När forskningen inte stämmer med din verklighet

Det kan ibland vara svårt att känna igen sig i forskningsresultat om allergiers orsak och verkan. Du kanske har fått höra att det är bra att växa upp på en bondgård. Men din mamma har gjort precis det och hon blev ändå jätteallergisk. Hur kommer det sig?

Vi läser i tidningen eller på webben att det är bättre att födas vaginalt, att bondgårdsbarn får mindre allergier eller att flera syskon minskar risken. Den här floran av olika teorier om hur allergier kan förebyggas kan ibland bli lite förvirrande, särskilt om det inte stämmer med den egna allergiska verkligheten.

Gäller stora grupper

Förklaringen till att forskningsresultaten kanske inte passar in på just dig eller din familj, handlar om att de är slutsatser och mönster från studier av stora grupper av människor. Forskarna är därför noga med att ha med ordet ”oftast”, när de presenterar sina resultat. Som att ”barn som växer upp på bondgårdar blir oftast mindre allergiska”.
–– Det innebär att det även finns barn som inte alls mår bra av att växa upp på bondgård. Det är också det som gör det så svårt att ge allmänna råd. Vi vet idag mycket bättre att ett och samma råd inte av godo för samtliga individer, säger Johan Alm.
Han är barnallergolog på Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och har forskat om livsstil och allergi i snart tjugo år.

Arv och miljö

Komplext är bara förnamnet när det gäller forskning om allergi. Vem som blir allergisk och hur allergiska vi blir, handlar både om ärftliga faktorer (våra gener) och om hur vi påverkas av den omgivande miljön. Idealet vore om man kunde kombinera kunskap om arv och miljö, och ringa in vad som fungerar för en specifik person, och forskningen är på god väg.
Johan Alm är en av hjärnorna bakom den studie som redan för tjugo år sedan kunde visa att barn som växer upp i familjer med antroposofisk livsstil bara har en fjärdedel så stor risk att utveckla allergi de första två levnadsåren jämfört med barn från ”vanliga” familjer i samma område.
–– Det visar att livsmiljön spelar en stor roll. Vi är därför väldigt intresserade av att förstå mer om vad i den här antroposofiska livsstilen som ger barnen bättre skydd mot att utveckla allergi. Genom att bättre förstå skillnader mellan olika grupper av barn och hur de lever, så får vi forskare kunskap som kanske till slut kan göra det möjligt att uttala sig på individnivå, hoppas Johan Alm.

Kontakt med bakterier

I exemplet med bondgården, liksom i fallet med den antroposofiska livsstilen, handlar forskningsresultatet om den så kallade hygienhypotesen. Den går ut på att forskarna tror att det kan vara så att barn nuförtiden växer upp i en miljö som inte stimulerar immunsystemet på samma sätt som förr.
–– Studier från kontinenten har visat att barn som växer upp på bondgårdar där det finns djur är mycket mindre allergiska. Och det beror troligen på att barnen kommer i kontakt med en mängd bakterier som gör att deras immunsystem mognar på ett annat sätt.

Olika gener

Men det går alltså inte att dra alla bondgårdsbarn över en kam. Någon av Allergias läsare kanske har en mamma som vuxit upp i en sådan miljö och trots detta blev allergisk, hur kan man förklara det?
–– Det här exemplet visar det som forskningen nu börjar närma sig, att förstå hur omgivningsfaktorer faktiskt kan påverka våra gener. Det kan vara så att den här mamman hade en sådan genuppsättning att hennes immunsystem inte tålde att utsättas för ladgårdsmiljö. Hon fick fel sorts immunstimulering. Medan många andra inte har den genuppsättningen. Jag spekulerar, men det skulle absolut kunna vara så här, förklarar Johan Alm.

Science fiction

Tack vare teknikutvecklingen är det snart möjligt att kartlägga en människas gener på bara ett dygn. Tidigare tog det 11-12 år. Det här gör att man i framtiden förhoppningsvis lättare kommer att kunna särskilja våra anlag för allergi, para ihop det med resultaten från livsstilsforskningen och på så vis veta vad som förebygger allergi utifrån individuella förutsättningar.
–– Det låter som science fiction, men då kanske vi med hjälp av ett enkelt salivtest kan säga till vissa föräldrar att det är perfekt att deras barn växer upp på bondgård, men för ett annat är det bättre att vänta tills barnet är fem år, säger Johan Alm optimistiskt.

Text Sussane Rosén