Nu kan jag se fram emot våren

Tack vare allergivaccination vågar Sameh Bouhane se fram emot våren igen för första gången på länge. Sedan i höstas får hon sprutorna som hjälper mot hennes pollenallergi.

–– Att inte kunna gå ut på våren är hemskt, säger Sameh Bouahane och tittar ut genom fönstret från lägenheten i Akalla norr om Stockholm. Sameh, som är 33 och ursprungligen kommer från Tunisien, har bott 13 år i Sverige. I år ser hon fram emot att kunna vara ute med sina två barn och leka i grönskan, för första gången på många år.
Hon glömmer aldrig den natten för ungefär fyra år sedan när hon svullnade upp i hela ansiktet och åkte ambulans till akuten.
–– Jag var rädd och fick panik. Tänk om jag kommer att förbli så här, det kanske inte finns något bot, tänkte jag. Tankarna bara snurrade. Det hade börjat klia lite några dagar tidigare. Den natten kom det som en chock. Jag sprang till spegeln och blev livrädd, minns Sameh, som sedan har drömt mardrömmar om att det ska hända igen.
På sjukhuset fick hon kortisonsprutor och Sameh berättar att hon blev mycket bättre redan efter några timmar. Hon fick stanna på sjukhuset ett par dygn, men sedan var hon rädd varje natt att hon skulle råka ut för en liknande reaktion och svullna upp igen. Hon fick med sig kortisontabletter som räckte en vecka, men eftersom det är stark aktumedicin kan hon inte fortsätta att äta den hela tiden.

Allergivaccination hjälpte

Sameh fick en rad allergimediciner som nässpray, ögondroppar och tabletter, men tyckte att det enda som hjälpte henne var den starka kortisonmedicinen hon fick på sjukhuset. Hon fick tid på allergimottagningen på Sankt Görans sjukhus i Stockholm. Där gjorde hon pricktest och läkaren kunde konstatera att hon var allergisk mot både damm, pälsdjur, gräs och björkpollen med mera. Hon fick också veta att det var tre års kö till allergivaccination.
–– Det är hemskt att man måste vänta så länge när inget annat hjälper.
Efter drygt två års väntan blev det äntligen hennes tur att gå iväg och få de efterlängtade sprutorna och redan efter några vaccinationstillfällen märkte Sameh mycket gott resultat. Nu har det gått några månader och efter att till en början fått tre sprutor i veckan har vaccinationstillfällena undan för undan glesats ut. Hon kommer fortsätta att få sprutorna allt mer sällan, och till slut kanske en gång om året.
–– Nu hostar jag inte längre på morgonen, har inget blod i halsen, och behöver inte oroa mig för att svullna upp, säger Sameh som är väldigt lättad och glad över det goda resultatet, och ser fram emot att kunna njuta av våren och sommaren igen.
–– Hade jag inte fått sprutorna hade jag varit jättedålig nu på våren. Det blev förstås alltid värre när jag var utomhus, men det gick inte heller att sitta hemma hela tiden, säger Sameh som inte hade hört talas om allergi som barn i Tunisien.
I Tunisien är astma inte lika vanligt bland yngre som det är här, menar Sameh.
–– Vi har astma i Tunisien, men det är mest gamla som har det. Många tror att man är förkyld. Vi invandrare känner ofta inte till att astma och allergi finns, säger hon.
– När jag åker till Tunisien försvinner astman på en gång. Allergi har jag inte där nere, den försvann när jag var där en vecka.

Måste tas på allvar

Sedan hon fick veta vad allergi är har Sameh lärt sig hur man ska leva och ta hand bättre om sig själv, konstaterar hon.
–– I och med att jag misskötte mig och slarvade från början har det blivit värre och värre med allergin. Jag visste inte bättre, men nu varnar jag andra med liknande symtom. Trots att läkaren till exempel sa att jag inte skulle använda parfym, gjorde jag det i alla fall.
Sameh har jobbat inom hotell- och restaurangbranschen tidigare, men studerar nu och vill börja jobba med barn- och ungdomar. Hon berättar att hon har besvär med rök, och att hennes man numera går ut och röker på balkongen.
–– Stackars mina barn, jag har inte kunnat vara ute med dem när de velat spela boll på gräsmattan eller ha picknick. Det är jobbigt att gå ut och träffa folk också när man hostar och hostar.
Sameh beskriver hur hennes astma började för ungefär fem år sedan. Hon hostade mycket på nätterna och fick svårt att andas. Det blev värre och till slut gick hon iväg till läkaren, som konstaterade att det var astma. Hon fick astmamedicin och den hjälpte. Även hennes nioåriga son har astma. Han fick den redan som spädbarn. För Sameh blev astman bättre, medan ögonen fortsatte rinna liksom nysandet samt kliandet i halsen och på kroppen.
Hon berättar att en av personalen på barnens dagis för länge sedan sade att Sameh kanske var allergisk när hon såg henne klia sig och hosta ofta, och tyckte att hon skulle fråga efter allergivaccination. Sameh lyssnade inte på henne då och trodde att det skulle gå över.
–– Om jag hade skött mig från början hade jag nog inte blivit så dåligt. Jag trodde det skulle gå över av sig själv och tänkte att ”lite hosta eller att det kliar är inte farligt”. Man måste ta allergi på allvar, och det är inget att skämmas för, säger Sameh.

Recept Anna Olsson

Senaste artiklarna