Ny behandling av ovanlig astma

Omkring 10 000 astmatiker i Sverige kan vara aktuella för en ny form av behandling. Det handlar om patienter som lider av en ovanlig form av sjukdomen, så kallad svår eosinofil astma. Hittills har det saknats en effektiv behandling för denna patientgrupp. Nu utökas behandlingsarsenalen med IL-5-hämmare.

Först ut på den svenska marknaden var mepolizumab (Nucala), tätt följt av reslizumab (Cinqaero). Båda är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten för behandling av vuxna patienter. Ytterligare ett preparat – benralizumab – är på gång.
Landstingens expertråd i frågor som rör nya läkemedelsterapier, det så kallade NT-rådet, rekommenderar mepolizumab som tilläggsbehandling vid så kallad svår refraktär eosinofil astma. Beslutet kom i oktober förra året. När det gäller reslizumab har rådet inte tagit ställning ännu.

Stora förväntningar

– Det finns stora förväntningar på IL-5-hämmarna. Man hoppas att de ska förbättra tillvaron för en liten grupp svårbehandlade patienter. I dag står dessa patienter på höga doser inhalationssteroider i kombination med annan underhållsbehandling. Trots detta är det svårt att få dem symtomfria, säger specialistläkare Ellen Vinge, docent i klinisk farmakologi.
Ellen Vinge är verksam i landstinget i Kalmar län och ordförande i läkemedelskommittén. Hon berättar att de flesta patienter med svår eosinofil astma i dag tas om hand vid allergimottagningar på sjukhus.
– Även behandlingen med IL-5-hämmare kommer att ske vid sjukhus. Det beror på att den måste övervakas av en specialistläkare i allergologi eller lungmedicin, förklarar Ellen Vinge.

Avtal reducerar priset

Mepolizumab injiceras under huden och var fjärde vecka är det dags för en ny dos. Behandlingen är tänkt att ges fortlöpande och syftar främst till att minska besvären i luftvägarna och öka livskvaliteten.
I studier har mepolizumab visat sig kunna halvera antalet försämringsperioder. Enligt NT-rådet kan en behandling med mepolizumab vara aktuell om patienten haft minst fyra försämringsperioder under det senaste året. Eosinofilvärdet i blodet ska också vara högt, trots pågående behandling med orala steroider.
Runt om i Sverige inleds nu behandling med mepolizumab. I Kalmar län finns mellan 10–15 patienter som kan vara aktuella, enligt Ellen Vinges uppskattning.
De nya läkemedlen är dock dyra. När det gäller mepolizumab har NT-rådet förhandlat fram ett avtal om reducerat pris med läkemedelsföretaget. I och med detta anses behandlingen som kostnadseffektiv.
– Även om priset fortfarande är högt tror jag att det kan vara värt pengarna. För den här lilla patientgruppen kan behandlingen betyda väldigt mycket, konstaterar hon.

Så funkar det

Eosinofil astma kan beskrivas som en svår, icke-allergisk subtyp av astma. Sjukdomen kännetecknas av att patienten har höga nivåer av eosinofiler i blodet liksom i slemmet i luftvägarna. Tillståndet är långvarigt och påverkar patientens livskvalitet negativt.
Eosinofiler är en sorts vita blodkroppar som är inblandade i den kroniska luftvägsinflammationen vid astma. Vid tillväxten av de inflammationsskapande eosinofilerna spelar en kemisk budbärare, Interleukin 5 (IL-5), en nyckelroll. Det är denna signalsubstans som ”talar om” att produktionen av eosinofiler måste öka.
De nya läkemedlen binder sig till IL-5 och hämmar dess aktivitet. När signalvägen inte fungerar som den ska, hejdas produktionen och tillväxten av eosinofiler. Det här är en ny verkningsmekanism för ett astmaläkemedel.
Patienter med svår allergisk astma är däremot inte målgrupp för behandling med IL-5-hämmare. Här kan istället omalizumab (Xolair) användas som tilläggsbehandling. Detta läkemedel blockerar antikroppen IgE (Immunoglobulin E) och verkar därmed via en annan mekanism.
I vissa fall överlappar dock de båda målgrupperna varandra.

Recept Barbro Falk

Senaste artiklarna