Ny hållning till laktos

De allra flesta med en känslighet för laktos klarar sig med en helt normal kost minus ren mjölk. Det menar läkare och kostexperter som Allergia har talat med. Man får dock inte glömma att det finns de som reagerar på mycket små mängder laktos och bör ha helt laktosbefriad kost.

Inom både primärvården och skolhälsovården i Skåne har man under senare år upplevt en kraftig ökning av antalet barn som begär intyg om att få laktosfri kost i skolan. Ökningen speglar en växande rädsla för laktosintolerans i samhället, menar Ingrid Plantin, skolöverläkare i Lunds kommun.

Ingen sjukdom

–– Okunskapen är tyvärr väldigt stor. Många tror att det är en farlig sjukdom och att det är oerhört viktigt att de inte får i sig en droppe mjölk och den attityden är olycklig. Det är ingen sjukdom och det är ingen allergi, säger Plantin och tillägger:
–– De allra flesta med laktosintolerans kan äta en i stort sett normal kost och ska bara undvika att dricka ren mjölk och att äta till exempel pannkakor. Det finns ofta ingen anledning att helt avstå mat med mjölk i.

Stor rädsla

Louise Laurell, överläkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Skånes Universitetssjukhus, har upplevt samma ökade rädsla för tillståndet. Hon menar att det kan få allvarliga följder.
–– Det finns en överhängande risk att laktosintolerans blir en diagnos som sätts slentrianmässigt och att man därför missar att utreda barn och ungdomar för betydligt allvarligare tillstånd. Det är därför viktigt att sprida kunskap om att laktosintolerans är ett normaltillstånd och inte en sjukdom, förklarar hon.
En annan allvarlig följd kan vara att barn inte får i sig den näring de behöver.
–– På många skolor får barn med laktosintolerans helt mjölkfri kost. Från barnläkarhåll tycker jag att det är allvarligt eftersom det finns risk att barnen på det sättet får en alltför ensidig kost med för lite fett, protein och kalcium. Barn med laktosintolerans kan ofta äta en helt vanlig kost om man erbjuder annan måltidsdryck än mjölk, säger Laurell.

Sprider kunskap

Louise Laurell startade för ett par år sedan en arbetsgrupp med representanter från bland annat skolhälsovården och primärvården, för att sprida kunskap om laktosintolerans och avdramatisera folks attityder. Budskapet har definitivt börjat få fäste, inte minst i kommunernas skolkök. Kristianstad, Östra Göinge och Kävlinge är några av de skånska kommuner som anammat en ny hållning i laktosfrågan och allt mer frångår den helt laktosfria maten. Men än finns mycket att göra.
I Sydeuropa, Afrika och Asien är de flesta vuxna känsliga för laktos. I Västeuropa har majoriteten av befolkningen en genetisk mutation som gör att förmågan att bryta ned mjölksockret kvarstår i vuxen ålder. Ändå har konsumtionen av laktosfria och laktosreducerade livsmedel ökat explosionsartat.
–– Mjölkkonsumtionen minskar i många länder och de stora mejeribolagen ser sig om efter andra sätt att tjäna pengar. Reklamen från industrin kring laktosfria produkter är omfattande och det påverkar sannolikt konsumtionsmönstret, säger Louise Laurell.

Prova utesluta

Samtidigt får man förstås inte glömma att det finns de – både barn och vuxna – som inte tål laktos och bör ha helt laktosbefriad kost. Det saknas inte alternativ om du vill testa vilken tolerans du eller ditt barn har för mjölksocker. Sedan några år finns det DNA-test, men Åsa Persson rekommenderar istället att man helt enkelt provar sig fram. Genom att utesluta all laktos ur kosten under två till tre veckor.
–– Det finns inget riktigt bra sätt att mäta laktosintolerans. Att själv känna efter och lyssna på sin kropp är mest tillförlitligt, säger hon.
Louise Laurell är av samma åsikt.
–– Det finns inga bevis för att DNA-testet är ett bra test för barn och ungdomar, och det bör definitivt inte användas före tolv års ålder. Om barnet växer bra och inte har några andra symtom så behöver oftast ingen utredning göras. Det jag rekommenderar är istället att utesluta rena mjölkprodukter i två veckor. Därefter återintroduceras dessa mejeriprodukter. Om symptomen först försvinner, men kommer tillbaka när man börjar med vanlig kost igen – då kan det handla om laktosintolerans.

Misstänker du laktosintolerans?

Det finns många sätt att kontrollera laktosintolerans. På Apoteket kan du köpa självtest och genom sjukvården kan du genomföra både DNA-test och laktosbelastning. Det mest effektiva är dock att helt enkelt ta bort alla mjölkprodukter under två veckor för att se om symptomen försvinner. Om du blir symptomfri ska du provocera, det vill säga äta laktos igen, och om symptomen återvänder är diagnosen ställd.
Om du misstänker att ditt barn lider av laktosintolerans bör du kontakta primärvården. Det är viktigt för att utesluta andra tänkbara orsaker, sjukdomar eller allergier.

Drabbar var tionde svensk

Laktosintolerans beror på en oförmåga att bryta ned mjölksocker. Man brukar räkna med att tillståndet drabbar runt tio procent av befolkningen. I exempelvis södra Europa är tillståndet betydligt vanligare. Symtomen är magknip, illamående och diarré. De flesta med laktosintolerans kan äta vanlig mat och även smör, ost och margarin men ska undvika att dricka mjölk och äta mat med mycket laktos, till exempel pannkakor, gratänger och soppor eller såser med mycket mjölk. Toleransnivån varierar kraftigt och därför måste varje individ själv hitta rätt nivå.

Recept Jakob Hydén