordnötter kan man först få klåda i munnen innan reaktionen drar igång snabbt. Men så är det inte vid köttallergi orsakad av fästingbett, förklarar Maria Starkhammar, allergolog och överläkare på Södersjukhuset.

– Den här formen av köttallergi ger inga symtom från munhåla och svalg, och reaktionerna kommer flera timmar efter intag av kött. De vanligaste reaktionerna är nässelutslag och magproblem, men nära hälften får den svåraste sortens allergireaktion, anafylaxi.

Det har bara gått åtta år sedan amerikanska forskare såg sambandet mellan fästingbett och köttallergi. Trots omfattande internationell forskning och stora framsteg är det fortfarande mycket man inte känner till. Det finns idag ingen behandling som botar allergin.

Fyrbenta djur

Boven i dramat är inte ett protein som vid andra allergier, utan en kolhydrat som kallas alfa-gal och som finns i fästingars magtarmkanal. Det har visat sig att fästingbett kan trigga igång produktion av allergiantikroppar mot alfa-gal hos den som blivit biten.

– En förutsättning för att man ska kunna bli allergisk är att ämnet man reagerar mot inte finns i den egna kroppen. Människor och apor saknar alfa-gal. Men den här kolhydraten finns hos andra däggdjur, vilket gör att den som har allergi mot alfa-gal kan reagera om de äter rött kött. Det luriga är att köttallergiker i regel inte får reaktion varje gång de intar kött från fyrbenta djur, säger Maria Starkhammar.

För att förenkla brukar hon säga till köttallergiker att ”de kan äta allt på två ben, men inte kött från djur med fyra ben”. Även mejeriprodukter och gelatin innehåller alfa-gal. Köttallergiker rekommenderas att fortsätta inta mjölkprodukter om det går bra.

Studerar patienterna

Maria Starkhammar har träffat cirka 150 patienter med köttallergi under perioden 2009 till 2017. Hon står för den kliniska delen av ett framgångsrikt forskningsprojekt som drivs av Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

De har inte bara studerat patienternas blod utan också olika beredningsformer av kött och visat att alfa-gal finns i processat kött. Det vill säga även om man grillar kött finns alfa-gal kvar. Vidare har de studerat fästingars mage, och där kunde de 2013 hitta kolhydraten alfa-gal. Det var ett forskningsgenombrott som fick stor uppmärksamhet internationellt.

Mycket spännande forskning är på gång, berättar Marianne van Hage. Hon söker bland annat svar på varför det tar sådan tid, 2-7 timmar, innan den allergiska reaktionen drar igång.

– Det här är något som förbryllar forskare och läkare i hela världen.

Det finns ett IgE-test som kan mäta om patienter har antikroppar mot alfa-gal i blodet.

– Men vi kan inte förutspå hur svåra reaktionerna blir, säger Marianne van Hage.
Många fästingbett

Flertalet patienter har blivit fästingbitna många gånger. Varför utvecklar då inte alla som blir fästingbitna köttallergi? En ledtråd har man hittat i patienternas blodgrupper.

– Nästan alla som har köttallergi har blodgrupp A eller 0. Det beror troligen på att alfa-gal liknar blodgrupp B-molekylen väldigt mycket, så om man tillhör den blodgruppen verkar man vara mer skyddad, säger Marianne van Hage.

Framöver kommer Mariannes van Hages forskargrupp att studera fästingens proteiner närmare för att bättre förstå de immunologiska detaljerna i hur allergin triggas. De har också inlett ett samarbete med forskare i USA och Australien för att lära sig mer om varandras kliniska erfarenheter och se om symptomen skiljer sig åt i olika länder.

Stöd och information viktigt

Precis som vid andra allergier kan alfa-galkänsligheten förstärkas av olika kofaktorer, till exempel stress, alkohol, infektioner eller fysisk ansträngning. Så är det för Kidde Rydholm.

– Jag reagerar alltid likadant, ansiktet svullnar upp efter jag har ätit rött kött och samtidigt druckit vin. Det tar 4-5 timmar innan reaktionen kommer. Men jag har haft tur och har inte fått så många reaktioner. Jag tycker inte köttallergin är något större problem, det går bra att leva utan kött.

Kidde Rydholm var med och startade facebookgruppen ”Köttallergi” och var även en av initiativtagarna till mötet på Södersjukhuset.

– Det märktes att det är viktigt att för dem som drabbats av köttallergi att få prata med folk som förstår, säger hon.

Många av åhörarna på seminariet hade haft sina symtom länge innan de fick sin diagnos. Både Marianne och Maria föreläser mycket för läkare och läkarstudenter om köttallergi.

– Kanske är det så att de patienter vi har träffat bara är toppen av ett isberg. Vi måste hjälpas åt för att sprida kunskap om köttallergi så att alla får hjälp, säger Maria Starkhammar.

Lite mer fakta

• År 2009 publicerade amerikanska forskare en vetenskaplig artikel baserat på studier av personer som fått fördröjda reaktioner och anafylaxi efter intag av rött kött. Man hade upptäckt ett samband med fästingbett och allergiantikroppar mot kolhydraten alfa-gal. Teorin var att fästingar triggar allergin mot kött som innehåller alfa-gal.
• År 2013 visade Marianne van Hages forskargrupp att alfa-gal finns i fästingarnas magtarmkanal. Samma år publicerade de en artikel om att köttallergi även förekommer i Sverige. Maria Starkhammar stod för den kliniska delen av forskningen.
• Köttallergi kan ge olika typer och grader av symtom; nässelutslag, magproblem och i svåra fall, anafylaxi.
• Patienterna reagerar på kött från nöt, gris, lamm, vilt etc. Även mejeriprodukter och gelatin kan ge reaktioner. Fågel och fisk går bra eftersom dessa djur inte innehåller alfa-gal.
• De flesta av patienterna som studerats har haft många fästingbett. 40 procent över 10 bett, och många över 100 bett.
• Rekommendation är att alltid ha akutmediciner (adrenalinpenna) och antihistaminer till hands, och ta ambulans till sjukhus vid svårare reaktioner.
• Den kraftigaste reaktionen, anafylaxi, innebär att patienten får cirkulatorisk påverkan och/ eller påverkad andning.  Vid allergi mot alfa-gal ses ofta cirkulatorisk påverkan, det vill säga yrsel och svimning.
• Marianne van Hages forskargrupp, där även Maria Starkhammar ingår, har bland annat stöd från Astma-Allergiförbundets Forskningsfond.