När tipsen gränsar till reklam
Är du med i en Facebookgrupp? Då tillhör du troligtvis också en hett eftertraktad målgrupp för företag som vill marknadsföra produkter eller tjänster av olika slag.
Under de senaste åren har Facebooks grupper blivit potentiella guldgruvor för en del företag – och för oss användare kan det ibland märkas när vi skrollar våra flöden.
När programmet Medierna på Sveriges Radio rapporterade om företagens stora intresse för Facebookgrupperna berättade en skapare av en stor grupp för inredningsintresserade hur hon regelbundet fick förfrågningar från företag som antingen ville köpa enskilda inlägg eller hela gruppen. Och förra året skrev tidningen Metros Viralgranskaren om hur gruppen ”Den största gruppen på Facebook” med nära 140 000 medlemmar samarbetar med en sexleksaksbutik. Butiken får marknadsföra sig i gruppen och dess två systergrupper utan specialtillstånd från någon av administratörerna, enligt Viralgranskaren. Dessutom får privatpersoner annonsera i grupperna om de betalar pengar till en av administratörerna, enligt uppgifter till tidningen.
Just det här fenomenet med betalda reklaminlägg är ingenting jag stött på i någon av de mer specialiserade Facebookgrupper för bland annat astma, olika födoämnesallergier, celiaki och hudeksem som jag är med i – trots att grupperna måste vara en lockande arena att marknadsföra produkter på.
Flera av dem har regler mot reklam, det vill säga att företag eller privatpersoner har ett kommersiellt syfte med att starta trådar eller gå in i andras trådar för att tipsa om produkter eller tjänster av olika slag. Det kan till exempel handla om en medlem som systematiskt tipsar andra medlemmar om sina vitaminprodukter, att någon ofta delar inlägg från en specifik webbshop eller länkar till sidor som framför allt drivs av att många klickar på dem.
En del grupper har reglerna utskrivna i sina fastnålade inlägg, medan andra meddelar dem vid behov. En grupp införde reklamregler efter en omröstning bland sina medlemmar, där majoriteten av de (ganska få) som svarade uppgav att de inte ville se rena reklaminlägg i gruppen. En annan grupp har beslutat att tillåta reklam, eftersom administratörerna tycker att det är viktigt för medlemmarna att få vetskap om nya produkter.
Det måste hur som helst vara svårt att ha en nolltolerans mot allt som kan uppfattas som just reklam. Det finns mycket kunskap i allergigrupperna och en av poängerna med att vara med där är ju de tips man kan få från andra medlemmar, om olika livsmedel, restauranger, behandlingar eller bloggar till exempel. Då blir det såklart knepigt med gränsdragningen ibland. Dessutom har gruppernas administratörer och moderatorer säkert begränsat med tid att göra sådana bedömningar, med tanke på all tid de redan lägger ner på att moderera inlägg, svara på frågor och godkänna medlemsförfrågningar.
Men den som skriver inlägg där det finns ett vinstintresse av något slag har faktiskt ändå en skyldighet att vara transparent med det. Enligt Marknadsföringslagens nionde paragraf måste all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om just marknadsföring. Den regeln gäller även i Facebookgrupper, enligt Konsumentverkets jurist Otto Johansson Hansson. Om du skriver om produkter som du köpt själv och tycker är bra handlar det om ditt eget tyckande. Men om du har fått produkterna eller på något annat vis tjänar på att skriva om dem – då är det marknadsföring och ska märkas ut. Och ansvaret för att detta görs ligger huvudsakligen på den som har publicerar inlägget, menar han.
När programmet Medierna på Sveriges Radio rapporterade om företagens stora intresse för Facebookgrupperna berättade en skapare av en stor grupp för inredningsintresserade hur hon regelbundet fick förfrågningar från företag som antingen ville köpa enskilda inlägg eller hela gruppen. Och förra året skrev tidningen Metros Viralgranskaren om hur gruppen ”Den största gruppen på Facebook” med nära 140 000 medlemmar samarbetar med en sexleksaksbutik. Butiken får marknadsföra sig i gruppen och dess två systergrupper utan specialtillstånd från någon av administratörerna, enligt Viralgranskaren. Dessutom får privatpersoner annonsera i grupperna om de betalar pengar till en av administratörerna, enligt uppgifter till tidningen.
Just det här fenomenet med betalda reklaminlägg är ingenting jag stött på i någon av de mer specialiserade Facebookgrupper för bland annat astma, olika födoämnesallergier, celiaki och hudeksem som jag är med i – trots att grupperna måste vara en lockande arena att marknadsföra produkter på.
Flera av dem har regler mot reklam, det vill säga att företag eller privatpersoner har ett kommersiellt syfte med att starta trådar eller gå in i andras trådar för att tipsa om produkter eller tjänster av olika slag. Det kan till exempel handla om en medlem som systematiskt tipsar andra medlemmar om sina vitaminprodukter, att någon ofta delar inlägg från en specifik webbshop eller länkar till sidor som framför allt drivs av att många klickar på dem.
En del grupper har reglerna utskrivna i sina fastnålade inlägg, medan andra meddelar dem vid behov. En grupp införde reklamregler efter en omröstning bland sina medlemmar, där majoriteten av de (ganska få) som svarade uppgav att de inte ville se rena reklaminlägg i gruppen. En annan grupp har beslutat att tillåta reklam, eftersom administratörerna tycker att det är viktigt för medlemmarna att få vetskap om nya produkter.
Det måste hur som helst vara svårt att ha en nolltolerans mot allt som kan uppfattas som just reklam. Det finns mycket kunskap i allergigrupperna och en av poängerna med att vara med där är ju de tips man kan få från andra medlemmar, om olika livsmedel, restauranger, behandlingar eller bloggar till exempel. Då blir det såklart knepigt med gränsdragningen ibland. Dessutom har gruppernas administratörer och moderatorer säkert begränsat med tid att göra sådana bedömningar, med tanke på all tid de redan lägger ner på att moderera inlägg, svara på frågor och godkänna medlemsförfrågningar.
Men den som skriver inlägg där det finns ett vinstintresse av något slag har faktiskt ändå en skyldighet att vara transparent med det. Enligt Marknadsföringslagens nionde paragraf måste all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om just marknadsföring. Den regeln gäller även i Facebookgrupper, enligt Konsumentverkets jurist Otto Johansson Hansson. Om du skriver om produkter som du köpt själv och tycker är bra handlar det om ditt eget tyckande. Men om du har fått produkterna eller på något annat vis tjänar på att skriva om dem – då är det marknadsföring och ska märkas ut. Och ansvaret för att detta görs ligger huvudsakligen på den som har publicerar inlägget, menar han.