Nytt allergitest ger fler svar

En ny sorts allergitest har tagits fram av svenska forskare. Testet beskrivs som både billigt och snabbt och kommer att ge betydligt mer information än dagens snabbtester. Men det kommer sannolikt att dröja flera år innan det finns ute på mottagningarna.

I dag finns framförallt tre varianter av allergitester: ett dyrt men känsligt test som bara mäter en känslighet i taget, ett billigt snabbtest på papper som mäter ett litet antal allergiska känsligheter, samt ett dyrt laboratoriebaserat test på glas som klarar av ett hundratal. Det nya testet är en blandning av dessa, skulle man kunna säga.
–– Vår teknik kombinerar formatet för snabbtest, som är billigt, snabbt och lättillgängligt, med en avancerad labb-baserad teknik som mäter många fler allergiantikroppar på samma gång, säger Jesper Gantelius, forskare på SciLifeLab i Solna.

Färgade prickar

Tekniken liknar den som finns i exempelvis graviditetstester och HIV-tester. Men där dessa ger en tjock linje vid positivt svar på pappret, visar det nya allergitestet resultaten i form av ett schackliknande mönster av hundratals eller tusentals prickar. Ju starkare färg pricken har, desto mer antikropp har fastnat på det allergiska ämnet i pricken. Prickmönstret scannas med exempelvis en enkel mobilkamera och analyseras sedan i ett bildbehandlingsprogram.
–– Att det är pappersbaserat innebär att flödet drivs automatiskt med kapillärkraft, det behövs inga pumpar, provet rör sig igenom pappret. Vi använder guldnanopartiklar för framkallningen vilket innebär att man kan se prickarna med ögat. Det är sofistikerade instrument, säger Helene Andersson Svahn, professor i nanobioteknik på KTH.

Tusentals svar

Den stora vinsten är att det genom ett enda blodprov kommer att vara möjligt att testa för förekomst hundratals, till och med tusentals, allergiantikroppar. I dag testar man kanske de vanligaste, kända allergiantikropparna eller för den allergi man misstänker att personen har, med risken att missa det som faktiskt är orsaken till besvären. Så där linjen i ett vanligt snabbtest visar förekomst av en viss allergiantikropp, visar prickarna på samma yta 300-400 stycken, och detta med betydligt mindre mängd dyr allergen i pappret. Klar fördel således, men vad säger prickarna om graden av allergi?
–– Det finns ofta en viss koppling mellan hur starka IgE-svar du får och hur mycket symtom du har. Men du kan få ett starkt svar utan att ha stora besvär. Så är det med de allergitester som finns i dag också. Man måste väga patientens symtom med testsvaren och kanske göra ytterligare tester. Det finns flera dimensioner av det, säger Jesper Gantelius.
I linjebaserade test finns få nivåer: negativt eller positivt, halvstarkt eller starkt. Det prickbaserade kan däremot ha till exempel en tiogradig skala. Det skulle kunna innebära att behandlingen anpassas bättre efter var på skalan man befinner sig. Ytterligare en fördel är den detaljerade informationen, berättar Jesper Gantelius.
–– I och med att vi inte behöver begränsa oss i hur många känsligheter mot olika allergener vi testar, får vi en bättre bild av allergin. En jordnöt innehåller till exempel väldigt många olika proteiner och ämnen, nu kan vi ta ut och mäta dem separat.

Mycket information –

Nackdelen är att du får väldigt mycket svar, och att det kan visa positivt trots att personen inte alltid har en symtomgivande allergi. Det kan bli jobbigare för klinikerna att hantera. De som jobbar kliniskt kommer sannolikt att behöva vänja sig vid att få mycket mer information, det är en utveckling vi går emot vare sig vi vill eller inte, inte bara inom allergiforskning, utan även inom andra sjukdomar, säger Helene Andersson Svahn.
Jesper Gantelius menar att läkarna står inför en stor utmaning framöver, i att bedöma och väga samman stora mängder provresultat med kliniska symtom under ett ofta kort patientmöte.
–– Det är en oundviklig utveckling som vi ändå tror kommer vara till stor nytta. För att kunna diagnosticera tidigare, och behandla bättre och mer individuellt.
Forskarna på Science for Life Laboratory samarbetar med företaget Thermo Fischer i att ta fram ett test anpassat till sjukvården. Det beräknas finnas på marknaden inom fem till tio år.

Text Louise Cederlöf