Ny behandling vid svår kronisk astma

Astmatiker behandlas idag med en kombination av olika läkemedel. Trots att de flesta mår bra och får ett fungerande liv, drabbas de ändå av perioder då de blir sämre och behöver mer medicinering. Vissa patienter med svår kronisk astma blir inte bättre av ökade doser läkemedel under dessa försämringsperioder. Resultat från två studier visar att ett nytt läkemedel för dem kan vara på väg.

Astmatiker råkar ofta ut för försämringsperioder (exacerbationer), främst orsakade av virusförkylningar, trots att de tar sin underhållsbehandling. Resultat från PRAXIS studien har visat att under en halvårsperiod så har var femte astmatiker i primärvården behövt söka sjukhusvård på grund av detta.
– Man ser på patienterna när de kommer in att de har varit sämre under en period. Detta kan hålla på under några dagar ända upp till en vecka. De behandlas med höga doser av läkemedel, samtidigt som man försöker lista ut vad som kan ha gått fel och vilka ändringar i den vanliga medicineringen som kan göras för att få dem att må bättre igen, säger professor Christer Janson, Lung- och Allergikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Det här är spännande resultat

Det finns patienter med svår kronisk astma, som tar inhalationssteroider regelbundet, men som inte blir bättre av ytterligare behandling under försämringsperioderna. Den här gruppen utgör omkring 3 procent av alla astmatiker.
– De här patienterna har stora problem och har det jättejobbigt just då. Men det är också en dyr patientgrupp för samhället, eftersom de kostar en del i sjukvårdskostnader.

Ökade mängder

Den eosinofila granulocyten är en vit blodcell som finns i ökade mängder i kroppen hos patienter med olika inflammatoriska sjukdomar, som allergier och astma. Ungefär 65 procent av alla astmatikerna har ökade halter av eosinofiler i blodet och luftvägarna. Eosinofilens roll vid sjukdom är oklar, men den är viktig för kroniska inflammationer. Eosinofilen försvinner oftast vid behandling med steroider.

England och Kanada

Arbete med nya och mer specifika astmaläkemedel pågår hela tiden.
Två forskningsstudier från England och Kanada, som publicerades i tidskriften New England Journal of Medicine, har studerat effekten av läkemedelskandidaten mepolizumab på patienter med svår kronisk astma, som inte blir bättre av steroidbehandling under försämringsperioderna. Mepolizumab är en monoklonal antikropp som blockerar Interleukin-5, ett signalämne som eosinofilen använder för att kommunicera med sin omgivning. Patienterna fick en dos per månad intravenöst.
Antalet eosinofiler i lungorna och antalet försämringsperioder minskade hos patienterna som fick behandlingen. Forskarna bakom studierna drar slutsatsen att eosinofilen har betydelse för förekomsten av försämringar vid svår kronisk astma. Kan det här vara lösningen på problemen?
– Det här är spännande resultat, men man vet inte riktigt vad det står för ännu. Det är väldigt få patienter i båda studier, som har följts under en ganska kort tid, upp till ett år. Det optimala vore att göra en större studie under tre år, för att se om effekten står kvar.

Dyrt

Det är dyrt att göra studier för att få fram nya läkemedel, behandlingen kan ändå ge fördelar både för individen och för samhället. Behovet att steroidbehandling kommer dock att vara kvar, då det här inte tar hand om de akuta attackerna.
– Det är ett komplement till vår övriga behandling, en underhållsbehandling för att minska antalet försämringsepisoder. Inhalationssteroiderna kommer att vara billigare, mer beprövade och lättare att ta, eftersom patienten kan ta dem själv hemma. Det här blir en behandling för en liten grupp patienter, som till en början måste ges av specialistläkare på sjukhus.
Båda studier har gjorts utomlands, när den kan komma att användas i Sverige är svårt att säga.
– Det kommer att ta kanske fem år. Jag kan tänka mig att använda den då, på de patienter som behöver det, avslutar Christer Janson.

Recept Charlotte Woschnagg