Nickelfria mynt – men många andra källor kvar

I oktober införs de nya nickelfria mynten. Ett steg framåt för alla nickelallergiker – men nickel finns fortfarande överallt i vårt vardagsliv. En ny källa är våra bärbara datorer, läsplattor och spelkonsoler.

Det börjar svida och klia, huden rodnar och små knottror tittar fram. Den som har nickelallergi vet hur det känns att råka sätta på sig ett par örhängen eller jeans med knappar som det finns nickel i. Och de som vet hur det känns är många – nickel är nämligen den absolut vanligaste orsaken till kontaktallergi.
En undersökning av 2 000 svenska 16-åringar har visat att minst 10 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna är allergiska mot nickel.
– Det är en väldigt stor del av befolkningen och den är ännu större om man även räknar in vuxna, eftersom allergin kan utvecklas när som helst i livet, säger Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Vanligt i smycken

Nickelallergi är alltså ingenting man föds med, utan något man utvecklar efter att ha kommit i kontakt med ämnet. Anledningen till att så många utvecklar nickelallergi är att en stor mängd föremål i vår vardag avger nickel. Och att fler flickor än pojkar är nickelallergiska beror på att nickel länge varit vanligt i bland annat smycken.
– Att ta hål i öronen har länge ansetts vara en stor riskfaktor. Men i Sverige är inte själva håltagningen särskilt riskfylld längre, eftersom bara en liten del av smyckena som används vid håltagning numera avger nickel. Däremot finns risken kvar om man senare använder örhängen med nickel i, säger Carola Lidén.

Datorer, mobiltelefoner och läsplattor har visat sig orsaka nickelallergi

För att komma till rätta med nickelallergierna i samhället bestämde sig EU för att begränsa användningen av nickel i många föremål, till exempel smycken, klockor, glasögon och knappar. Det gjordes genom det så kallade nickeldirektivet, som infördes för 15 år sedan och som nu ingår i EU:s kemikalieförordning Reach. Upprepade undersökningar av flera hundra vardagliga föremål har visat att antalet föremål som avger för mycket nickel minskat stadigt sedan dess.
– Däremot har nickelallergierna inte minskat alls i den utsträckning vi hoppats. Det beror på att det fortfarande finns ett stort antal föremål som avger nickel men som inte omfattas av lagstiftningen, trots att det är sådant vi använder regelbundet, säger Carola Lidén.

Daglig kontakt

Bland annat avger en hel del elektronik nickel och bidrar därmed till att människor utvecklar kontaktallergi. Det är sådan elektronik vi använder ofta – till och med varje dag – som mobiltelefoner, laptops, läsplattor, spelkonsoler och aktivitetsarmband.
En undersökning av 31 bärbara datorer, som publicerades tidigare i år, visade att nästan 40 procent av datorerna avgav så mycket nickel att de gav utslag i forskarnas tester.
– Laptops och annan småelektronik är en ny källa till nickelexponering eftersom det är sådant som folk håller på med hela tiden – även barn. Det har beskrivits fall där patienter fått nickeleksem av till exempel en Ipad. Den här undersökningen visar dessutom att problemen inte finns hos ett särskilt märke, utan hos flera olika märken i olika prisklasser.

Luddig lag

Som det ser ut idag är lagstiftningen kring nickelexponering ganska luddigt formulerad, menar Carola Lidén. Utöver de föremål som nämndes ovan, som bland annat smycken och glasögon, står det bara att nickel ska begränsas i varor som är avsedda för en långvarig kontakt med huden. EU:s kemikaliemyndighet har preciserat att detta innebär saker som används i tio minuter vid tre tillfällen under en tvåveckorsperiod, eller saker som används i minst trettio minuter vid ett tillfälle under samma period. En lista med exempel på föremål som detta skulle kunna handla om har utlovats från EU:s håll.
– Förutom elektronik som laptops, datorer och aktivitetsarmband vill vi även att sådant som verktyg, pennor, synålar och väskhandtag ska tas upp i den här listan. Dessutom menar vi även att mynt, handtag och nycklar ska ingå. Vår forskning visar nämligen att mycket nickel kan hamna på huden av bara några sekunders kontakt, om föremålet avger mycket nickel och det handlar om upprepad kontakt. Och det gör det ju i vissa yrken, där man kanske hanterar nycklar eller mynt varje dag.

Nya mynt

När de nya enkronorna, tvåkronorna och femkronorna börjar användas i Sverige nu i oktober är det förstås en stor framgång för alla som vill minska på nickelexponeringen i samhället. I stället för de silverfärgade mynt som legat och skramlat i våra fickor får de nya en- och tvåkronorna en kärna av stål och en tunn ytbeläggning av koppar. Det gör att de inte kommer att avge nickel, såsom de nuvarande en- och femkronorna gör. Även de nya femkronorna kommer att vara nickelfria. Men de blir i stället gulfärgade precis som våra nuvarande tiokronor.
Enligt Carola Lidén, som hjälpt Riksbanken att ta fram de nya mynten, blir Sverige det fjärde landet med helt nickelfria mynt. När 52 länders mynt undersöktes tidigare var det nämligen bara tre länder i Sydamerika som hade mynt som var fria från nickel.
Vilka effekter förändringen kommer att få på människors nickelallergier i stort går dock inte att säga ännu, menar hon.
– Det beror på att mynt är en av många källor till nickelexponering. Men för alla som hanterar mynt yrkesmässigt kommer risken att utveckla allergi eller få handeksem av nickel att minska.

Testa själv

Vad kan man då göra för att slippa utveckla nickelallergi? Jo, i så stor utsträckning som möjligt undvika att komma i kontakt med nickel i sitt vardagsliv, enligt Carola Lidén. Tyvärr kan man inte lita på att föremål som omfattas av EU:s begränsningar håller sig under gränsvärdena.
– Så om du vill vara helt säker är det allra bästa sättet att köpa ett nickeltest på apoteket. Det är en lösning som du droppar på en tops, som du sedan gnuggar mot föremålet du vill testa. Om topsen färgas rosa eller röd avger föremålet så mycket nickel att det finns risk för eksem eller allergi.
Hur mycket nickel ett föremål avger beror också på vilket material det handlar om. Rostfritt stål innehåller till exempel mycket nickel, men avger i allmänhet inte nickel. Däremot kan föremål av rostfritt stål eller andra material ha en ytbeläggning av nickel. När det gäller vår nya källa till nickelexponering – mobiltelefoner, laptops och annan vardagselektronik – kan både nyare och äldre produkter avge nickel, bland annat genom sina ytbeläggningar.
Både tillverkare och återförsäljare är ofta okunniga om nickelallergier och vilka regler som gäller.
– Här krävs både att tillsynen blir mer effektiv och att EU ger fler exempel på föremål som omfattas av begränsningen av nickel. Först då får vi kanske se att nickelallergierna börjar minska på allvar, säger Carola Lidén.

Text Zandra Zernell Foto Sveriges riksbank

Relaterade artiklar