När innehållet inte stämmer

Vad gör du när du får en allergisk reaktion mot ett felmärkt livsmedel? Vart anmäler du att du misstänker att innehållsförteckningen inte stämmer? Och vad händer sedan? Allergia kontaktade Livsmedelsverkets experter för att ta reda på vad som gäller.

Vissa ingredienser, som finns upptagna på en gemensam lista i en bilaga till EU:s informationsförordning, och är kända för att kunna ge allergiska reaktioner, måste finnas angivna i innehållsförteckningen om de förekommer i ett livsmedel. Det gäller till exempel spannmål, ägg, fisk, soja, nötter, mjölk och sesamfrön. Men ibland händer det som inte får hända. Trots att du läst innehållsförteckningen omsorgsfullt för att inte få i dig det du inte tål får du en allergisk reaktion. Kanske var det du åt felmärkt eller felpackat? Vart vänder man sig när man vet – eller misstänker– att något man ätit innehåller andra ingredienser än de som framgår av innehållsförteckningen?
– Man kan börja med att vända sig till den kommunala livsmedelsinspektören i sin kommun, säger Ylva Sjögren Bolin, kemist och allergiexpert på Livsmedelsverket. Man berättar vad som har hänt och vilken produkt det gäller, så hjälper de till att föra ärendet vidare.



Ansvarig kommun
Vanligtvis är det kommunen där produkten som framkallade reaktionen är producerad som är kontrollmyndighet, och har man fått en allergisk reaktion på en restaurang är det kommunen restaurangen ligger i som ska följa upp ärendet, men är man osäker går det alltid bra att kontakta livsmedelsinspektören i den egna kommunen, så för de ärendet vidare till rätt kommun. När en anmälan kommit in till livsmedelsinspektören i en kommun kontaktar den företaget det gäller. Det händer att företaget då också vill analysera livsmedlet själva för att ta ställning till informationen. 
– Ibland kan en kemisk analys vara viktig för att ta reda på om det var just det misstänkta livsmedlet. Ofta vill de kontrollera en oöppnad förpackning. En öppnad förpackning kan ju ha blivit förorenad med allergen på annat sätt, säger Ylva Sjögren Bolin.
– Misstänker man sedan att livsmedlet inte är säkert bör företaget dra tillbaka produkten från marknaden så fort som möjligt. Många företag väljer att också skicka ut ett pressmeddelande för att varna allmänheten. Ofta länkar vi på Livsmedelsverket också till dessa pressmeddelanden från vår webbsida, för att informationen ska nå ut till så många som möjligt, säger hon.

Kan bli böter
Om man reagerat på en produkt är det därför klokt att spara både den och förpackningen, för den händelse den behöver skickas på analys. Om det handlar om en färskvara kan man lägga den i frysen, så att den går att analysera senare om det skulle bli aktuellt.
Den enskilda konsumenten kan inte skicka in produkter för analys till Livsmedelsverket, men sjukvården har möjlighet att göra det gratis. Enligt Ylva Sjögren Bolin kommer det in relativt få sådana förfrågningar per år till Livsmedelsverket. Det vanligaste är att det görs i samband med svåra allergiska reaktioner där människor behövt söka vård, men inte vet vad som orsakade reaktionen.
– Det är företagen själva som ansvarar för att varorna de producerar är säkra. Om företaget inte drar tillbaka ett livsmedel som anses osäkert eller farligt kan de få betala vite. Och följer de inte lagstiftningen kan de beläggas med saluförbud och i förlängningen stängas ner, berättar Ylva Sjögren Bolin. Om produkten inte är tillverkad i Sverige, utan är importerad är det importören som ansvarar för att produkten är säker, och den får i sin tur gå på företaget i det andra landet, tillägger hon.

Kroppsskada
I Sverige är det Livsmedelsverket som leder och samordnar all livsmedelskontroll, och ser till att EU:s gemensamma lagar och förordningar följs. De är också kontrollmyndighet för större verksamheter. De har till exempel ansvaret för kontrollen av alla slakterier, större mejerier och en del stora livsmedelsproducenter.
De kommunala livsmedelsinspektörerna kontrollerar däremot de flesta övriga importörerna och producenterna i Sverige, och har ansvar för kontrollen av skolkök och restauranger.
Det finns ingenting i livsmedelslagstiftningen som reglerar ersättning till den som drabbas av en felmärkning, men som privatperson kan man åtalsanmäla ett företag som man anser varit oaktsamt, och det finns fall där producenter dömts för vållande av kroppsskada och blivit skadeståndsskyldiga.
Om det upptäcks att ett livsmedel som har passerat landsgränser – genom export eller import– innehåller odeklarerade allergener eller av annan orsak är farligt, kan kontrollmyndigheterna i EU-länderna se till att information om detta når alla de berörda länderna genom en EU-alert i en stor databas. Livsmedelsverket bevakar vilka produkter som rapporteras i databasen, och meddelar de kommuner som berörs i Sverige när en producent eller importör har produkter som omfattas.


Spår av allergen
För att ett livsmedel ska få märkas med att det kan innehålla spår av ett allergen krävs det till exempel att andra produkter som innehåller allergenet tillverkas på samma produktionslinje, eller att det anses omöjligt för företaget att kontrollera hela tillverkningsprocessen.
Även om det inte är tillåtet för företagen att friskriva sig från ansvar genom att märka produkter med att de kan innehålla spår av olika allergen, kan det vara svårt för allergiker att ta ställning till vilken risk det innebär att äta en produkt som har denna typ av märkning. Betyder det att produkten är farlig, eller är det så lite allergen att jag inte kommer att reagera? Här manar Ylva Sjögren Bolin till försiktighet.
– Det finns ingen lagstiftning bakom just vad den här märkningen innebär. Att det står “kan innehålla spår av” ska alltid ses som en varningsmärkning. Ibland kan det vara obefintliga halter, men ibland kan det istället handla om ganska höga halter. Därför kan man inte säga att vissa tål produkter när det står “spår av”, och andra inte.
– I Sverige har vi branschriktlinjer för när företagen bör använda märkningen, och anser att märkningen ska användas så restriktivt som möjligt. Vi kommer snart att titta mer på det här i ett projekt inom Sverige, Norge, Finland och Danmark, då vi ska analysera produkter på marknaden, och se i vilken utsträckning det egentligen finns odeklarerade allergener i livsmedel, säger Ylva Sjögren Bolin

Anmäl gärna
– Det är alltid bra att man rapporterar händelser då man misstänker att produkter är felmärkta. Det gör att vi på Livsmedelsverket och inspektörerna på kommunen får reda på hur utbrett problemet är, och kan föra statistik över om det är någon särskild bransch som det här händer oftare i, om det är vanligare att det händer med någon viss produkttyp eller om ett allergen förekommer oftare än andra, sammanfattar Ylva Sjögren Bolin.

Text Susannah Elers Foto Colourbox